Inlägg i kategorin PT & Instruktör

Startade dagen med ett peppande cykelpass på Sats Stureplan. Hann även med lite rygg och mage i gymmet. Nu blir det en bloggfrukost innan jag ska hem till älsklingen igen.

Svettig på väg hem till duschen.

Var på ett grymt cykelpass igår kväll. Tio minuters hårdkörning följt av tre gånger 3,5 min för att sedan avslutas med tio Tabataintervaller (20/10 sek). Tack för det Staffan.

Så skönt det är med en ordentlig urladdning. När hela kroppen är med och tar i, tankarna är fokuserade och viljan stark, då är träning helt underbart.

Jag är tacksam över att min kropp kan och vill träna. Det är tyvärr inte alla som kan det även om jag vet att de vill. Sjukdomar och olika livssituationer kan sätta käppar i hjulen för träningen. Men då är det bara att acceptera sin situation och göra det man kan. Vet inte riktigt vart jag vill komma med detta, men jag vet att några av er som läser kanske inte kan träna just nu. Till er vill jag därför säga – håll ut, gör det du kan och sätt upp mål för dig själv utifrån var du befinner dig nu.

Jag instruerar på Nike Convention 2010.

Nästa vecka är det åter dags för mig att börja instruera klasser. Något som jag är sååå glad över! Senast jag instruerade var i början av juni och jag saknar det rejält. Samtidigt är det lite pirrigt att börja igen. Men jag kommer nog snabbt in i det, och det blir oftast bara bra om man är nervös innan. Då skärper man till sig.

De klasser som jag tar över och kommer att köra från och med nästa vecka är på SATS Hötorget:
Mån 18:00 Cycling
Fre 06:30 SatsCycling 30
Fre 07:00 SatsCore

Längtar!

Mitt träningsredskap.

Yes! Jag börjar komma tillbaka igen. Imorse på cyklingpasset som jag var med på kände jag mig stark. Dessutom lyckades jag fokusera så mycket på träningen att jag under en låt fick härliga rysningar i kroppen av musiken, pulsen och adrenalinet. Underbart! Älskar att träna och det är dessa ögonblick som gör det värt att gå upp och träna trots att lillgrabben har hållit en vaken nästan hela natten. Träning ger energi och nu känner jag mig mycket piggare än vad jag hade gjort utan adrenalinboosten.

Wow vilken start på veckan! Första morgoncyklingen på bra länge. Hur skönt som helst. Nu känner jag mig pigg och stark att klara av dagen.

Det var min gamla klass jag besökte och det var kul att träffa några stammisar som undrade när jag börjar instruera. ”Snart, hoppas jag” svarade jag. Längtar verkligen tillbaka till instruktörscykeln.

Det är utvecklande att byta tränare ibland. Just nu spelar jag tennis med två tränare som alternerar varannan fredag och jag lär mig massor av nya saker. Den ena ser en detalj med greppet att ändra, den andra kommenterar serven. Kanonbra.

Alla lär ut på olika sätt, även vi instruktörer, och eftersom vi också lär oss på olika sätt är det bra att testa tränare för att se vad som passar en själv.

Tennisen gick för övrigt bättre än förra veckan, men det är en bit kvar innan jag kan känna mig mer säker på mitt spel igen.

Skönt att cykla.

Tisdagskvällen avslutades med ett härligt cykelpass. Matilda satt på instruktörscykeln och tog oss igenom tio intervaller på två minuter vardera och en minuts återhämtning mellan varje. Det var lika tungt för kroppen som i söndags, men jag är lika glad för det – jag får ju träna!

Nu ska jag och Charles åka buss för första gången tillsammans för att åka och spana in snygga träningskläder. Lite fånigt, men jag tycker det är lite nervöst med allt som jag gör för första gången med honom. Hoppas att det går smidigt att gå på och av bussen.

Jag paxade en cykel innan jag gick ut i gymmet för att köra lite styrka.

Okej, jag kanske inte direkt är någon nybörjare på cykeln, men konditionsmässigt kändes det nästan så. Jag var på första cykelklassen efter förlossningen idag och jag märkte att jag inte alls kunde ta i som jag är van vid. Det samlades en hel del mjölksyra i benen och det var jobbigare än vad jag minns det. Nåväl. Det är bara nyttigt att testa hur det är att komma tillbaka efter ett träningsuppehåll. Jag tar det steg för steg och jag känner mig riktigt motiverad att bygga upp min kropp och min kraft igen. Det får helt enkelt ta den tid det tar. Som min barnmorska uttryckte det – det tog nio månader att töja ut magen och för kroppen att ändra sig, räkna med att det tar nio månader för allt att komma på plats igen.

I ett pressmeddelande idag läste jag följande nyhet: ”I ett unikt samarbete lanserar Högskolan Dalarna och hälsoföretaget Ylab Sveriges första ettåriga Personlig Tränareutbildning. Akademisk kunskap och praktisk erfarenhet förenas i en efterfrågad marknadsanpassad utbildning.

Vanligtvis är utbildningar för personliga tränare 2-3 veckor långa i såväl Sverige som inom EU, Asien och Nordamerika. I takt med ökad vikt, mer stress och inte minst onda ryggar har kraven på de personliga tränarna och deras kompetens ökat. Korta kommersiella utbildningar räcker helt enkelt inte längre, något som såväl tränare som konsumenter är medvetna om.”

Kul att PT-utbildningen tar steget in på högskolan. Det är populärt att träna med en personlig tränare och det är viktigt att de är välutbildade inom sitt område. Jag tycker även att de kortare utbildningarna är bra som grund – är själv utbildad inom SAFE – sedan gäller det att själv söka kunskap och hålla sig uppdaterad inom den senaste forskningen.

Jag fick frågan om när jag kommer att börja instruera cykelklasser igen, och svaret är att jag inte riktigt vet. Jag får inte börja träna ordentligt förrän min efterkontroll som sker 6-8 veckor efter förlossningen. Därefter hoppas jag komma tillbaka rätt fort. Jag får börja med att träna själv och vikariera på klasser eftersom jag inte får någon egen klass förrän efter jul.

Jag vill snabbt komma igång med instruerandet eftersom jag saknar det samt att jag ska köra en klass på The Convention i Göteborg i början av november, och då måste jag vara fit for fight.