Inlägg i kategorin Terese Alvén

Förstadie till cancer – läkarna hittade avvikelser i min cysta

av Terese Alvén i kategorin Terese Alvén den

Uppföljning av min cysta på äggstocken, när de ringde om mina provsvar och jag fick panik. Allt var inte så bra som jag hade hoppats.

Det har gått över en månad sedan min akuta operation av min cysta i magen. Jag har  känt att läkningen har gått bra, jag känner mig stark i kroppen, är pigg och mår bra. Har inte ens varit orolig över att få svar på proverna som togs i samband med att cystan plockades ut. De sa att det visuellt hade sett bra ut vid operation, att stora cystor (min var över 20 cm) brukar vara snälla men att det såklart kan finnas något dåligt i dem också. Och det sista stämde. Inne i cystan, som nu fått namnet mucinös borderlinetumör hittade de avvikelser vilket jag fick reda på förra veckan när jag bröt ihop ett par dagar. Kanske är detta för personligt för att dela, men jag tycker det är viktigt, säkert finns det fler som känner igen sig, och vi behöver lyfta vikten att kontrollera kroppen om man är orolig över något – som när magen blir uppsvälld av okänd anledning. Vi tar det från början …

Detta är en bild från kvällen innan cystan upptäcktes. Här är min mage i vecka 13(!).

Detta är en bild från kvällen innan cystan upptäcktes. Här är min mage i vecka 13(!).

Telefonsamtalet jag inte ville ha

Förra onsdagen var jag på konferens med jobbet, hade ett par timmar kvar innan vi alla skulle åka hem igen från Gripsholm där vi bott över natten. På min mobil hade jag fyra missade samtal från dolt nummer samt ett meddelande från sköterskan på gyn som ville att jag skulle ringa upp henne direkt för att boka en tid hos läkaren som ville gå igenom mina provsvar, förklara dem samt bestämma hur vi går vidare. Redan här dunkade mitt hjärta hårt i bröstet. Jag hade väntat mig att få hem ett brev om att allt var bra, precis som när jag tidigare gjort cellprov.

Jag stod utomhus på en tom parkering och ringde upp Glenn. Fick först inte fram någonting förutom gråt. Hans första tanke var såklart att jag hade börjat blöda kraftigt eller så, att det var något med bebisen, men jag kunde inte prata på några minuter. Jag blev så rädd. Rädd för att ha cancer. Rädd för att dö. Rädd för att lämna mina barn. Rädd för att bebisen i magen inte skulle få överleva. Tankarna forsade genom mitt huvud utan möjlighet att stoppa dem. Även om det inte var det absolut värsta besked som väntade var jag också rädd för cellgifter, rädd för strålning, rädd för fler perioder av att må dåligt. Rädd för att inte få njuta och fokusera på min graviditet nu när jag äntligen börjar må bra efter gravidillamående och borttagande av cysta.

När vi pratat klart försökte jag ringa upp sköterskan. Men jag kunde inte koncentrera mig på vilka siffror hon sa i telefonnumret och jag hade varken papper eller penna, ville inte heller gå in till mina kollegor innan jag visste mer. När jag stod och krånglade med telefonen ringer hon som tur var upp igen.  Hon berättade samma saker hon gjort på svararen, och frågar om jag kan träffa läkaren på fredag, två dagar senare. Jag sa ja och frågade vilka tider hon har. Då svarar hon ”du kan välja tid, läkaren sätter in dig extra”. Då kände jag hur tårarna steg på nytt. När hon också frågar lite försiktigt ”planerar du att komma själv eller kommer du ha med dig någon? Det kan vara bra att ha med en närstående för att ta in all information” ... ja då kunde jag knappt svara henne längre, det bara stockade sig i halsen. Panik i hela kroppen.

På nytt ringde jag Glenn och bara grät. Han bestämde sig för att hoppa in i bilen och komma och hämta mig, så tacksam över det. Jag messade till en kollega som kom ut till mig och vi gick och satte oss i foajén där det var lite lugnare. Hon satt och pratade med mig och höll mig sällskap och min chef kom och pratade. Jag är så enormt tacksam över att ha så fina kollegor och chef, de är alltid stöttande och finns där. Det kändes tryggt att vara med dem tills Glenn kom. I vågor bara grät jag, det gick inte att stoppa, jag var så fruktansvärt rädd. Mycket räddare än när jag fick beskedet om cystan i magen – eller så kändes den rädslan annorlunda då det gick över hyfsat snabbt då operationen skedde bara några timmar senare. Nu skulle jag få gå i ovisshet i två dygn.

1177 – kollar upp journalen

Hela eftermiddagen var det som att vara i en torktumlare, vi grät en stund, sedan var allt som vanligt ett tag, sedan kom tårarna på nytt. En bekant till Glenn tipsade om att vi kunde kolla upp journalen på 1177, och även om vi visste att vi kanske inte skulle gilla det vi läste kändes det bättre att få någon form av svar. Ovissheten var det värsta. Särskilt när vi befarade det värsta.

Inne i journalen hittade vi några mystiska anteckningar. Det stod en diagnos om en icke-invasiv mucinös borderlinetumör samt en om att jag är gravid och särskilda åtgärder ska tas. Något preparat var också beställt. Vi började googla friskt och lyckades i alla fall förstå att det var en tumör som i dagsläget inte spridit sig enligt diagnosen, men det som förbryllade oss mest var preparatet som var beställt. Vi fortsatte googla och fick fram att det handlade om cytostatikabehandling, alltså cellgifter. Detta gjorde såklart att tårarna svämmade över på nytt och jag fortsatte läsa om vad detta innebar. Jag vet att man kan få detta under en graviditet men självklart skapade det oro. Men kroppen och knoppen är fantastisk. Efter några timmar hade jag ändå landat i att det var någon form av tumör och att jag skulle få någon form av behandling, sedan fick vi vänta och se vad läkaren sa. Men att veta något kändes bättre än att vara i ovissheten.

Mucinös borderlinetumör

På fredagen bubblade det av oro i magen när det närmade sig besök hos en av läkarna som var med och opererade mig. Men så lättad jag blev när vi äntligen satt ner hon, jag och Glenn och pratade. Hon gick igenom allt som hänt under operationen, berättade om anatomin i kroppen för att förklara mer om vad de plockat bort och varför samt förklarade vad proverna visat. Inne i cystan såg det mesta fint ut, men det fanns delar med avvikelser som inte bör finnas i en snäll cysta. Hon var dock noga med att säga att det var inne i cystan de hittat detta, alla yttre kanter såg jämna och fina ut och på övriga ställen i magen där de också tagit prover hade det inte rests någon varningsflagg. Men eftersom de inte vill missa något vill de dubbelkolla resultaten samt få experternas utlåtande. Tydligen har patologerna på Karolinska (jag var på Danderyd) konferens två gånger i veckan där de tar upp olika fall ordentligt, nu skulle de kolla över mitt. Beroende på vad de eventuellt kom fram till skulle det kunna bli olika scenarios om hur vi går vidare, men förhoppningen var att inget mer skulle upptäckas och då skulle inget mer göras förrän efter graviditeten.

Och angående cytostatikabehandlingen sa läkaren att det inte alls var något som var beställt, så jag och Glenn verkade ha misstolkat den informationen … nu hade jag accepterat att det fick bli så om det inte fanns andra alternativ, men det var en lättnad när jag i dagsläget inte alls behövde det.

Jag och Glenn kände oss lugna efter besöket. Vi hade ju redan landat i att det var något dåligt i magen och nu var det bara att ta en sak i taget. Dessutom kändes det inte alls lika jobbigt som när vi fått telefonsamtalet ett par dagar tidigare. Nu var det som att jag hade kommit ut ut min torktumlare, visst var jag omskakad, men jag stod på fast mark igen.

Patologerna på Karolinska – besked och framtid

Patologerna på Karolinska Institutet skulle dubbelkolla alla mina prover och all tillgänglig info från mig för att se om det var ytterligare någon risk eller om det var just en mucinös borderlinetumör som nu är borttagen i och med operationen och de fertilitetsbevarande åtgärder (läkarnas uttryck) som de redan utfört genom att plocka ut min ena äggstock och äggledare men behållit den andra. Upp till två veckor skulle det ta att vänta på besked, men denna gång var jag inte alls orolig, kände att det bara var att vänta och se och redan efter några dagar ringde telefonen.

Det var ett glädjande besked. De hade inte hittat ytterligare risk, övriga prover i magen såg fina ut och nu slipper jag fler åtgärder till dess att bebisen är född i sommar. Dock ska jag ringa min läkare så fort jag har fött för att komma på ett första återbesök ett par veckor efter. Sedan ska jag gå på återbesök två gånger om året i fem och följt av en gång om året i ytterligare fem år.

I dagsläget tycker de inte att jag ska ta bort den vänstra äggstocken (efter graviditeten) med tanke på min ålder, då kastas jag in i klimakteriet och måste äta en massa tabletter. Skulle det börja växa något även på den vänstra kommer jag däremot ta bort den, det kommer de hålla koll på framöver och skulle jag känna att magen blir svullen ska jag ringa in för att kollas upp även mellan mina besök.

Jag planerar att föda bebisen vaginalt, precis som mina tidigare barn, men om jag av någon anledning behöver göra kejsarsnitt har läkaren skrivit in i min journal att de även ska plocka bort min blindtarm om de öppnar upp magen. Tydligen kan det växa en del skit där, så i mitt fall är det bra att ta bort den. Jag kan såklart plocka bort den senare också, men det är bra att göra det om de ändå är inne i magen för att inte behöva genomgå så många bukoperationer.

Jag i vecka 19, här är magen mycket mindre än vad den var i v 13, men framför allt känns det som min mage, inte känslan av att något låg "på" magen som jag kände innan operationen.

Jag i vecka 19, här är magen mycket mindre än vad den var i v 13, men framför allt känns det som min mage, inte känslan av att något låg ”på” magen som jag kände innan operationen.

Känner tacksamhet

Jag är så tacksam över läkarnas kompetens. Jag är så tacksam över att tumören hittades i ett tidigt skede. Jag är så tacksam över att jag kommer få gå på kontroller och eventuellt ta andra åtgärder för att minska risken för cancer. Jag är så tacksam över att nu bara få fokusera på att må bra i min graviditet och att bebisen i magen verkar må prima. Framtiden kan man inte se in i, men just nu känner jag mig lugn och eftersom det är svårt att upptäcka cancer i magen känner jag mig glad över att få gå på dessa täta kontroller. Så i allt jobbigt som hänt senaste tiden är jag väldigt tacksam.

Och ett sista ord. Är du orolig över något som inte känns bra i din kropp, gå inte och oroa dig i onödan, se till att kolla upp det. Hellre en gång för mycken än en för lite.

Mitt 2018 – 2 maraton, 1 ultralopp, första året i huset samt graviditet

av Terese Alvén i kategorin Terese Alvén den

Mitt 2018 bestod av en hel del toppar, men såklart också en del dalar. Djupaste hålet hamnade jag i de sista veckorna på året, men jag lär och lever. Livet vore tråkigt om det bara höll en frekvens. På samma sätt som jag är en känslomänniska som kan vara superglad eller riktigt låg behöver livet sina toppar och dalar. Sedan är såklart förhoppningen att dalarna inte är så djupa och utdragna men att de ger en skjuts till toppen som kommer efteråt.

Mitt liv består såklart inte enbart av höjdpunkterna som jag lyfter här, det är en hel del vardag och roliga händelser privat med vänner och familj, men jag har valt ut några ögonblick jag minns lite extra under det gångna året, särskilt som 2019 kommer se väldigt annorlunda ut – i alla fall tränings- och tävlingsmässigt.

Paris Marathon – peppig resa med kollegorna på jobbet

Paris Marathon 2018 var mitt 6:e maraton. Mentalt, och på många sätt fysiskt, var detta mitt starkaste maraton. Och jag är superglad över min prestation trots att det var långt ifrån personbästa. Det var inte min drivkraft att komma snabbast i mål, mitt mål var att njuta av loppet, ha kraft hela vägen samt må bra både under och efter loppet. Läs min lopprapport från loppet här!

Mitt under Paris Marathon - klart det blev en fotopaus framför Eiffeltornet.

Mitt under Paris Marathon – klart det blev en fotopaus framför Eiffeltornet.

Första året i villan – magisk sommar med pool och nya samt gamla vänner

Pjuuuh. Det tar på krafterna att flytta in i ett nytt hus. Men vilken fantastisk resa det har varit. På bara några dagar var det en helt ny värld som öppnade sig. Även om vi flyttade till ett område där jag inte hade bott på 10-15 år kändes det väldigt naturligt. Det är hemma. Nu har vi upplevt ett fantastiskt första år, särskilt med en magisk sommar där poolen nyttjades i princip varje dag. Jag har älskat hemmagymmet vi har byggt samt allt ätbart som finns i trädgården. Och jag älskar att ha mer utrymme inomhus jämfört med lägenheten samt lugnet som råder här ute till skillnad mot stressen inne i stan. Så här lät det några dagar efter inflytt.

För ett år sedan levde vi mitt i flyttkaoset.

För ett år sedan levde vi mitt i flyttkaoset.

Ultravasan 45 – mitt första ultralopp

Wow! Jag har sprungit mitt första ultralopp. Det är sjukt häftigt hur kroppen orkar mer än vad jag tror. Och att jag fick mersmak, det trodde jag inte … Läs min lopprapport från loppet här!

Så nöjd efter mitt första ultralopp.

Så nöjd efter mitt första ultralopp.

Jag startar Rörelseglädjepodden!

I början av sommaren startade jag podden Rörelseglädje som handlar om allt från familjefys till fredagsmys och ger inspiration, personliga erfarenheter, kunskap, nya tankar och konkreta tips till alla barnfamiljer. Ämnen som träning, sömn och avslappning varvas med prat kring mat och dryck, skärmtid, mental hälsa och när hälsa blir ohälsa. Under säsong 1 intervjuade jag olika experter och intressanta föräldrar som bjöd på sina insikter och kunskap. Till säsong två frågade jag min vän Anna om hon inte ville bli programledare tillsammans med mig, och det ville hon. Så nu är det hon och jag som roddar podden, ibland på egen hand och ibland med inbjudna gäster. Vi har ett spännande 2019 att se fram emot i podden, älskar att podda! Så här lät det när jag drog igång podden.

Det första poddomslaget.

Det första poddomslaget.

Ragnar Relay White Cliffs – för andra året

Ragnar Relay White Cliffs blev en löparresa med maskeradrunda i vikingaoutfit, löpning in i natten samt såklart, den längsta och tuffaste rundan strax innan fyra på morgonen. Men trots att det är en löpartävling, eller evenemang kanske snarare än tävling så är det inte löpningen som är grejen. Det är bara en del av upplevelsen. Att vara 10 personer som tillsammans ska klara av utmaningen att ta oss cirka 300 km, det är grejen. Läs mer om min helg här!

Vårt starka lag från Sverige!

Vårt starka lag från Sverige!

Chicago Marathon – i regn tillsammans med min man

Häng med på min upplevelse genom Chicago tillsammans med min man. Här är min lopprapport från loppet!

Dubbelt så roligt att uppleva ett maraton tillsammans.

Dubbelt så roligt att uppleva ett maraton tillsammans.

Vi blir med barn!

Jag och Glenn har länge pratat om att skaffa ett till barn, en liten sladdis. Efter Chicago Marathon kändes det som ett bra tillfälle att börja försöka. Och det gick snabbt, lite snabbare än vad vi trodde det skulle göra … i början av december kunde vi gå ut med nyheten. Läs mer om när nyheten släpptes här.

Två glada barn som ser fram emot att få ett småsyskon till sommaren.

Två glada barn som ser fram emot att få ett småsyskon till sommaren.

Snörpligt avslut med cysta och operation

Från tankar om tvillingar till värk i magen till en 20 cm stor cysta på äggstocken. Här är min berättelse om min mardrömsvecka – en vecka som förhoppningsvis slutade gott. Men det vet jag ju först när bebisen fortsätter växa och må bra i magen och jag får ett bra besked på mina prover. Läs min operationsberättelse här.

Hemma igen, med ett stort ärr på magen. Men hellre ett ärr än att ha så ont som jag hade innan.

Hemma igen, med ett stort ärr på magen. Men hellre ett ärr än att ha så ont som jag hade innan.

Nytt år och nya saker att se fram emot!

Som sagt, förra året avslutades inte på bästa sätt, men året har börjat bra. Jag har kommit igång med dagliga promenader på löpbandet som ger mig endorfiner och kraft, jag har inte ont i magen längre, har slutat med mina värktabletter och jag känner igen bekväm i min gravidkropp igen. Såklart finns en oro runt graviditeten, men det är ju något som de flesta gravida känner, men jag försöker vara positiv och tänka att allt ska gå bra.

Årets största händelse är såklart att bli mamma för tredje gången. Och så har jag spännande samarbeten att sätta tänderna i. Sedan ser jag fram emot att sätta något nytt löparmål till sen höst eller nästa vår. Det bestämmer jag dock efter förlossningen när jag vet hur allt har gått och hur kroppen mår. I höst har jag även en rolig träningsresa med Amelia och Tara att se fram emot, men den återkommer vi till längre fram. Nu njuter jag av en dag i taget och att bli lite starkare och gladare för varje dag!

Träningsresa i höst – jag åker med Amelia till Rhodos

av Terese Alvén i kategorin Terese Alvén, Event/konvent den

Jag älskar träningsresor! Den 14 oktober drar jag på nästa, då blir det Rhodos tillsammans med Amelia och Tara. De senaste åren har jag åkt iväg som instruktör på träningsresor varje termin och jag älskar att under en vecka få träna tillsammans med ett stort gäng härliga personer. Så mycket glädje, skratt, intressanta samtal och upplevelser under dessa veckor. Alltid får man nya bekanta och vänner och förhoppningsvis har alla lärt sig något nytt, vågat kliva utanför bekvämlighetszonen och testat en (eller fler) nya träningsformer. Även jag som tränare lär mig massor av de jag möter och jag sprudlar av energi när jag kommer hem igen.

På träningsresa, redo för föreläsning. Foto: Jane Haglund.

På träningsresa, redo för föreläsning. Foto: Jane Haglund.

Träningsresa med Amelia

På träningsresor instruerar jag oftast löpning i olika former, aerobics, en del parträningsklasser med lekinslag samt håller föreläsning. Roligast är det när det är någon som aldrig springer vågar komma och testa – och kommer tillbaka både en och två gånger till samma vecka. När de upplever att de visst kan. Att löpning inte är något som bara är till för de i tajta trikåer och spaghettiben, det är till för alla som vill ha en härlig sport för att träna kondition, få egentid med sina tankar i ett motionsspår och som kanske vågar anmäla sig till sitt första lopp. Så inspirerande.

Jag peppar igång gänget till intervaller. Foto: Jane Haglund.

Jag peppar igång gänget till intervaller. Foto: Jane Haglund.

Platserna till årets träningsresa till Rhodos med Amelia och Tara är i princip slutsåld. Men ett par platser finns kvar. Läs mer om resan här.

Löpcoach på träningsresa. Foto: Jane Haglund.

Löpcoach på träningsresa. Foto: Jane Haglund.

Jag släpper podd! Lyssna in Rörelseglädje med Terese Alvén

av Terese Alvén i kategorin Terese Alvén, Barn & Familj den

Nu släpper jag en rolig nyhet! Idag är det premiär för min podd Rörelseglädje med Terese Alvén. En podd som handlar om allt från familjefys till fredagsmys. I säsong 1 kommer jag träffa experter, inspiratörer och erfarna föräldrar för att tackla frågor om familjehälsa. Lyssna gärna in trailern där jag berättar mer – samt där jag intervjuar mina barn om varför de tycker det är roligt att röra på sig. Sonens kloka tips till hur man får igång andra som inte rör på sig så ofta: ”Träna mer”. Det låter enkelt, det är inte alltid det i praktiken även om jag älskar sonens syn på saken. Däremot tror jag på att förenkla, bjuda in till ett smörgåsbord av aktivitet och att utgå från barnet. Då kommer man långt.

Rörelseglädje med Terese Alvén

Rörelseglädje med Terese Alvén.

Varför podd?

Jag har lekt med tanken på att starta podd i flera år, men av olika anledningar har det inte blivit av. Däremot har jag haft förmånen att få vara gäst i en massa härliga poddar, och jag älskar formatet. Lyssnar även själv på många poddar när jag springer, promenerar eller åker kommunalt. Jag har saknat en podd som handlar om det jag brinner för: att få igång stillasittande barn samt få både vuxna och barn att finna rörelseglädje. Nu har jag själv startat podden!

Rörelseglädje med Terese Alvén

Podden Rörelseglädje med Terese Alvén handlar om allt från familjefys till fredagsmys och ger inspiration, personliga erfarenheter, kunskap, nya tankar och konkreta tips till alla barnfamiljer. Ämnen som träning, sömn och avslappning varvas med prat kring mat och dryck, skärmtid, mental hälsa och när hälsa blir ohälsa.

1:a avsnittet Manne Forssberg

I första avsnittet av podden intervjuar jag pappapoddaren, pappan, författaren och föreläsaren Manne Forssberg. Så intressant att få hans vinkel på detta med familjehälsa samt höra hur han inspirerar sina döttrar till allt från marklyft till spänsthopp. Och på lördag, då springer Manne ASICS Stockholm Marathon, så självklart blev det även en dos löparsnack i podden.

Lyssna här!

Lyssna på ITunes, sök på Rörelseglädje.

Lyssna på Acast: https://www.acast.com/teresealven

Lyssna på PodBean: https://teresealven.podbean.com/

Superpepp inför morgondagen!

av Terese Alvén i kategorin Terese Alvén den

Bakom kulisserna inför nyheten som släpps imorgon.

Bakom kulisserna inför nyheten som släpps imorgon.

Jag är superpepp! Inte bara för att jag precis har kommit hem från ett par härliga timmar tillsammans med sonens klass. Vi grillade, spelade brännboll och gick tipspromenad. Utan mest för att jag är exalterad inför vad som sker i morgon. Då släpps nämligen en rolig nyhet! Ser så fram emot att få dela det med er och höra vad ni ger för reaktioner på det. Håll koll i mina sociala kanaler så missar du inget. Nu ska jag avsluta kvällen med ett dopp i poolen. Det har varit väldigt många timmars knapprande på datorn idag, även om jag har hunnit med lite aktiv lek och coachning utomhus också.

Sunshinepodden av 4good – intervju om ätstörningar, rörelseglädje och hur vi kommer igång!

av Terese Alvén i kategorin Terese Alvén den

Sunshinepodden.

Sunshinepodden.

För någon vecka sedan var jag och besökte inspirerande Marie och Carina som driver det kvinnliga nätverket 4good samt ger ut Sunshinepodden. Under en intressant timme pratade vi om allt från ätstörningar och beachform till rörelseglädje, intressanta lopp och hur man får igång den där tonåringen som helst sitter framför datorn och spelar. Avsnittet med mig i Sunshinepodden släpptes i söndags när jag sprang maraton och har du inte hunnit lyssna på det än kan det bli trevligt sällskap i lurarna under en löprunda eller promenad i helgen.

Härligt att få hänga en timme med Carina och Marie och snacka om viktiga ämnen som jag brinner för.

Härligt att få hänga en timme med Carina och Marie och snacka om viktiga ämnen som jag brinner för.

Ut och njut och lyssna in avsnittet som fått rubriken: Träningen som gör dig glad! Du hittar podden där poddar finns.

Psst … världen är bra liten ibland. Det visade sig att Carina har bott i en villa två hus(!) från den villa där jag nu har flyttat in. Synd att jag inte får njuta av henne som granne längre. 

Sveriges bästa hälsobloggar – jag är med på listan!

av Terese Alvén i kategorin Terese Alvén, Blogg/webb den

Wow. Vilket härligt mejl som damp ner i inkorgen i går. Cision rankar varje år Sveriges bästa bloggar inom olika kategorier. Och även detta år är jag med på topp-tio-listan som en av Sveriges bästa hälsobloggar.

Terese Alvén - en av sveriges bästa hälsobloggare. Då bjuder jag på ett glädjeskutt!

Terese Alvén – en av sveriges bästa hälsobloggare. Då bjuder jag på ett glädjeskutt!

Jag blir superglad. För det innebär att mina budskap om att inspirera till rörelseglädje för alla når ut. Ni läsare följer, läser och delar. Och ni tar aktiva beslut att behålla och förbättra er hälsa. Detta gör mig varm in i själen och jag kommer att fortsätta kommunicera med er. För hälsa är inte någon tillfällig quick fix. Hälsa är något pågående genom hela livet och vi behöver fortsatt kunskap, inspiration och hjälp för att må bra.

Cision skriver så här: Bloggarnas placering i topplistan grundas på en metodik som utgår från inlänkar, relevans, hur ofta bloggen uppdateras, läsarkommentarer och popularitet i sociala medier.

Sveriges 10 främsta hälsobloggar 2018

  1. PT-Fia
  2. Anja Forsnor
  3. Annika Sjöö
  4. Passion för hälsa
  5. PT by Emma
  6. Trend o träning
  7. Fitness & Hälsa
  8. Terese Alvén
  9. Leva Sunt
  10. Elin Kjos

Debatt: skärmen är vår tids rörelsetjuv!

av Terese Alvén i kategorin Terese Alvén den

DEBATT om SKÄRMTID. Jag brinner för det här med rörelseglädje för alla. Det innebär att man oavsett ålder behöver hitta sitt sätt att röra sig. Hitta gnistan i hur just en själv vill röra på sig dagligen. För att vara stilla – det är inget alternativ i längden. Ska vi må bra behöver vi alla använda kroppen. Nu slår allt fler larm om att nackproblem och värk ökar bland barn. Problem som annars brukar drabba vuxna. Nu är det barn som får vuxenskador. Skärmen är en stor del i dramat. Särskilt paddor och mobiler som vi håller i handen eller knäet.

Debatt om skärmtid i SVT Opinion.

Debatt om skärmtid i SVT Opinion.

Något så självklart som att använda vår kropp för att utforska världen är inte längre lika självklart. Nu sker äventyret på skärmen. Detta gör mig upprörd. Men det gör inte att jag vill dra täcket över huvudet och låtsas som att problemen inte finns. För vi kan fortfarande vända den onda spiralen. Vi vuxna behöver agera idag.

LÄS MIN DEBATTARTIKEL PÅ SVT OPINION FRÅN 16 MARS 2018

Läs mer här:
Din hälsohets förstör för våra barn

Acne och smalhetsen

Tips på träningspodd – lyssna in Pepp-podden

av Terese Alvén i kategorin Terese Alvén den

Inspelning av träningspodd: Pepp-podden med Pamela Andersson och Sandra Hiort från ToppHälsa.

Inspelning av träningspodd: Pepp-podden med Pamela Andersson och Sandra Hiort från ToppHälsa.

Ska du ut och promenera eller springa en runda idag? Ett lyssningstips är träningspodden Pepp-podden av ToppHälsa. I veckans avsnitt är jag gäst i studion och vi pratar om allt från glädjefylld familjeträning till ätstörningar och osunda ideal. Och så en del tips att applicera i sitt eget liv såklart. Avsnittet kan du lyssna på här.

Acne och smalhetsen – läs min debattartikel i Aftonbladet idag

av Terese Alvén i kategorin Terese Alvén, Ätstörningar den

Debattartikel i Aftonbladet 20 januari 2018.

Debattartikel i Aftonbladet 20 januari 2018.

I dagens Aftonbladet är min debattartikel om Acnes senaste kampanj med supersmala modeller publicerad. Jag som vill sprida hälsa, rörelseglädje och sunda budskap blir så ledsen när jag ser modellernas ledsna blickar och orkeslösa hållning. Är det så här vi vill se ut 2018? Nej, fram för en palett av olika kroppar där idealet blir bredare och alla kan känna att de är fina precis som de är och har möjlighet att älska sin kropp precis som den är. In och läs min debattartikel, och dela gärna med dig av dina åsikter här i bloggen eller på min Facebook-sida.

"Jag ville se ut som de i reklamen - blev sjuk".

”Jag ville se ut som de i reklamen – blev sjuk”.

Debattartikel om Acnes senaste kampanj.

Debattartikel om Acnes senaste kampanj.

Inne på Facebook fick jag även en påminnelse om att det är exakt två år sedan som jag hade releasefest för min bok Jätteviktig – att må bra efter en ätstörning. Finns att köpa på bland annat Adlibris.

Jag och min vän Helena på min bokrelease för två år sedan. Bokens ämne är högaktuellt än idag - tyvärr ...

Jag och min vän Helena på min bokrelease för två år sedan. Bokens ämne är högaktuellt än idag – tyvärr …