Inlägg i kategorin Löpning

Det är inte alltid jag studsar upp även om jag är morgonpigg. Men väl igång är träningen det bästa jag vet att starta dagen med.

Jag var otroligt seg när väckarklockan ringde idag. Men jag var inställd på att springa och visste att jag skulle bli glad när jag väl kom utanför dörren. Och mycket riktigt. De första stegen var tunga och även om det inte var de lättaste stegen så tog jag mig runt min 7 km-runda. Och nu känns det fantastiskt. Kroppen är pigg. Huvudet är med och jag ser fram emot en bra jobbdag. För visst är det så, även om jag älskar att träna är det inte alltid lätt att ge sig ut. Men eftersom jag vet hur träningen får mig att må får latheten stå tillbaka.

Efter en dag på kontoret väntar ikväll Stockholms hetaste mil, STHLM 10. Kanske någon av er som ska springa? Själv är jag på plats, kommer att cykla runt längst banan, och ska rapportera från eventet som förutom loppet innehåller en härlig after run med grill, lekar och häng. Så skoj!

Morgonjogg på Karlavägen.

Central Park är ett populärt ställe både för New York-bor och turister. Och det är ett av mina favoritställen när jag behöver lugn och ro eller en stunds rörelseglädje.

Älskar att springa i Central Park.

Jag älskar Central Park. Hur parken är en oas för alla New York-bor som vill motionera utomhus eller bara få lugn och ro från stadens brus. Här pågår ständigt aktiviteter, allt från hundpromenader, powerwalks och löprundor till cykelturer, tennismatcher, qi gong och baseball. Superinspirerande!

Efter att ha sprungit mitt lopp i parken i lördags och tagit en lång promenad efter frukost på en parkbänk i söndags kunde jag inte hålla mig. Kroppen spratt av energi och lust att springa i parken, så sista morgonen blev det en varm 14-kilometers runda för mig. Helt underbart! Tyvärr fick jag inte sällskap då Glenn har ont i ena benet, men jag njöt i alla fall av min helt fantastiska morgon.

Löpning i Central Park.

NYRR Mini10K, New Yorks Tjejmilen var ett hett och roligt lopp. Och nu har jag ytterligare en upplevelse i bagaget.

Strax innan start av Tjejmilen i New York, vackra Central Park.

NYRR Mini10K, även känt i svenska kretsar som New Yorks svar på Tjejmilen, var lika underbart som jag mindes det. Detta var tredje gången som jag sprang loppet i Central Park, denna gång tillsammans med 10 000 andra tjejer i alla åldrar. Och runt en tiondel är väl svenskar … det är otroligt många svenskar som springer loppet i alla fall. Riktigt härligt.

Ben och fötter redo för Mini 10K i New York.

Älskar mina maratonskor från ASICS – så snygga i kombination med de gula strumporna från CRAFT.

Jag startade ganska långt bak, hamnade i startgrupp I, så de första fem kilometrarna var trixiga, särskilt som en hel del gick ända från start och många sprang flera i bredd. Men men, jag tog mig framåt och njöt av den böljande vägen som gick nerför och uppför om vartannat. Kroppen kändes pigg och jag hamnade i ett bra flyt. Svetten rann och trots att starten gick klockan åtta på morgonen var det otroligt hett. När jag närmade mig mål ökade jag farten och de sista två hundra metrarna såg jag till att spurta för att sedan korsa mållinjen med armarna över huvudet. Tiden landade på 52:30 vilket jag är nöjd med. Var bra länge sedan jag sprang ett milslopp, har mest haft fokus på maror sista tiden. Nu var det roligt att testa ett kortare och intensivare lopp. Jag hoppas att jag snart får möjlighet att springa i New York igen. Och alla ni i Sverige, passa på att springa Tjejmilen i Stockholm 2 september. Jag kommer garanterat vara på plats och heja fram er.

Strax efter start.

Pigg mitt i loppet.

Löparoutfit: skor, topp och korta tights från Asics, kompressionsstrumpor Craft, klocka Suunto Spartan Wrist HR.

Ett par kilometer kvar till mål.

Svettig strax efter målgång.

Lite uppmjukning är aldrig fel.

Medaljen!

Glädjehopp efter loppet. I bakgrunden ser ni han som ansvarar för loppet.

Hur firar du Sverige idag? För mig blir det mest i tanken. Men jag hoppas på en löprunda i vår vackra huvudstad senare idag.

Löpning vid vårt sommarställe när rapsfälten är som vackrast.

Dagen till ära bjuder jag på två bilder från förra helgen som ger mig svensk sommarkänsla deluxe. Idag har vi inga direkta planer på att fira Sveriges nationaldag mer än att vi skänker en tanke till det fantastiska landet som vi lever i. Istället blir det en ”ta det som det kommer”-dag för oss. Har lite att jobba undan, vill hinna med att umgås med barnen, vill ta en löprunda, behöver packa och vill hinna med en fika hos mina föräldrar. Imorgon drar nämligen jag och Glenn till New York!

Så himla skoj. Vi ska fira min födelsedag lite i efterskott – tack alla som gratulerade mig på min dag igår! – jag ska springa löpartävling i Central Park, vi ska äta gott, promenera, testa träning och shoppa. Och framför allt inspireras. För är det någon stad som är bra på att ge mig inspiration och energi är det New York. Ser fram emot roliga och späckade dagar.

Även barnen ville springa lite.

Vilken energi! Jag är så tacksam över det fantastiska jobb jag har där jag får vara med på ett hörn och bidra till att fler upplever rörelseglädje. ASICS Stockholm Marathon var en fantastisk upplevelse som jag fick uppleva på första parkett.

Glenn på väg in i Charles famn.

Igår cyklade jag runt omkring i hela Stockholm och fotade, filmade och peppade löpare. Ni kan följa det jag gjorde inne på ASICS Stockholm Marathons Facebook och Instagram. När startsignalen ljöd stod jag på ett podium mitt på banan och jag fick tårar i ögonen samtidigt som jag filmade LIVE på Facebook alla löpare som rusade förbi. Wow!

Charles kramar Glenn.

Resten av loppet rörde jag mig runt och lyckades även tajma Glenn på ett par ställen. Vid Odenplan fick jag sällskap av barnen och mina föräldrar. Så roligt att se barnens reaktioner när Glenn kom springande, och Tildes glada kommentar ”imorgon ska jag få springa”. Rörelse lockar till mer rörelse …

Tilde är så glad att se sin pappa.

Tilde och morfar.

Glenn tog sig runt med kramp på de flesta ställen. Jag är mäkta imponerad. Har aldrig sett honom så trött som efter målet. Hans träning har inte gått som planerat under våren eftersom en vad har gjort ont, att han ens tog sig igenom är häftigt. Starkt pannben.

Glada. och snabba, Johanna Salminen.

Bloggaren Kenth Svensson på Västerbron.

Jag var tvungen att panikladda mobiltelefonen mitt i allt …

Älskar att se all rörelseglädje!

STORT grattis alla som sprang. Blev så glad över att se många av er längst med banan! Nu längtar jag efter att anmäla mig till mitt nästa maraton … men redan på lördag får jag springa lopp, då springer jag NYRR Mini10K i New York.

Trött men nöjd make efter målgång …

Lugnet före löparfesten. Ut på gatorna och heja fram alla löpare om du inte springer själv.

Morgonpigg startade jag lördagen med en skön jogg inne i stan. Snart fylls gatorna av tusentals löpare under dagens fest i Stockholm. Men nu på morgonen, då får jag ha staden för mig själv. Lugnet före stormen.

Solen skiner och det verkar bli bra väder för alla löpare. Bättre än regnet de varnade för tidigare i veckan. Nu ska jag bege mig till startområdet och mässan. Därefter ska jag cykla runt och dokumentera ASICS Stockholm Marathon utifrån banan.

Vill du ha 10 tips inför maran idag – läs mina tips inne på Sportamore som har gjort en intervju med mig.

Ser fram emot en riktigt rolig dag! Är nästan lika pirrig som min man som ska springa loppet. Första gången han springer en mara utan att jag springer med. Spännande!

Löpning i Karlavägens allé.

Gårdagens regn i Stockholm påminde lite om vädret 2015 när jag sprang ASICS Stockholm Marathon. Även om det för två år sedan var mer regn, mer blåst, mer kyla. Men jag håller tummarna för fint löparväder till helgen. Då blir det fest!

ASICS Stockholm Marathon 2015. Foto: Konrad Karlsson

Jag gillar Facebooks påminnelser om sådant som hänt i dåtiden. Det är roligt att få blicka tillbaka på tidigare händelser, sånt jag har glömt och sånt som jag alltid kommer att minnas. Alla maraton jag har sprungit kommer jag nog alltid komma ihåg, i alla fall än så länge då de enbart är fem till antalet. Jag kommer däremot inte ihåg allt från loppen, men en övergripande känsla, vad det är för något som jag bar med mig därifrån.

Igår fick jag en påminnelse om att det var två år sedan jag sprang ASICS Stockholm Marathon i regn, blåst och kyla. Det var mitt andra maraton, och jag förbättrade mitt personbästa från 2009 när jag sprang loppet första gången med över trettio minuter. Men det glädjerus jag fick första gången infann sig inte. Det gjorde det däremot under mina tre nästföljande lopp: New York Marathon, Helsingborg Marathon och nu senast Virgin London Marathon. Det var dock inte loppets fel att jag inte kände något rus, det var mitt pressande av tid och vädret som spelade in …

På lördag är det dags för tusentals löpare att ställa sig på startlinjen igen och springa den klassiska tvåvarvsbanan i Stockholm för sista gången. Nästa år byter den skepnad! Är så sugen på att springa, men jobbar istället på loppet hela helgen. Så jag får äran att heja fram löpare, uppdatera sociala kanaler och smittas av energin från alla som springer. Ni som befinner er i Stockholm, visst kommer ni ut på gatorna och hejar på lördag? Det blir en riktig folkfest såklart!

Direkt efter målgång. Trött och glad över att vara i mål.

När alla förväntningar ligger och gror och helgen ger energi och lugn i ett.

Svensk sommar när den är som vackrast!

Hur härlig har den här helgen varit? Jag har tankat solenergi, kärlek och lugn i kombination med rörelseglädje och noll måsten. Precis vad jag behövde just denna helg.

Dessutom visade sig fälten vid lantstället på sin allra bästa sida. Rapsfältet lyste vackert gula under den blåa himlen. Charles fick testa kameran och tog denna hoppbild på mig. Tycker den sammanfattar känslan i min kropp just nu. SÅ PEPP!

Nu ser jag fram emot en intensiv och rolig vecka som avslutas med ASICS Stockholm Marathon till helgen. Maken Glenn ska springa på lördag och barnen springer Minsta Maran och Stockholm Mini Marathon på söndag. Själv ska jag heja, peppa och dokumentera allt runt omkring loppen.

Vilka av er springer i Stockholm till helgen?

Fältet bakom Universitetet vibrerade av energi igår kväll. 10 000 tjejer i alla åldrar som sprang 5 km och hängde i sponsorbyn och njöt av picknick i kvällssolen. Det kunde inte bli en vackrare kväll.

På plats inför första start.

Själv blev jag så sugen på att springa, men jag var på plats i min roll som digital redaktör för Vårruset och uppdaterade istället sociala kanaler filmer och bilder från loppet. Roligt det med så klart. Trevligt att träffa en massa glada tjejer, få höra om några som sprang sitt första lopp och några som persade.

Fantastiska tjejer under Vårruset.

Picknick smakar gott i kvällssolen.

Härliga Moa Quist efter målgång.

Som avslutning efter några timmars häng och jobb på fältet var tanken att ta bussen hem. Men i den vackra kvällssolen fanns bara ett alternativ som lockade – att få njuta av en promenad längst med Brunnsvikens vatten hem till Odenplan.

Team Beijer efter målgång.

Magisk kväll! Och nu längtar jag till nästa löpartävling där det kommer att maxas av endorfiner, vilja och pannben bland deltagarna: ASICS Stockholm Marathon väntar 3 juni ihop med Juniormaran och Stockholm Mini Marathon. Vilken löparhelg jag har att se fram emot – kanske några av er jag ser där?

Promenad hem vid Brunnsviken.

Träningen är det bästa jag vet för att vakna på morgonen. Visst kan det vara otroligt segt innan jag kommer ut. Men väl igång – då är det som att hela systemet vaknar till och laddar inför dagen.

Underbar morgonlöpning i Stockholm.

Det var gråmulet men härligt att starta dagen med en löprunda. Kroppen var pigg och det blev 50 minuter i bra tempo. Jag har saknat mina morgonlöpningar! Visst blev det morgonjogg varje dag på Kreta, men här hemma har jag haft fullt upp med annat, och vissa dagar prioriterat sovmorgon istället – vilket har varit rätt beslut. Men nu hoppas jag ha hittat in i flytet igen för jag älskar att starta dagen med en stund tillsammans med mina egna tankar samtidigt som jag väcker kroppen till liv.

Ett tips till den som inte anser sig ha tid till träning är just att träna på morgonen. Kanske ta fram kläder kvällen innan, ställa klockan en halvtimme tidigare än vanligt och röra på sig innan alla andra åtaganden tar plats. För även om sömnen är viktig kanske det inte är just den sista halvtimmen när man mest ligger och snoozar som är allra viktigast? Kanske är det så att träningen är det som får dig pigg?!