Att vara förebild för våra barn är kanske vår viktigaste roll som föräldrar?! Det hänger ihop med att skapa de bästa förutsättningar för våra barns liv. Att de får verktyg … Läs mer
Härligt minne från i somras när Charles ville hänga med på mammas löprunda på landet.
Att vara förebild för våra barn är kanske vår viktigaste roll som föräldrar?! Det hänger ihop med att skapa de bästa förutsättningar för våra barns liv. Att de får verktyg att växa upp till självständiga, självsäkra med god självkänsla, ödmjuka och ärliga individer. I dagens samhälle växer många barn upp med alldeles för lite rörelse. När jag var liten lekte jag ute i stort sätt året om. Idag är verkligheten en annan. Många barns dagliga lek inkluderar någon skärm. En padda, en teve, en mobil eller en dator. Hur skärmen ser ut spelar mindre roll. Det är fortfarande en lika stor bov. En skärm är både en tidstjuv och en rörelsetjuv. Den håller oss ofta extremt stillasittande, det enda som rör sig är handen samtidigt som kroppen ofta är placerad i en långt ifrån ergonomisk ställning. Dessutom är barnens spel och de Youtube-klipp de klickar runt mellan uppbyggda och presenterade på ett sätt att det aldrig tar slut. En bok slutar när sista sidan är läst. Internet slutar inte. Istället sugs barnen in i allt fler nivåer i sitt spel, det finns alltid fler poäng att hämta och när de klickar på ett videoklipp kommer det genast upp en radda med fler liknande intressanta klipp. Vi föräldrar är de som måste lära barnen att sätta gränser. För visst ska tekniken få finnas i deras liv. Det är en ännu större del av deras liv än vad det har varit för oss föräldrar. Men även om den tekniska utvecklingen går framåt har vi fortfarande en kropp designad till rörelse. Det har länge pratats om att även om vi har tillgång till mat dygnet runt och kan handla den i affären, eller få den hemlevererad, och inte behöver jaga efter maten har vi en kropp som triggas av det söta just för att det är en strategi för överlevnad.
Visst är det skönt att vila. Att halvligga i soffan framför en film eller två. Latheten är stark hos många av oss. Jag är också lat! Att vila är ett sätt att spara energi för att sedan vara pigg när det är dags för kamp. I dagens samhälle är det vi själva som får skapa den där kampen. De flesta av oss har inte jobb som kräver vila på kvällen. De flesta av oss har stillasittande arbeten som kräver rörelse när vi kommer hem.
Ett av de viktigaste åtaganden jag ser i min roll som mamma är att visa rörelseglädje för mina barn. Få dem att uppskatta vad just deras kropp klarar av, att upptäcka och uppleva saker utanför skärmen. Se att det finns en stor värld som väntar på dem, en värld som bäst upptäcks med kroppen som transportmedel. Att få självkänsla genom att klara av att lyfta saker, kunna springa utan att bli trött, dansa, sparka boll, klättra, dyka. Vad än just de väljer att göra.
Barn gör som vuxna gör. Vill vi att barnen ska vara aktiva måste även vi vuxna vara det. Inte bara på egna träningspass som barnen inte ser, utan genom att vi transporterar oss till fots eller via cykel, att vi gör saker tillsammans ute och inne som inte enbart handlar om att sitta still i soffan med varsin skärm. Visa barnen din rörelseglädje och du hjälper dem att få en hälsosam start i livet med vanor som förhoppningsvis följer med hela livet. Våra barn är framtidens vuxna.
