Känslan att vara stark är fantastisk. Just nu är jag inne i en bra period där jag känner mig stark i träningen. Troligen tack vare mycket vila och återhämtning i Thailand i kombination med varierad bra träning. Jag vet att känslan kan ändra sig från en dag till en annan så jag passar på att njuta när jag känner mig på topp. Idag blev det ett tidigt intervallpass i gymmet. Hade planer på att springa ute men det är snäppet för kallt för mig trots att jag har bra kläder. Gäller att kunna andas och njuta av träningen också.
Därför blev det löpbandet. Tio minuter uppvärmning och sedan intervaller runt 2-3 minuter i 20 minuter. För varje intervall höjde jag vinkeln på bandet. Därefter nedjogg och promenad i tio minuter. Kroppen var stark och jag hade en grym start på dagen.
Lite förälskad är jag förresten i outfiten från Soc/Stadium, de sponsrar min bokrelease på onsdag och jag testade deras nya plagg idag. Kände mig väldigt piffig och plaggen satt bra under träningen. Gillar när det är inbyggd sportbehå i linnen.
När jag kom hem hade maken och barnen förberett mysig frukost med tända ljus, ägg och goda mackor. Nästan lika härligt som att sitta på balkongen i värmen och äta som vi har gjort i fem veckor. Vinter är också härligt.
En enda tennismatch på fem veckor … mer blev det inte denna resa, och som jag saknat att svinga mitt racket. Charles som fick nytt tennisracket i julklapp var minst lika glad att få provspela. Det blev en svettig timme i solen tillsammans med Glenn och min bror Mikael (som tidigare har jobbat extra som tennistränare).
Riktigt sugen var jag att spela, särskilt då jag just nu läser biografin Open om Andre Agassi. Trots att han verkar avsky (!) tennis blir jag peppad att spela när jag läser. För mig är tennis enbart rörelseglädje!
Under mina första veckor här i Thailand blev det mest romaner och liknande i bokväg. Nu däremot har jag bytt skönlitteraturen mot kursböcker. När jag kommer hem till Sverige väntar några veckors PT-utbildning. Jag är redan utbildad PT via SAFE Education som ni vet, men det var ett bra tag sedan som jag gick min utbildning, mycket har hänt sedan dess och det finns alltid nya saker att lära. När jag fick möjlighet att testa Sports Club Educations nya PT-utbildning i samarbete med dem tog jag chansen. De har ett grymt lärarteam med några av de bästa i branschen, några som även har varit mina kollegor på SATS, blir roligt att utbildas av dem. Teorin pluggas på distans och sedan blir det en hel del praktik i februari. Självklart får ni i bloggen följa med på resan. Just nu pluggar jag muskler och kroppens rörelser för fullt i boken Anatomi för idrotten. Nördar in mig på rolig fakta som att skräddarmuskeln är kroppens längsta muskel, att vi har cirka 680 muskler i kroppen, men bara 240 är namngivna och cirka 50 procent av alla människor saknar psoas minor (varför då?). Men främst läser jag om de viktigaste musklerna när det kommer till träning, deras ursprung och fästen och deras funktioner. Har bra hjälp av min egna sajt Anatomiguiden där jag kan öva muskler. Det är trots allt musklernas funktion som är viktigt när det kommer till hur man kan träna musklerna på bästa sätt.
Årets första träningspass för mig blev ett långpass längst strandvägen här i Thailand. Jag och Glenn startade tillsammans men när han hade lite känningar i ena vaden drog jag ifrån och mötte sedan upp honom på vägen tillbaka. För mig blev det 12 km som kändes lättsprungna och sköna. Det var ett bra tag sedan jag sprang längre än åtta kilometer som är min vanliga runda här, härligt att märka att kroppen tyckte om den längre sträckan med. Hoppas på ytterligare ett långpass innan vi åker hem om 1,5 vecka. Oj, hemfärd börjar närma sig, hur kan fem veckor gå så snabbt? Nåväl, blir roligt att komma hem, har ju en bokrelease i slutet av månaden och jag längtar efter att få hålla boken i handen, har inte sett den live då den inte har kommit från tryckeriet än. Dessutom har jag fått väldigt mycket energi här i Thailand, så jag ser fram emot att använda den i jobbet när jag kommer hem.
Styrka för ryggen är något av det viktigaste för mig när det kommer till styrketräning. Visst, jag vill träna igenom hela kroppen och få en bra balans, men med många timmar framför datorn och en hållning som gärna faller ihop när den blir trött känns det viktigt för mig att ge ryggen extra kärlek. Jag tränar gärna med gummiband för att komma åt musklerna mellan skulderbladen, jag gillar latsdrag och jag gillar rodd. Under dagens styrkepass blev det bland annat rygglyft och smala samt breda roddrag. Ett foto i gymmets takspegel (!) blev det också.
Idag fick jag sällskap på min morgonjogg som jag genomför varannan, var tredje dag ungefär. Glenn landade här i Thailand igår, och finns det ett bättre sätt att motverka jetlag än att kicka igång kroppen med träning? Knappast. Lite träning och en stor dos vatten – och sömn mellan rätt klockslag och kroppen anpassar sig kvickare. Det är i alla fall min sanning, sedan blir det inte alltid som man har tänkt sig ändå … Men idag fick Glenn följa med på min åttakilometers runda längst med strandpromenaden, och jag anpassade mitt tempo till hans då han inte riktigt har vant sig vid värmen än. Själv börjar jag hitta andningen och har vant mig vid den ganska kvava luften även när vi springer strax efter soluppgång. Idag kände jag mig grymt stark! Och var typ hälften så svettig som jag har varit andra morgnar här nere.
Förutom springsällskap och möjlighet att prata med någon under träningen är en bra sak med sällskap att jag har någon som kan ta bilder. Idag fick Glenn fota mig vid fiskarna som säljer nattens fångst samt några tempohöjningar längst stranden på väg hem. Väldigt roligt att under springturen få uppleva thailändarnas (och en del andra turisters) morgonrutiner. Att springa är att upptäcka och utforska! Särskilt när man får möjlighet att göra det under olika resor. Definitivt mitt favoritsätt att upptäcka nya områden, gärna då på morgonen när varken allt för mycket trafik eller allt för många invånarna vaknat till liv.
The American College of Sports Medicine utser varje år träningstrenderna för nästkommande år – och här är träningstrenderna 2016. De utgår från USA men försöker inkludera världen, och eftersom vi blickar mycket mot USA är det många av de trender som vi ser där som återspeglar sig i Sverige, och listan som presenteras i undersökningen brukar bli flitigt uppmärksammad av träningstidningar, gymkedjor och bloggar, och nu när 2015 närmar sig sitt slut är det min tur. Vad är det då som gäller i träningsväg 2016? Så här ser topp-tio-listan ut. På topp-listan som består av 20 punkter har 17 varit med en eller flera gånger under de nio år som listan har skapats, träningsformerna kan byta lite placeringar, men i stort ser det rätt lika ut hur vi tränar. Och det viktigaste är just att träna, träna vadsomhelst, inte att följa en specifik trend. Men det är alltid roligt att se vad det finns för rörelser i samhället och vem vet, kanske hittar du ett nytt favoritsätt att finna rörelseglädje på?
Teknik på kroppen
Träning med egna kroppsvikten
Högintensiv intervallträning (HIIT)
Styrketräning
Som tränare är det viktigt att vara utbildad, certifierad och uppdaterad
Personlig träning
Funktionell träning som hjälper en i vardagslivet
Träning för seniorer
Träning och viktnedgång
Yoga
Att just tekniska hjälpmedel som pulsmätare, olika hälsoappar i telefonen och smarta klockor och vristband är stort speglar vårt samhälle väldigt mycket. Gillar kontrasten med punkt nummer två – träning med egna kroppsvikten – kan det bli mer back to basic än så? Dessutom går ju tekniken att använda till alla de andra punkterna på listan för att följa sin träning. Stort plus att välutbildad personal fortfarande är trendigt, blir nog allt viktigare när det råder en hälsotrend och allt fler ”experter” på olika nivåer kommer.
Långsemester med familjen innebär att det är fler än jag som får myror i benen efter mycket stillasittande. Det blir en hel del lek i vattnet, barnen springer runt och hoppar upp och ner i vattnet, men även en del träna tillsammans och lek i lägenheten och på stranden. Charles favoritövning just nu är den ni ser på videon, jag kör rodd och kortare benböj samtidigt som Charles spänner kroppen och åker upp och ner. Tilde och jag gör också övningen, blir inte lika tungt för mig då, men lika roligt ändå att få träna ihop och hitta rörelseglädje tillsammans med barnen. Fler övningar att träna tillsammans hittar ni HÄR.
Första träningspasset denna semester blev styrketräning i gymmet. Svetten rann i värmen trots att jag valde mina svalaste träningskläder från Röhnisch. Det är trots allt över 30 grader här, och även om fläkten är på inomhus är det svårt att undkomma värmen. Men jag klagar inte, jag har längtat efter sol och semester.
Det blev ett rätt lätt pass, mest för att få kontakt med kroppen. Min egen lilla mästerfotograf följde även med och tränade, han skymtar lite på bilden.
Jag har beställt hem lite foton för att öka inspirationen i mitt arbetsrum hemma. Bland annat blev det foton från mina två maraton i år. Jag älskar dessa bilder – särskilt när de presenteras ihop. Båda är tagna endast några hundra meter innan mållinjen men det är två helt olika känslor, lopp och upplevelser som ligger bakom. Den vänstra bilden (tagen av duktiga Konrad Karlsson), är från Stockholm maraton. Regn och blåst genomsyrade loppet. Men jag gjorde också personbästa och sprang loppet betydligt snabbare än vad jag hade trott mig klara. Det enda jag ville var att ta mig i mål. Det var inte kul att springa i regn och även om kroppen var stark hade jag inte roligt. Inte ens efter målgång fick jag någon Runners high eller mersmak. Jag började istället frysa och skaka av kyla och tom kropp. Minns hur jag med hackande tänder promenerade hemåt efter mål med siktet inställd på en varm dusch. När jag kom hem till barnen och min mamma som var barnvakt fick mamma hjälpa mig av med kläderna, hade knappt känsel i fingrarna som var så kalla. Jag satt länge i duschen och sedan låg jag med en vetekudde under duntäcket och det tog ett bra tag innan jag återfick min värme igen. Nej, det var inte mitt favoritlopp. Trots personbästa. Och trots att det såklart kändes bättre med lite distans till loppet, jag var ändå stolt över min prestation. Men jag har verkligen lärt mig att det inte är tiden som spelar roll för mig, det är upplevelsen. Rörelseglädjen.
Den högra bilden är tagen strax innan målgång på New York City Marathon. Visst hade jag haft tuffa perioder under loppet, men de glömdes snabbt bort, för största delen av loppet hade jag samma leende som på bilden. Jag tjoade med publiken och upplevde min bästa löpartävling någonsin (hittills). Visst var förutsättningarna lite annorlunda här, vädret var perfekt för att springa i, jag var i min favoritstad och jag var taggad upp till öronen. Tiden var helt oväsentlig för mig, och jag hade ingen aning om hur snabbt eller långsamt det gick förrän jag kom i mål. Jag sprang cirka 20 minuter långsammare än loppet i Stockholm (men det blev ändå mitt näst snabbaste maraton) och jag var så OTROLIGT mycket gladare både under och efter loppet. Den sköna känsla som jag saknade efter målgång i Stockholm fick jag igen med råge i New York. Rörelseglädje till 1000!
Så, dessa två bilder representerar mitt träningsår 2015 väldigt bra och saker jag har lärt mig om mig själv. Jag kan bita ihop och gneta på även om det är tufft, jag klarar mer än vad jag tror. Och jag är ännu mer övertygad om vad som triggar mig i träningen och gör att jag vill fortsätta träna. Det ska vara roligt att träna och tävla, då blir det en upplevelse och jag har kul innan under alla förberedelser, under själva loppet och efteråt inte minst. Att verkligen hitta det som man själv går igång på tror jag verkligen är en nyckel till att få träningen som en naturlig del av livet. Ser fram emot nästa utmaning – vad det nu blir …
