Trappor ger en extra krydda i storstadslöpningen.

Efter en natt fylld av mardrömmar är det riktigt skönt att kliva upp strax innan väckarklockan skulle ha ringt. På med träningskläderna och ut genom dörren innan resten av familjen har vaknat. Genast var nattens tankar som bortspolade och sinnet fylldes istället med solljus, tomma gator och rörelseglädje. Älskar att träna utomhus på morgonen! Nu känner jag mig energifull och redo för resten av dagen. Tack kroppen och träningen för allt häftigt du låter mig uppleva.

Har du svårt att ta dig upp på morgonen? Testa att ta det där klivet upp ur sängen. Se till att ha lagt fram alla träningskläder kvällen innan och tänk inte så mycket när du vaknar. Börja inte känna efter om det är skönare att ligga kvar i sängen. För det är klart att det är mysigt under täcket. Nej, bara gör det du bestämde dig kvällen innan för att göra och påminn dig hur skönt det kommer att vara när du väl är igång.

Inne på min Facebook-sida hittar ni en video från morgonens jogg!

Träningen gör mig glad!

Efter en blöt natt, ja alltså som i att det regnade mot rutan, hade dropparna i alla fall slutat trilla när jag gav mig ut på en morgonjogg. Jag var inställd på att träna och tänkte inte vädret hindra mig – och hur farligt är det att springa i regn? Även om det inte regnade när jag gav mig ut misstänkte jag att det kunde dyka upp under rundan och såg till att vara redo för regn och valde att springa i keps, något jag bara gör när det regnar. Perfekt för att slippa kisa och för att inte bli riktigt lika medveten om regnet. En annan sak jag drar på mig när det hänger regn i luften är en tunn jacka. Även om det gjorde löprundan varm fungerade det ändå fint denna morgon.

Tempot på morgonjoggen var lugnt, är lätt stel efter att igår ha kört första styrkepasset inomhus denna sommar. Blev marklyft, axelpress, stående rodd, knäböj, bänkpress samt ett gäng övningar för bålen. Och idag känns det i kroppen. Tur att jag unnar mig en idrottsmassage i eftermiddag. Det är klart man förtjänar det som avslutning på första arbetsveckan efter semestern.

Jag tycker det är viktigt med belöningar och att fira saker. Det sätter guldkant på livet och peppar mig när det är tufft. Det behöver inte vara stora saker, men jag väljer gärna sådant som jag och min kropp mår bra av, som massage, vilket är det bästa jag vet.

Förresten, vill du springa i regn kommer mina tips här. För kom ihåg – det finns inga dåliga väder. Och känslan efter en löprunda i regn kan faktiskt vara ännu häftigare än en runda i sol.

5 tips för att springa i regn

• Bara gör det, låt inte regnet hindra dig. Kom ihåg hur härligt det är när du väl är igång, att bli lite blöt är inte så farligt, du ska ju i alla fall svettas.
• Sätt gärna på dig en keps så blir inte regnet lika påtagligt som om du måste kisa dig igenom rundan.
• Det finns många löparjackor som är vatten- och vindavvisande, exempelvis denna kvinnliga eller denna som funkar fint till höstlöpningen.
• Tar du med dig mobilen ut, lägg den gärna i en plastpåse, eller om du kan och vill, lämna den hemma så slipper du fundera på om den blir blöt.
• NJUT av den friska luften som regnet skapar, hoppa mellan vattenpölar och känn dig SUPERSTARK som ger dig ut!

Redo för att springa i regn – även om det inte kom några droppar på mig.

Hur härligt är det inte att springa tillsammans med andra? Jag älskar att springa själv när jag har något att fundera över eller för att få uppleva lugnet i löpningen. Men när jag vill pressa mig själv eller få pepp är det toppen med sällskap. Att springa i grupp ger energi!

Att springa i grupp är roligt! Idag sprang jag ihop med detta starka gäng.

Idag sprang jag på lunchen tillsammans med några kollegor. I min träningsplanering tänkte jag springa intervaller idag. Istället blev det ett snabbare pass på drygt 8 km. Grymt bra träning för mig då vi höll ett högre tempo än vad jag hade gjort om jag sprang distansen utan fyra harar. Dessutom blev det extra utmanande då min kollega Fredrik valde vägar med många backar och trappor. Hög tid för mig att börja köra mer benstyrka känner jag för att bli starkare i dessa partier under löpningen. Men även om det stundtals var riktigt hög puls för mig var jag glad hela rundan. Och väl tillbaka på kontoret – halleluja! – så pigg och nöjd hela eftermiddagen.

Därför ska du springa tillsammans med andra

1. Ni drar varandra, när någon är trött kan övriga peppa och tvärtom.
2. Du kan utmanas i din löpning när du själv inte bestämmer tempot. Detta kan både vara peppande och läskigt. Men se på det som något positivt, och du har säkert fina vänner som inte lägger någon skuld om någon drar ner på tempot ibland.
3. Du har sällskap och kan småprata under rundan, då blir det lättare att springa längre sträckor utan att du hinner tröttna.
4. Det blir lättare att pressa dig själv under intervaller om ni är fler som tränar tillsammans.
5. Ni kan ge träningstips och inspirera varandra.
6. Skulle olyckan vara framme och något inträffar kan ni enkelt hjälpa varandra.
7. DET ÄR ROLIGT!

Idag startade jag min sista arbetsdag med en fantastisk morgonjogg tillsammans med Glenn. Från prattempo till pulsökningar i trappor och backe. Barnen sov borta över natten och då passar vi  ofta på att springa tillsammans. Det blev en runda på 10 km genom ett galet vackert Stockholm. Särskilt i morgonljus med tomma gator innan turister och storstadsbor vaknat. Idag tog färden oss längs med Drottninggatan, genom Gamla Stan, runt Skeppsholmen och en sväng till Vanadislunden. Vilken lyx att få ha detta som sin träningsanläggning på morgonen.

Sista dagen på jobbet innan semestern. Även om en del jobb följer med på min ledighet, kommer fortsätta blogga bland annat, så känns det skönt att byta miljö och mötas av dagar utan tider att passa och möjlighet att ta dagarna som de kommer. Mitt mål med mina semesterveckor är att komma ner i varv, hitta lugn samt att göra sådant jag känner för. Jag vill ge lite kärlek åt mitt romanprojekt jag påbörjade förra sommaren och som jag nu håller på att redigera för fullt. Men för att kunna göra det behöver jag tid att tänka, och det får jag på semestern. Längtar efter det. Jag vet sedan tidigare att jag skriver bäst ute på landet.

Nu ska jag bocka av min lista på saker som ska vara klara innan semestern och sedan drar vi ut till landet. Vilken härlig fredag, fint väder är det till och med. Som ni hör … jag är pepp idag!

Från prattempo till pulsökningar i trappor och backe.

Backträning med intervaller. Bra start på dagen!

Backintervaller är tuff och effektiv träning.

Blicken upp mot krönet, starka armar som pendlar och små snabba förflyttningar framåt och uppåt. Idag startade jag dagen med backintervaller i Vanadislunden. Efter tre kilometers jogg som uppvärmning runt om i stan dundrade jag på backe för backe. Tanken var att köra fem omgångar. Men det blev totalt sju. Inte riktigt meningen, men Glenn som var med och sprang skulle filma, och han lyckades missa att trycka igång kameran samt att filma åt fel håll (en sådan dag helt enkelt …), så jag fick två bonusvarv.

Det var rejäl blodsmak i munnen och trötta ben när jag var klar. Ett rent backpass var det länge sedan som jag körde, och jag tycker ofta att det krävs ett par sådana pass innan kroppen vänjer sig, även om alla backpass är tuffa så är det första oftast värst. Nu var det extremt flåsigt och tufft. Men samtidigt roligt. Jag älskar att de relativt korta intervallerna får upp pulsen rejält och benen får bra träning. Jag riktigt känner hur effektiv träning det är och att det ger resultat. Det gillar jag.

Löpning plus bad, ja det är sommar för mig. Och ni är årets första dopp avklarat.

Årets första dopp!

Jag är så nöjd! I helgen har jag maxat sommaren. Och jag har inte ens semester än. Men den här årstiden är det lätt att njuta extra mycket av helgerna. Särskilt när väderprognosen som hotat med moln och regn till helgen ändrar sig i sista stund och bjuder på mestadels sol och riktigt varmt. Tack för det.

Älskar att ha vägen i princip helt för mig själv.

I helgen hängde vi vid sommarstället. Och en av höjdpunkterna var att springa ner till bryggan och ta årets första dopp. Hur somrigt är inte det?! Det var rätt kallt i vattnet, och hade jag inte fått upp temperaturen under min 5 kilometers-runda som även avslutades med några omgångar backe med familjen (som tog bilen) hade jag nog inte hoppat i. Men nu var det kalla vattnet uppfriskande och gav mig en rejäl dos sommarkänsla.

Familjen gled förbi på landsvägen i bilen.

Förutom träningspasset har jag maxat med att äta egenplockade jordgubbar, grilla mat (middag, lunch och middag) samt att vara utomhus från det att man vaknar tills dess att solen går ner vid horisonten runt tio.

Det ser varmare ut på bilden än vad det var …

Det blev ett pass löpning på lunchen. Och kroppen pallade. Halleluja!

Njuter mitt på Tranebergsbron, mindre än en kilometer kvar.

Kroppen höll! Eller det tror jag i alla fall. Jag får väl domen hos sjukgymnasten imorgon. Och jag är stolt över att följa min plan och ta det lugnt under de sju kilometerna som jag sprang. Detta trots att kroppen ville gasa på för fullt. De första kilometerna kändes det ingenting i benet. Jag försökte att inte springa och känna efter, då är det lätt att känna in för mycket. Och mot slutet var det något ömt i benet, men ingenting som jag hade reagerat över om jag inte visste om skadan. Så jag tror att sträckan jag sprang var på gränsen av vad kroppen kunde göra just idag och alldeles lagom. Nu får jag pausa löpningen ett par dagar, hoppas på ytterligare en runda till helgen.

Lätt stretch efter löpningen – foten/benet höll.

Det är svårt att avgöra när det är läge att träna efter en skada. Min sjukgymnast sa att jag fick träna så länge det inte gör ont, och även om jag inte kan köra på till hundra procent än gör jag det jag kan och hoppas att det inte förvärrar skadan. Nu efter min löpning känns det precis som innan löpningen, så det har inte förvärrat den allmänna känslan i benet i alla fall.

… och att få springa efter en dryg veckas frånvaro. Halleluja! Sol. 18 grader. Ett somrigt Stockholm med närhet till vatten när jag sprang från Alvik till Stora Essingen, Lilla Essingen, Rålambshovsparken och slutligen över Tranebergsbron tillbaka till kontoret. Så underbart!

Glad efter löpning!

När allt är bra tar man lätt träningen för givet … men idag är jag så taggad på lunchträningen. Det är dags att testa om benet håller för löpning!

Längtar efter denna känsla som jag hade direkt efter målgång i NYRR Mini 10K.

Jag är en rastlös person och har svårt att sitta still längre stunder. Mina kollegor på jobbet har nog börjat vänja sig vid att jag står upp en hel del (älskar höj- och sänkbara skrivbord!) och jobbar samt går ett extra varv till köket för att hämta vatten eller kaffe. Hela jag fungerar bättre när jag rör på mig kontinuerligt. Tankarna flyter bättre, min koncentration höjs, jag blir lugn och samtidigt energifylld. Dessutom minskar min värk i ryggen och jag får bättre hållning än när jag suttit stilla för länge. När jag inte kan träna som jag vill kryper det i kroppen då den så gärna vill röra på sig. Så ni förstår att jag har varit lite lättretlig senaste veckan hemma …

Nu har jag i alla fall kommit igång och instruerat ett par cykelklasser efter min skada i benet och det har gått bra. Idag är jag sjukt peppad, för idag ska jag testa benet under några kilometers löpning på lunchrasten. Jag har lovat mig själv att springa lugnt, och börjar det göra ont får jag gå istället. Men jag håller tummar och tår att benet är redo för jag är galet sugen på att springa.

Åhh! Fortsättning följer …

Plogga = springa och plocka skräp. Ja, varför inte? Bra både för hälsan och miljön.

Underbar morgonlöpning i Stockholm. Längst stadens gator finns ibland en hel del skräp på morgnarna, ofta sådant som skator och annat har dragit fram.

Lyssnade på detta intressanta inslag i Sveriges Radio om att plogga, alltså jogga och samtidigt samla ihop skräp. Kanske inte det bästa om man ska köra ett tufft pass, men visst är det en fin tanke och handling under längre och lugnare pass. Problemet är bara var man ska göra av allt man hittar, det är ofta ont om papperskorgar … eller så får det bli intervaller mellan skräpet och närmsta papperskorg. Kanske blir riktigt effektivt?

STHLM 10 bjöd på löparfest runt Riddarfjärden!

Starka löpare i sommarkvällen.

Igår kväll slingrade sig en lila orm av löpare runt Riddarfjärden när loppet STHLM 10 gick av stapeln. STHLM 10 ingår i serien STHLM Challenge bestående av fyra lopp (STHLM Trail Run, STHLM 10, STHLM Urban Trail och STHLM Above/Below). Själv sprang jag inte loppet, men då jag har äran att arbeta med loppets sociala kanaler fick jag vara på plats och uppleva energin och glädjen.

Hoppas alla nådde sina uppsatta mål.

Först ut att starta var SM-milen och de supersnabba löparna som var först i mål sprang på 30:01 (herrar) och 34:49 (damer). Men för de allra flesta i STHLM 10 handlade det inte enbart om att springa snabbt, en minst lika viktig målsättning under loppet var att njuta, ha skoj tillsammans med kollegor och vänner och att få uppleva Stockholm en vacker sommarkväll.

Ssideline City Run Club peppade fram löparna mot målet.

Efter målgång blev det grillning och After Run i Rålambshovsparken där det även gick att spela kubb, jätteplockepinn och testa att gå på Slack Line – en 25 m lång lina.

Hur härligt är det inte att spendera varma kvällar utomhus? Det är lätt att slänga sig i soffan och glo på teve efter en arbetsdag, men att ge sig ut i naturen eller staden ger så mycket mer energi. Tur att man kan variera sig. Nu ser jag fram emot sommarveckor med många stunder utomhus tillsammans med familj och vänner. Allt från att äta gott till att göra aktiva lekar och träning tillsammans! En av fördelarna med sommaren är just att dygnet känns så mycket längre, även om det finns risk att sömnen bortprioriteras ibland … men så gör ju solljuset oss piggare också!

Med såpbubblor blir det mesta kul!

Det behöver inte vara så komplicerat:

–          Bestäm tid med vänner

–          Införskaffa ett roligt spel, som kubb, krocket eller brännboll eller kör ett roligt träningspass ihop

–          Ta med en picknickfilt och något gott att äta och dricka

–          Ut och njut!