halsa

Inlägg i kategorin Löpning

halsa

STHLM Trail Run – Sveriges största traillopp! Häng med in i skogen!

av Terese Alvén i kategorin Löpning den

Tilde mitt i barnloppet under STHLM Trail Run 2018. Foto: Ryno Quantz.

Tilde mitt i barnloppet under STHLM Trail Run 2018. Foto: Ryno Quantz.

STHLM Trail Run, Sveriges största traillopp, blev en helt fantastisk dag. Nära 4000 anmälda, strålande solsken vilket gjorde att humöret steg på alla och såklart – en massa löparglädje. Jag är så tacksam att jag har möjlighet att jobba med något jag verkligen brinner för vilket är att få andra människor att röra på sig (gärna tillsammans) och att få dem glada och må bra.

Superstolt Charles som kom på plats 4 i barnloppet.

Superstolt Charles som kom på plats 4 i barnloppet.

STHLM Trail Run barnlopp

Under STHLM Trail Run sprang jag barnlopp tillsammans med barnen. Eller, jag sprang mest med Tilde. Charles vill gärna springa så fort som möjligt och komma i mål först, så han drog av i en rasande fart på egen hand. Och det lönade sig. Han gled in i mål på en fjärdeplacering. Det var en otroligt nöjd Charles som mötte mig och Tilde i mål en stund senare. För hon och jag, vi tog mer tid på oss. Tilde var en av de yngsta ute på banan och för henne handlar det om att springa och gå lite om vartannat. Mot slutet i skogen ramlade hon och blev ledsen. Men efter att hon fick lite skjuts på min rygg några meter, då blev hon glad och fick ny kraft in i mål. Och stoltheten i hennes blick när hon får medaljen. Det är så fint, älskar att hon har känslan av att hon har vunnit loppet.

Tilde fick lite skjuts när hon ramlat och slagit sig i skogen. Foto: Ryno Quantz.

Tilde fick lite skjuts när hon ramlat och slagit sig i skogen. Foto: Ryno Quantz.

STHLM Trail Run 5 km

Efter barnloppet åkte barnen hem med mormor och morfar som var på plats. Själv fortsatte jag att plåta, filma och skriva i sociala medier för loppets räkning. Och en stund senare, då var det dags att ställa sig på startlinjen igen. Med min kamera i högsta hugg sprang jag 5 km-banan. Det var fantastiskt att se alla som kämpade sig igenom banan. Det var lerigt på sina ställen, utmanande brant på andra. Men mest var det bara vackert. Vitsippor. Solljus. Kottar och mjukt underlag. Hur mysigt som helst!

Vackert att springa i skogen, även om det var rätt lerigt på sina ställen ...

Vackert att springa i skogen, även om det var rätt lerigt på sina ställen …

På toppen av den tuffa slalombacken.

På toppen av den tuffa slalombacken.

After Run

När jag hade spurtat in i mål, då hängde jag på After Run i evenemangsområdet, snackade med löpare, hjälpte till att plåta vid selfieväggen, fotade alla vinnare från de olika distanserna 5, 10 och 20 km samt lyssnade på trubaduren som spelade.

Vilken vårfest det blev! En fantastisk lördag fylld av rörelseglädje. Nu ser jag fram emot näst lopp i STHLM Challenge-serien: STHLM 10. Totalt är det fyra lopp: STHLM Trail Run, STHLM 10, STHLM Urban Trail och STHLM Xploration Run. Alla med fokus på upplevelse vilket är något jag går igång på. Tider kan jag tycka är rätt så ointressant, men att samla upplevelser och intryck. Det gör mig lycklig. Och energin som dessa evenemang ger, det gör att jag snart vill dra på mig löparskorna igen.

Snygga medaljer till alla som kom i mål.

Snygga medaljer till alla som kom i mål.

Tilde värmer upp inför STHLM Trail Run.

Tilde värmer upp inför STHLM Trail Run.

Strax innan start av STHLM Trail Run.

Strax innan start av STHLM Trail Run.

Händerna i luften!

Händerna i luften!

STHLM Trail Runs otroligt snygga selfievägg! Foto: Ryno Quantz.

STHLM Trail Runs otroligt snygga selfievägg! Foto: Ryno Quantz.

barn-familj

Springa barnlopp – från Solhemsvarvet till STHLM Trail Run och Minimaran

av Terese Alvén i kategorin Barn & Familj, Löpning den

Mina barn älskar att springa barnlopp. Vi tränar tillsammans inför och har roligt både innan, under och efter loppet. Nu har säsongen inletts med vårt lokala lilla lopp Solhemsvarvet. Snart väntar STHLM Trail Run och såklart Minimaran!

Jag sprang tillsammans med Tilde under Solhemsvarvet och lät henne bestämma tempo.

Jag sprang tillsammans med Tilde under Solhemsvarvet och lät henne bestämma tempo.

Nu är inte bara min springsäsong igång, även barnen kutar gärna så fort de får chansen. Barn gör som vuxna gör, och när jag drar på mig träningskläderna och springskorna, då vill oftast mina barn också haka på. De är för små för att följa med på mina långa pass, men de är nöjda med att mamma får springa först (och barnen stannar hemma och hoppar studsmatta i trädgården med pappa), och när jag kommer tillbaka, då tar vi tillsammans några varv runt kvarteret. Barnen får bestämma tempo, sträcka och när de vill pausa. Jag vill att det ska kännas kravlöst och roligt, och att de får göra det på sina villkor. Det är då jag tror att vi bygger grunden för en bestående vana.

Springa barnlopp

Förutom att vi springer själva får barnen springa en hel del barnlopp. Barnens stora mål, som de ofta pratar om, är Minimaran. De var med redan förra året och de kommer fortfarande ihåg just det loppet. Det mäktiga i att springa i mål på Stadion med alla människor, den stora målbågen och allt ståhej runt omkring. Det har satt sina spår på ett positivt sätt. På lördag springer barnen STHLM Trail Runs barnlopp i skogen på 900 meter. Och i måndags, på Valborg, då deltog de i vårt lokala lopp – Solhemsvarvet – under Valborgsfirandet på Gläntan i Spånga. En dryg kilometer genom Spånga Hills. En ganska så utmanande bana med många backar, men jag sprang tillsammans med Tilde och lät henne bestämma takten. Vi sprang, vi joggade, vi promenerade och vi pausade om vartannat. Charles däremot, han är så pass stor att han vill springa själv, och han vill gärna komma först. Han stack iväg med några andra grabbar i täten, och sedan såg jag inte honom förrän efter mållinjen. Det jag dock är glad över, det är att även om hans mål är att vinna är han lika stolt när han får sin medalj oavsett om han kommer in en bra stund efter den som först kommer i mål.

Charles spurtade på upploppet.

Charles spurtade på upploppet.

Vill du springa barnlopp tillsammans med dina barn, här kommer mina tips!

  • Inför loppet, visa bilder från loppet, prata om loppet och inspirera barnen till att vilja vara med
  • Finns det ett vuxenlopp samma dag, var gärna med på det och låt barnen heja på dig vid sidan av tillsammans med någon annan vuxen, gör dagen till en gemensam utflykt
  • Låt barnet styra tempo och pausa när hen vill, viktigt med en positiv upplevelse från loppet
  • Heja fram alla barn när du springer, inte bara ditt eget, då alla inte springer med sin förälder – detsamma gäller såklart åskådare
  • Lägg inget fokus på placering, lägg fokus på hur grymma ni var som kämpade hela vägen till mål
  • Ge varandra en kram, high five och fira efter målgång, låt barnen få uppleva magin när man känner sig som en vinnare oavsett hur lång tid det tog att komma i mål!
halsa

Trailskola – bästa tipsen för att springa trail som nybörjare

av Terese Alvén i kategorin Löpning den

Efter pressvisningen i tisdags längtade jag ut i naturen, och igår kväll fick jag njuta av en kväll på bästa sätt. Tillsammans med nästan 250 löpare anmälda till STHLM Trail Run var jag på en kväll som vi på Marathongruppen arrangerade tillsammans med Team Nordic Trail. Jag är en riktig asfaltslöpare och är ovan att springa i snårig terräng, på smala stigar, över leriga gropar och nedförsbackar där det är meningen att vi ska springa snabbt med små tassande steg, men där rädslan för att trampa snett gärna tar över.

Vacker kväll för att vara ute i naturen på trailskola.

Vacker kväll för att vara ute i naturen på trailskola.

Peppade för STHLM Trail Run!

Peppade för STHLM Trail Run!

Kvällen inleddes med löpskolning inriktad på just trail. Vi övade hur vi springer uppåt samt nedåt och värmde upp fotleder rejält för att inte skada oss ute i skogen. Vad ska man då tänka på när vi springer trail uppför, Miranda Kvists tips var dessa:

  • lyft blicken och bröstet
  • ta små tassande steg
  • driv på med armarna
  • pressa fram höften
Här sprang vi uppför den branta skidbacken.

Här sprang vi uppför den branta skidbacken.

Och när vi springer nedåt:

  • ta många små steg, öka frekvensen
  • våga luta dig framåt för att få fart
  • tänk att du är en 8-åring som springer nerför en backe!
Springa uppför och springa utför.

Springa uppför och springa utför.

5 km STHLM Trail Run

Efter löpskolningen var det dags att springa 5 km på STHLM Trail Runs bana. Nästa lördag, 5 maj, arrangerar vi loppet där och jag var pepp på att då testa banan redan nu. På ett långt led tog vi oss in i skogen i ett skönt tempo. Jag som mest är van att springa på asfalt. Vilken puls det blev! Jag höll hela tiden fokus på var jag skulle placera fötterna och jag försökte springa lätt och snabbt genom skogen. Pulsen var hög och jag flåsade mycket. En trötthet som kom snabbare än jag är van vid, men tack vare att terrängen hela tiden ändrade sig och utmanade mig hann jag inte reflektera så mycket på hur trött jag var. Det var bara att pinna på. Och så fantastiskt det var att få spendera denna vackra vårkväll i strålande sol mitt ute i naturen. En grymt trevlig kväll där jag lärde mig nya saker och fick nya intryck. Jag är så pepp inför STHLM Trail Run!

Halva gruppen(!) kör löpskolning.

Halva gruppen(!) kör löpskolning.

halsa

Mot Chicago Marathon 2018 – dags för nästa maratonsatsning

av Terese Alvén i kategorin Löpning den

Alltså peppen! Nu är mitt nästa maraton inbokat. Flyg, hotell, startplatser. Och barnvakt såklart. Allt är fixat. Och om 166 dagar ställer jag mig på startlinjen till Chicago Marathon.

Så otroligt glad över detta. Min kollega Kristina har sprungit loppet och talar så gott om det. Därför ser jag med spänning fram emot en riktig folkfest längs Chicagos gator. Och jag springer inte själv. Jag har lyckats locka med min make Glenn. Senast vi sprang ett maraton tillsammans var i New York. Det var min 40-årspresent till honom. Vi sprang tillsammans i cirka en mil, men medan jag studsade av energi mådde inte han helt hundra den dagen. För att vi inte skulle reta varandra sprang vi resten av vägen separat och medan jag fick en helt magisk upplevelse var han mest glad över att komma i mål … men nu gör vi ett nytt försök. Målet är att vi ska springa tillsammans och peppa varandra.

Längtar efter att få springa Chicago Marathon tillsammans med min man.

Längtar efter att få springa Chicago Marathon tillsammans med min man.

Träning inför Chicago Marathon

Och det händer roliga grejer redan innan loppet – min man springer ASICS Stockholm Marathon (jag jobbar där, så kan tyvärr inte springa …) – och jag springer Ultravasan 45 den 18 augusti. Så vi har båda två utmaningar innan det är dags att ställa sig på startlinjen den 7 oktober. Men åh, som jag längtar. Det riktigt pirrar i kroppen.

halsa

Tjejmilen 21K – TM21K – en tjejfest på Djurgården

av Terese Alvén i kategorin Löpning, Event/konvent den

Nu är loppsäsongen igång på allvar! Visst, jag har redan hunnit med att springa Paris Marathon i år, men nu i helgen under Tjejmilen 21K känns det som att det verkligen har startat då det här är lopp jag är med och arrangerar och där jag sprider budskapen om loppen som digital redaktör. Tjejmilen 21K är en halvmara med start och mål vid Biskopsudden på Djurgården, ett område jag är van att besöka då mina föräldrar har sin båt där. Över 3000 tjejer var anmälda till loppet och med klarblå himmel och en del vind var det perfekt temperatur att springa i. 

Jag testar selfiestationen innan det blev lång kö.

Jag testar selfiestationen innan det blev lång kö.

Peppad innan start av Tjejmilen 21K.

Peppad innan start av Tjejmilen 21K.

Jag sprang runt med min mobilkamera samt GoPro innan och efter, men framförallt under loppet. Se min Instagram där en video finns, där får ni se när jag sprang 12 km av loppet. Eftersom det var en tvåvarvsbana räckte det att jag sprang ett varv, och det räckte gott och väl som träning för mig, har varit en rätt intensiv vecka. Men det var mysigt att springa runt och stanna till på utvalda ställen för att fota, filma och peppa. Det var härlig stämning under hela Tjejmilen 21K bland alla tjejer och jag fick många kramar innan och efter start. Löpare är ett härligt gäng! Under dagen ansvarade jag dessutom för en selfiestation där många kom och plåtades efter sitt lopp, kolla in alla bilder här som grymma fotograf Axel tog.

Vår fotograf Ryno Quantz fångade mig mitt under Tjejmilen 21K.

Vår fotograf Ryno Quantz fångade mig mitt under Tjejmilen 21K.

När dagen var slut hämtade jag upp barnen som under dagen var på Gröna Lund med mormor och morfar. Det var ett lyckligt gäng som åkte hemåt, alla fyllda med energi från dagens upplevelser. Mina endorfiner sprutade från löpningen och folkfesten och barnens av allt karusellåkande. Det blev en rätt lugn kväll hemma …

Jag och Lotta, en tjej jag började känna under Tjejmilens träningshelg.

Jag och Lotta, en tjej jag började känna under Tjejmilens träningshelg.

Gruppkram med Petra, Nina och Anna!

Gruppkram med Petra, Nina och Anna!

Pepp längs vägen.

Pepp längs vägen.

Det blåste lite vilket syntes på håret.

Det blåste lite vilket syntes på håret.

halsa

Transportspringa ger rörelsefrihet och är ett bra sätt att bli pigg inför dagen

av Terese Alvén i kategorin Löpning den

Jag älskar att transportspringa till jobbet. En-två gånger per vecka springer jag de drygt åtta kilometerna till jobbet. Jag ser till att redan dagen innan ha tagit med ombyte, skor och jacka. Och jag har alltid en handduk och necessär väntandes på mig. På så sätt behöver jag bara ta med några småsaker när det väl är dags att springa.

Jag älskar att transportspringa till jobbet!

Jag älskar att transportspringa till jobbet!

Det finns mycket som jag uppskattar med min transportlöpning. Listan kan göras lång …

  • det ett bra sätt att få in några kilometer på löparkontot och få till ett lagom jobbigt träningspass.
  • det ett sätt att rensa tankarna samt hitta fokus inför dagen.
  • det ett sätt att spara på naturens resurser när jag varken behöver använda bilen eller hoppa på en buss.
  • det är ett sätt att vakna till och bli pigg.
  • det ger mig frihetskänslor!

Så ja, jag rekommenderar verkligen att testa på transportlöpning, antingen till eller från jobbet. Eller om man vill utmana sig extra en dag, springa både till och från jobbet.

halsa

Träning inför Vårruset – löpskolning, intervaller och pepp med över 100 tjejer

av Terese Alvén i kategorin Löpning den

Över 100 taggade tjejer som ska springa Vårruset om några veckor fick jag det stora nöjet att instruera och peppa under en timmes träningsträff igår. Många hade aldrig testat löpskolning och var ovana vid intervaller. Att då få se dem utmana sig själva, få ett leende på läpparna och glädje i blicken när de hittar något smart att plocka med sig till sin egen träning är fantastiskt. Det bästa med att vara instruktör är all energi man får tillbaka och när man ser och får höra att det jobb man lägger ner gör skillnad. Jag hoppas att tjejerna känner sig redo inför sitt kommande lopp och att de har fått en kick i sin träning inför Vårruset.

Träning inför Vårruset.

Träning inför Vårruset.

För dig som är nyfiken på det här med löpskolning och löpteknik. Klicka dig vidare till tidigare inlägg jag har skrivit om det. Och på tal om intervaller, testa att göra några fartökningar nästa gång du är ute och springer. Dels är det roligt när det händer något under passet även om jag också gillar det monotona nötandet och dels går det snabbt att märka skillnad i ens prestation. Efter bara ett par intervallpass brukar man känna sig snabbare och starkare även på den vanliga löprundan. Tycker du det är jobbigt att få upp pulsen högt och bli flåsig? Påminn dig om att efter intervallen får du faktiskt vila, och då får du ny kraft att ge dig på ytterligare en intervall.

Jag älskar att få peppa och inspirera till rörelseglädje.

Jag älskar att få peppa och inspirera till rörelseglädje.

Löpskolning och löpteknik

Läs mer:
Tre löpskolningsövningar för att förbättra din teknik
Löpteknik och löpskolning – så får du rätt teknik när du springer
Effektiva intervaller – så förbättrar du konditionen snabbt

Hela härliga gänget som springer Vårruset om några veckor.

Hela härliga gänget som springer Vårruset om några veckor.

halsa

Paris Marathon 2018 – min race report (eller lopprapport)

av Terese Alvén i kategorin Löpning den

Paris Marathon 2018 var mitt 6:e maraton. Mentalt, och på många sätt fysiskt, var detta mitt starkaste maraton. Och jag är superglad över min prestation trots att det var långt ifrån personbästa. Det var inte min drivkraft att komma snabbast i mål, mitt mål var att njuta av loppet, ha kraft hela vägen samt må bra både under och efter loppet. Och med någon dags distans till loppet får jag säga att jag lyckades. Kroppen mår okej trots små skavanker och jag LÄNGTAR efter nästa gång jag ska få ställa mig på startlinjen! Men nu backar vi bandet. Här är min race report, eller lopprapport, från Paris Marathon 2018.

Peppad inför starten av Paris Marathon 2018. Här framför Triumphbågen.

Peppad inför starten av Paris Marathon 2018. Här framför Triumphbågen.

Jag vaknade tidigt av ett SMS från Paris Marathon med beskedet om att det var dags att vakna och att klä sig svalt, för det väntades riktigt fint väder. Tidigare i veckan sa prognosen kraftigt med regn men när loppdagen var inne, då strålade solen. På med solskyddsfaktor, noga utvalda löparkläder, ett par skoskavsplåster i förebyggande syfte på hälarna och en extra koll att lite energi, salttabletter och mobilen låg i mitt Flipbelt. Ett stort glas resorb, kaffe, yoghurt och baguette till frukost … och några vändor till badrummet med pirrig mage. (Sorry för detaljerna … men nu är detta en ärlig rapport, okej?!). Sedan var det dags att promenera till starten på Champs Elysees nedanför Triumphbågen. Här pulserade det av tusentals människor, 55 000 var anmälda till loppet, och alldeles för få toaletter … men efter en stunds köande och skypande hem till familjen var det äntligen dags att ställa sig i startfållan. Och pang, loppet var igång.

Härlig utsikt från toalettkön.

Härlig utsikt från toalettkön.

De två första kilometerna var lätt lutande utför och det var magiskt vackert med alla löpande människor, solljuset och det stora pariserhjulet som mötte en. Redan nu började min sightseeing-runda i löpskor. För inte kunde jag bara springa förbi allt vackert. Nej, mobilen åkte upp titt som tätt.

Redan efter ett par kilometer började jag plocka upp kameran för att fota.

Redan efter ett par kilometer började jag plocka upp kameran för att fota.

Första milen flöt på bra, jag hittade mitt favorittempo där kroppen bara jobbar på utan att jag behöver fundera så mycket på det. Jag hade lite ont under den ena främre trampdynan och jag misstänkte att en blåsa var på väg, men orkade inte stanna för att dra av mig kompressionsstrumporna och sätta på ett till plåster. Och efter en stund försvann smärtan. Vid alla vätskestationer drack jag vatten, för värmen gjorde snabbt att jag kände mig överhettad och var konstant törstig. Även bitar av banan, apelsinklyftor och pretzels åkte ner i magen längs loppet. I mina öron lyssnade jag på peppande musik och jag är nöjd över mitt val att springa med hörlurar. För publiktrycket var inte lika stort som i London Marathon förra året eller som min fantastiska upplevelse i New York.

Vid 21 km möttes jag av mina kollegor som hejade. Jag blev så glad och fylldes av energi! Och yes, nu var jag halvvägs och allt flöt på bra! Nu var det bara att ta sig i mål också.

Passande med texten "Welcome to hell" i en tunnel runt 25 km. Texten fick mig att skratta och påminnas om att jag inte är ensam om att börja få stel kropp vid denna del av banan ...

Passande med texten ”Welcome to hell” i en tunnel runt 25 km. Texten fick mig att skratta och påminnas om att jag inte är ensam om att börja få stel kropp vid denna del av banan …

Och det blev tuffare. Men jag möttes aldrig av någon bottenlös dipp, jag hade kontroll på läget. Kunde hitta inspiration i miljön jag sprang igenom, i låtarna som spelades i mina öron, av leenden från publiken, av high fives som jag fick av barn längs vägen och av känslan av att min kropp är stark och att varje steg för mig närmare målet. Däremot kan man inte påverka allt. Helt plötsligt skriker jag till av smärta. En annan kvinnlig löpare sulade sin vattenflaska rakt mot mitt öga och det slog hårt till i ansiktet. Det var såklart inte med mening, men lite försiktig får man ändå vara när man springer med andra … runt 25 km in i loppet hade jag inte så många reserver att ta av. Så när smärtan slog till började jag störtböla. Visst gjorde det ont, men min reaktion var något överdriven. Jag promenerade och tårarna sprutade. Jag hörde i periferin hur åskådare försökte peppa mig när jag hulkande rörde mig framåt och löpare som sprang om la en värmande hand på min axel.

Och till slut kom det inga fler tårar. Istället fylldes jag av ny glöd. Det var befriande att gråta. Inte skulle en liten blåtira få hindra mig. Jag började springa igen!

Eiffeltornet möttes jag var runt två tredjedelar in i loppet.

Eiffeltornet möttes jag var runt två tredjedelar in i loppet.

Efter några kilometer längs med Seine och en av de härligaste delarna av banan att springa där jag var beredd på att möta väggen och känslan av att jag bara vill lägga av som jag har känt tidigare maror. Men nu kände jag att jag hade koll på läget. Jag fyllde på med vätska och energi och höll ett tempo jag bemästrade. Även om jag gick till och från under den sista milen och det stundtals kändes onaturligt långt mellan kilometermarkeringarna rullade allt på. Och vips var det bara ett par kilometer till mållinjen. En av mina favoritlåtar just nu som får mig att tänka på barnen dök passande upp i mobilen och med ett leende närmande jag mig mitt mål allt mer. Nu kunde ingenting stoppa mig!

Ett par kilometer från mål kom en man på cykel med en papegoja på axeln farandes nedför vägen.

Ett par kilometer från mål kom en man på cykel med en papegoja på axeln farandes nedför vägen.

In på upploppet, upp med mobilen för att filma mig själv (du får se resultatet på min Instagram!) och spurta in i mål! På nytt ser jag mina kollegor vifta och heja och jag flyger över mållinjen fantastiskt glad och stolt över mig själv!

Jag bjuder på många leenden när jag tränar. Men så här ser mitt ansikte ut direkt efter målgång. Munnen kippar efter luft efter att ha spurtat sista biten.

Jag bjuder på många leenden när jag tränar. Men så här ser mitt ansikte ut direkt efter målgång. Munnen kippar efter luft efter att ha spurtat sista biten.

Direkt efter målgång blev jag intervjuad och filmad av ett franskt teveteam. Jag tror de gillade att jag sprang över mållinjen samtidigt som jag filmade mig själv.

Direkt efter målgång blev jag intervjuad och filmad av ett franskt teveteam. Jag tror de gillade att jag sprang över mållinjen samtidigt som jag filmade mig själv.

Välförtjänt medalj! Nu är den upphängd med resten av mina medaljer i hemmagymmet.

Välförtjänt medalj! Nu är den upphängd med resten av mina medaljer i hemmagymmet.

Bästa och sämsta med Paris Marathon 2018

Det sämsta med Paris Marathon var att det var stundtals en tråkig bana, två stora parker på flera kilometer sprangs igenom och de var rätt trista delar. Jag älskar parker generellt, men här gick min energi ner. Då var det roligare med citydelarna där det var mer folk och gatufest. Sedan tycker jag det var tråkigt att tjejer och killar fick olika Finisher-tröjor efter målgång. Och ja, killarnas var mycket snyggare …

Det bästa med Paris Marathon var alla vackra byggnader samt det fantastiska vårvädret. Även om det var riktigt varmt så föredrar jag det framför regn och blåst när jag springer i flera timmar. Och att springa sig igenom Paris en söndagsmorgon, det är fantastiskt att få göra det!

Glädjeskutt efter målgången i Paris Marathon 2018.

Glädjeskutt efter målgången i Paris Marathon 2018.

Min kropp efter maran

Blåsan jag kände under trampdynan var mycket riktigt en blåsa. Typ som två tiokronor stor … Och mellersta tån på ena foten känns onaturligt lång. Tror jag har gjort illa nageln lite där, därav känslan av lång tå. Benen är lite stela, särskilt när kroppen varit stilla en stund. Jag håller i mig när jag sätter mig på toa och jag går lite på snedden i nedförstrappor. Och jag hoppar gärna över att hosta eller skratta, för mina sneda magmuskler gör sig tillkänna med härlig träningsvärk. Och mitt öga … det finns ett jack precis utanför ögat och en liten blånad. Dessutom är det ömt där. Men i övrigt. Jag känner mig pigg. Jag känner mig glad. Och ja, jag längtar tills kroppen är redo att få springa igen. För oj, vad jag älskar att springa och utmana mina gränser!

Tusen tack alla som har peppat och hejat på mig, ni gav mig kraft! Nu ser jag fram emot nästa stora utmaning – Ultravasan 45!

Nu har jag klarat av 6 maraton, och jag vill bara springa fler!

Nu har jag klarat av 6 maraton, och jag vill bara springa fler!

halsa

Paris Breakfast Run – 5K turistlöpning fram till Eiffeltornet

av Terese Alvén i kategorin Löpning den

Paris Breakfast Run var en 5 km lång morgonjogg med känsla av turistlöpning. Vi sprang förbi Louvren, längs Seine och avslutade vid Eiffeltornet. Hur härlig uppladdning som helst inför Paris Marathon dagen efter.

Innan starten av Paris Breakfast Run.

Innan starten av Paris Breakfast Run.

Efter en och en halv dag turistande i Paris där kroppen mest jobbade i långsamt promenadtempo mellan sevärdheter var det riktigt skönt att få ta ut stegen i mjuka löpsteg. Jag har längtat efter att få träna efter en rätt så stillasittande vecka med en lätt förkylning. Och jag känner mig tillräckligt frisk och stark för att starta i maran i morgon. Lite rinnande näsa, men inget halsont, ingen sjukdomskänsla i kroppen och ingen ”tjock” känsla i huvudet. Därför startar jag men med en snäll ambitionsnivå. Målet är att ta mig runt och att njuta av loppet. Hur lång tid det tar är totalt oväsentligt för mig i dagsläget. Särskilt efter formen sista veckan. Men nu över till morgonens löprunda – Paris Breakfast Run.

Paris Breakfast Run

Hela gänget jag är i Paris tillsammans med, mina fina kollegor på Marathongruppen.

Hela gänget jag är i Paris tillsammans med, mina fina kollegor på Marathongruppen.

Efter en minifrukost på rummet med yoghurt och en kaffe drog hela vårt gäng till starten av Paris Breakfast Run. Vi hade alla fått gröna T-shirts att springa i samt små svenska flaggor att vifta med. Innan start var det härlig stämning med alla grönklädda människor och en massa flaggor från världens alla hörn. Och stämningen höjdes ytterligare när startsignalen gick.

Peppade innan start av Paris Breakfast Run, min kollega Tessan i svart jacka sprang sitt första lopp (!) så bra!

Peppade innan start av Paris Breakfast Run, min kollega Tessan i svart jacka sprang sitt första lopp (!) så bra!

Morgonsol och löparglädje på Paris gator.

Morgonsol och löparglädje på Paris gator.

Jag och min kollega Kristina sprang tillsammans i lugnt skönt tempo. Vi stannade och fotade titt som tätt, och inne på Instagram Stories la jag upp flera videoklipp både under, och efter, loppet.

Jag och Kristina framför Louvren.

Jag och Kristina framför Louvren.

Det var magiskt vackert att få springa längs Seine samt att springa i närheten av Eiffeltornet. Fem kilometer gick rasande snabbt och efter målgång blev det croissant, banan och kaffe innan en långsam promenad på ett par kilometer tillbaka till hotellet.

Vi sprang över Seine mitt i loppet.

Vi sprang över Seine mitt i loppet.

Summa summarum var det ett härligt, lättsamt, lopp att genomföra dagen innan en mara. Fokus låg på att ta det långsamt, ja, det gick inte ens att springa snabbt. Min kollega David (som inte ska springa maran imorgon …) ville springa snabbt, men de som låg i täten fick order om att inte springa förbi tätbilen, som inte åkte särskilt snabbt. Halvvägs in i loppet fick alla stanna innan de började släppa fram löpare igen. Lite märkligt … men för oss som bara såg loppet som en jippogrej gjorde det inget, utom att vi undrade varför det tog stopp mitt i.

Målgång i Paris Breakfast Run.

Målgång i Paris Breakfast Run.

Det var också bra för mig att kicka igång kroppen med 5 km efter en rätt lugn vecka. Även om kroppen kändes lite lätt sliten på eftermiddagen … förhoppningsvis hjälper liniment på utvalda ställen, pastauppladdning och en god natts sömn för att jag ska vara pigg och stark imorgon!

Våren i Paris är magisk!

Våren i Paris är magisk!

Jag njuter av en härlig helg i Paris!

Jag njuter av en härlig helg i Paris!

halsa

Nedräkning till Paris Marathon – löparoutfits och dagsform

av Terese Alvén i kategorin Löpning den

Nu börjar pirret på allvar! Vi är mitt inne i maraveckan och nu handlar det om att få de sista detaljerna på plats. Igår kväll testade jag olika löparoutfits och packade väskan. Eftersom jag inte vet hur vädret blir på söndag har jag flera olika val. Långa eller korta tights? T-shirt eller även vindjacka? Keps om det regnar? Flipbelt eller en större midjeväska? Valen är många! Det jag känner mig säker på är mina kompressionsstrumpor samt skor. I övrigt får vi se på söndag morgon.

Dagsformen är inte den bästa (just nu)

Något som är mindre roligt är att Tilde i helgen hostade och var snorig. Och tror ni inte att jag känner ett litet pirr i halsen(!) Jag boostar allt jag kan med medicin och nyttiga grejer samt försöker sova lite extra. Och idag känns det bättre än igår. Jag är fortfarande pigg i kroppen och känner mig inte sjuk (peppar peppar). Men när det bara är några dagar kvar, då är det lätt att känna av lite extra … jag är så superpepp så jag hoppas verkligen på att ställa mig på startlinjen på söndag och genomföra mitt maraton med bravur. Men är jag sjuk tänker jag inte riskera något, det är det inte värt även om det skulle kännas sjukt surt. Men nu tänker vi positivt! Klart att jag är frisk och klart att jag ska springa! Imorgon torsdag flyger vi till Paris och jag ser fram emot en intressant och härlig helg med sightseeing, fika utomhus, nya intryck, god mat, trevligt sällskap, superstor maramässa, Paris Breakfast Run och såklart Paris Marathon!

Min tänkta outfit på Paris Marathon. Hoppade de svenska färgerna denna gång och körde på min favoritkombination - rosa och svart!

Min tänkta outfit på Paris Marathon. Hoppade de svenska färgerna denna gång och körde på min favoritkombination – rosa och svart!