Igår kväll sprang en hel del män och kvinnor Salomon City Trail i Stockholm. Själv var jag med Charles och sprang barnloppet ett par timmar tidigare. Det var Charles första löptävling och när vi promenerade till Kungsträdgården var han rejält peppad – i alla fall halva vägen, sedan blev han trött och ville gå hem. Men jag vet att hans energi ibland kommer och går, och när det väl var dags för loppet var han supertaggad. Barnen fick testspringa skor från Salomon och de matchade Charles outfit riktigt bra.
Barnen sprang en sträcka på 200-300 meter och det var underbart att se deras glädje. Charles var otroligt stolt över guldmedaljen han fick efter målgång då han har sett mig komma hem med liknande tidigare och nu var det hans tur. Hoppas på fler barnlopp, det krävs inte så mycket men är väldigt uppskattat av barnen.
Åh, vilken fantastisk kväll jag hade igår. Blir alltid lika glad av att träffa fina läsare. Det var roligt att prata om min resa och sådant som engagerar mig och jag uppskattar alla smarta frågor som kom efter föreläsningen.
Tack alla härliga som kom och lyssnade på min föreläsning igår kväll och minglade en stund. Ni gjorde mig glad i hjärtat. Tack också till mina sponsorer som hjälpte mig sätta extra guldkant på kvällen. Tack Safe för lån av lokal och tack Röhnisch, Ullmax, Vitamin Well, Loppi och Anthon Berg för bidrag till goodiebagsen! (Och tack Glenn för bärhjälp, teknisk support och fotande).
Jag läser i Dagens Nyheters nätupplaga om Rädda Barnens undersökning där 25 000 barn och ungdomar i Sverige har svarat på frågor om sin situation i hemmet och i skolan. Hela 17 procent av tjejerna som svarat uppger att de har haft en ätstörning (!). Detta är betydligt högre än siffran på 1-2 procent av befolkningen som uppskattas ha en ätstörning.
Men även om det i detta fall är ett barn eller en ungdom som själv har fått uppskatta om hon eller han har en ätstörning (och inte kanske har fått en diagnos av läkare) så tycker jag inte att siffran är mindre allvarlig för det. Uppfattar någon att man har en ätstörning så har den person ett rubbat förhållande till mat, kropp och kanske träning som kan skapa ångest och oro.
Skärmbild Dagens Nyheter.
Mår du dåligt och har svårt med ett normalt förhållande till mat som inte skapar ångest eller andra negativa tankar – se till att prata med någon du litar på. Det kan vara en vän, en släkting, en sjuksyster eller läkare eller varför inte kontakta riksföreningen för ätstörningar Frisk & Fri. Även anhöriga som är oroliga över någon de bryr sig om kan behöva stöttning och få prata av sig med någon annan. Det är dumt att bära på detta inombords. En ätstörning är inget att skämmas för, det är inget skamligt, våga erkänn att du är sjuk och behöver hjälp. Jag har gått igenom många av de känslor som dyker upp hos någon med en ätstörning, och på grund av all respons som jag har fått på min bok Viktig – från matmissbrukare till träningsförebild vet jag att många känner igen sig i mina erfarenheter.
Det går att bli frisk. Men det är dumt att så många ska hinna bli sjuka, vi måste jobba för ett samhälle där den negativa trenden att fler mår dåligt bryts, vi behöver acceptera oss själva, lära oss älska oss själva och inse att vi duger som vi är. Vi behöver se bra förebilder runt omkring oss – där olika kroppar och olika utseenden är bra precis som de är. Sluta upp att bara använda en typ (eller två typer) av person (smal eller smal med muskler) på omslag, i modereportage och i reklam – våga använda mer vanliga människor. Det skulle jag tycka vore mycket mer inspirerande. Visst, det är en droppe i havet, men om synen på kroppar ändras i samhället och det finns mer än en ”idealkropp” försvinner lite av den pressen som råder på oss tjejer och kvinnor i samhället idag.
Ikväll är det dags för min föreläsning ”mat, träning, kroppsideal och sociala medier”. Jag är lite pirrig som sig bör när det är dags att föreläsa, men jag ser fram emot en härlig kväll. Jag har packat de sista goodiebagsen och mejlat de anmälda.
Har fått ett par återbud, så vill du komma kostar det 200 kr (inklusive påse och min bok) och det startar kl 18. Messa mig på 0704222909 om du vill ha en plats.
… sa alltid min mamma när jag var liten. Men det var inte riktigt det jag gjorde på plåtningen förrförra helgen. Jag bjuder på en ”bakom kulisserna”-bild till min bok ”Träna tillsammans med familjen” som kommer ut 25 augusti. Bakom kameran står min vän och fotograf Jane, och trots att det var galet kallt och jag fick dra på mig Röhnisch-jackan mellan plåtningarna tycker jag det syns i mina ögon att jag var nöjd över dagen. Bilderna blev så bra! Längtar efter att få visa er hur de ser ut, men ni får vänta några månader till.
Idag har jag fått ett uppdaterat förslag på hur omslaget ska se ut med både fram- och baksida efter mina synpunkter på första omslaget och jag är så stolt över boken. Den blir precis som jag vill ha den – inspirerande, snygg, lättläst och förhoppningsvis en spark i baken till de som vill få en hälsosammare familj och få in mer rörelseglädje i livet.
Tack alla som läst min bok och skickar mejl eller kommentarer till mig (eller stannar mig på gatan för att säga hej!). Idag var detta ett av mejlen som gjorde mig glad:
”Hej, har precis sträckläst din bok på ca 4 timmar efter att ha hittat den på Readly och vill bara säga att det var fantastisk läsning. Vilken resa du varit med om och vad stark du är. Jag har själv aldrig haft någon ätstörning men har några nära vänner som kämpat med det och att läsa hur du sätter ord på vad du har varit med om ger mig en bild av vad även mina vänner gått igenom. Tusen tack för givande läsning! Varma hälsningar Emilia”
(Publicerat med tillstånd av Emilia).
Har även idag fått ett par brev av tjejer som fortfarande inte mår toppen, det gör mig alltid lika ledsen, men jag ger inte upp – och det hoppas jag att inte ni som mår dåligt heller gör – kunde jag bli frisk kan du. Det tar tid men är sååå värt det.
Alla anmälda har inte betalat sina platser, så det finns fortfarande möjlighet att komma och lyssna på mig den 23 april. På söndag stänger jag anmälan.
FÖRELÄSNING: MAT, TRÄNING, KROPPSIDEAL OCH SOCIALA MEDIER
Det råder en stor hälsotrend i samhället. Vi ska äta sunt, träna regelbundet och bry oss om vår hälsa för att vara friska och leva länge. ”Strong is the new skinny”. I en värld där vi blir allt mer stillasittande och sjukdomar som beror på felaktig kost och dåliga vanor ökar kan detta vara en positiv trend. Men vad händer när det hälsosamma blir ohälsosamt? När vår strävan efter att nå en form av idealkropp tar över hela vår värld? När vi får dåligt samvete över att missa ett träningspass eller när vårt förhållande till kroppen blir allt mer skevt. Skrämmande statistik visar att 80 procent av alla svenska femtonåringar är missnöjda med sin kropp och i Sverige har 100 000 en diagnosticerad ätstörning – men de som mår dåligt är betydligt fler.
Välkommen till en kväll med temat ”Mat, träning, kroppsideal och sociala medier”. Terese Alvén, träningsbloggare på sparkibaken.se, författare och inspiratör inom träning, bjuder på en föreläsning som utgår från hennes egen resa genom en ätstörning till hur hon idag använder sina plattformar för att försöka sprida sunda värderingar i en värld av hälsostress. Terese tipsar också hur vi som är aktiva i sociala medier kan agera för att vara bra förebilder samt hur vi i träningsbranschen kan agera när vi möter de som inte har ett sunt förhållande till mat, träning och vikt.
När: Onsdag 23 april kl 18:00-20:00, föreläsningen börjar 18:15. Var:SAFEs utbildningslokal, Åsögatan i Stockholm. Kostnad: 200 kr (inkl moms). I priset ingår ett exemplar av Tereses bok ”Viktig – från matmissbrukare till träningsförebild” samt en goodiebag.
Det har varit en kall men solig morgon. Vi har plåtat de sista bilderna till boken, och eftersom det krävde att jag skulle vara vårigt fräscht träningsklädd blev det lite kallt då det blåste på kullen där vi var. Eller lite kallt är fel ord. Mycket kallt var det då de flesta av oss hade för lite kläder och tittade avundsjukt på barnen som kunde mysa under filtar i vagnen. Men efter ett par timmar ute var det extra gott med varmt kaffe hemma – och att dra en filt över benen.
Därefter gick vi ut igen, denna gång hade solen värmt på mer och vi valde ett vindstilla ställe. Tror resultatet kommer bli grymt. Nu sover Tilde utmattad i soffan och Charles har precis lekt av sig med bubbelpistolen han fick av mormor och morfar igår. Själv väntar jag på lunch från Itamae som Glenn är och handlar.
Alltså, ni måste kolla in filmen som vi spelade in efter min medverkan i P4 Extra. Ibland går det inte riktigt som planerat, Charles ville såklart vara med när jag tränade och kom och hjälpte till. Här ser ni videon.
Barn gör som vi vuxna gör (även om jag inte brukar göra detta på trottoaren …). På väg till lekparken ställer sig Charles först i en planka och sedan ålar han sig fram och tillbaka med kroppen. ”Mamma, jag tränar”, säger han glatt och jag får honom att bränna av ett leende till kameran innan vi promenerar vidare. Sötungen min. Älskar att se hans rörelseglädje!
Förresten – en glad nyhet, jag har börjat frilansa för tidningen PT Kvinna där jag i varje nummer har en ”Terese tipsar”-sida med nyheter inom träningsvärlden. Väldans roligt att skriva för en tidning som är för den vanliga kvinnan och där alla artiklar skrivs av utbildade personliga tränare. Nästa nummer kommer snart ut, och där får ni se mina första sidor.
