Reklamlapp från Choice Hotels.
Glenn bodde på hotell i början av veckan när han var uppe i Umeå och dömde innebandy (det kanske var någon som såg matchen som direktsändes på tv4 sport i måndags kväll?). Med sig hem tog han lappen som ni ser på bilden. Trodde nästan att det var reklam för min blogg, men det stämde ju inte riktigt. Däremot var det reklam för att träna och hålla igång även när man bor på hotell, och det gillar jag.
Klart att vi alla behöver en spark i baken ibland!
Bilder från den trevliga middagen efter bion.
Förväntningarna var rejält höga inför New Moon. Jag hade precis läst ut boken och hade den färskt i minnet. Jag vet att de måste korta ner handlingen rejält för en film, men jag gillar inte när saker ändras – eller när filmen och boken inte slutar på samma ställe. Vissa saker under filmen blev jag med andra ord lite störd över, men det var ändå en bra och sevärd film om man gillar sagan om Edvard och Bella och jag längtar redan till nästa film. Tyvärr så kommer inte den förrän 30 juni enligt Jane som garanterat är den största Twilightfantasten jag känner. Tur att jag i alla fall kan roa mig med att läsa bok nummer tre.
Efter filmen, som trots att den var runt två timmar kändes väldigt kort, promenerade vi till Arnoldhusets snygga konferenslokal där buffé och mingel väntade. Vi var dock inte så långrandiga utan jag, Mela (som var min dejt under kvällen) och Jane avslutade kvällen hyfsat tidigt. Några timmars sömn är ju trevligt att få innan väckarklockan ringer 05:15.
New Moon - del två i Twilightsagan.
Den heta snackisen just nu i bloggvärlden är utan tvekan New Moon-världspremiären som är ikväll. I söndags hade vi uppladdning hemma hos mig och nu har jag även läst ut boken så jag känner mig mer än redo för film och efterfest.
Nu är det dags att jobba undan det sista och sedan hoppa i den svarta klänningen (är rätt ofta svartklädd annars också, men nu är det svart/vampyr som är temat).
Ekologiskt och färgsprakande julbord.
Life bjöd in till ett näringsrikt julbord lagat av kokboksförfattaren och kostrådgivaren Ulrika Davidsson. Temat för träffen var att våra livsmedel blir allt mer näringsfattiga, mycket på grund av att de skördas snabbt och sedan får de mogna klart under transporten. Den stora efterfrågan på vissa produkter gör också att varorna stressas för att bli klara så snabbt som möjligt.
Forskning som de presenterade visar att bland annat apelsinen har förlorat 70 procent av sitt järninnehåll på femtio år, och även c-vitaminet har minskat kraftigt. Dessutom är laxen som vi äter oftast odlad och uppfödd på majs och soja istället för att vara vild och äta plankton och alger. Detta har lett till att omega-3-halten har sjunkit 10 procent i laxen på 10 år.
För att få i oss alla de vitaminer och mineraler som vi behöver måste vi numera äta mer än förr för att få i oss samma mängd, ta vissa tillskott som omega-3 och järn, alternativt se till att så mycket mat som möjligt som vi får i oss består av fullvärdiga närodlade ekologiska livsmedel som innehåller mer näring.
En skrämmande utveckling. Äter vi mycket frukt och grönt samt fet fisk så hoppas vi ju att vi ska få i oss all den näring som vi behöver.
God julmat och en engagerad föreläsare i form av Ulrika Davidsson.
Julmaten som bjöds var för övrigt supergod. Fick med mig några recept som jag tänker dela med mig av senare. Men jag spar på dem tills vi kommer in i december, gissar att det inte är någon annan som ska börja laga julmat redan.
Många fantastiska tävlingsbidrag. Om ni vill ha musiktips – läs alla underbara kommentarer här. Men det kunde ju bara bli en vinnare och hon som hade turen på sin sida var Veronica. Hennes tävlingsbidrag löd: ”När jag löptränar föredrar jag egentligen att springa utan musik för att höra fåglarna eller prata med en träningskompis. Men ibland när jag springer själv och behöver en extra puff i höstmörkret är favoritlåten given (det är omöjligt att springa långsamt till denna, jag ÄR låten): Bonnie Tyler – Faster than the speed of night.”
Grattis Veronica. Armbandet kommer på posten.
Fram till klockan 12:00 kan du tävla om det fina armbandet. Jag drar en vinnare när jag kommer tillbaka till datorn. Nu ska jag iväg och äta julbord. Ja, du läste rätt. Och det är inte ens december. Haha. Berättar mer senare.
Vi fortsätter med svaren till förra veckans frågestund. Här hittar ni några till svar (och ytterligare några till kommer att dyka upp).
Jag undrar hur många pass man kan träna som mest i veckan?
Svar: det är olika för olika personer och vilken typ av träning (vilken intensitet etcetera) som utförs. Men jag tycker att alla bör ha i alla fall en till två vilodagar i veckan.
Jag började träna från 0 till 3 pass i veckan. Gick över till 4 pass och nu tränar jag vissa veckor 5 pass (varvar friidrott, bodypump, cirkelträning, styrketräning, intervaller) men får även in 2-3 pass där jag simmar, promenerar, lite lugnare alltså. Jag försöker alltid vila 1-2 dagar i veckan.
Det konstiga är att så många har så mycket åsikter, att jag inte får slita ut mig, att det inte är bra att träna så mycket osv. För mig känns allt bra, min kropp mår jättebra och jag känner mig äntligen frisk efter många års ont lite här och var och dessutom tycker jag det är så kul…
Svar: det finns alltid folk som kommenterar hur mycket eller hur lite man tränar. Du tränar mycket, men om du ser till att äta bra och vila ser jag inget fel med det om du mår bra och trivs med ditt liv. Sedan så kan såklart mycket träning leda till skador, men du varierar träningen väldigt bra och bygger upp kroppen om du även ser till att vila ordentligt mellan passen.
Jag undrar i vilken ordning man ska träna muskelgrupperna när man styrketränar? Bålen sist har jag förstått.. men sen då? Har det stor betydelse? Jag gillar att varva muskelgrupper så jag kan ta ut mig ordentligt och göra övningen riktigt. Är det bra eller är det bättre att köra ex. alla benövningar på rad?
Svar: det är bra att träna stora muskelgrupper först och sedan gå mot mindre. Bålen ska du avsluta med eftersom du behöver bålstyrkan under de andra styrkeövningarna, och då vill du inte tröttna ut den så att du får sämre hållning och teknik under de andra övingarna. Du kan absolut träna alla benövningar på rad.
Hur många ägg är OK att äta om dagen + under en vecka? (Ex en dag 3 ägg, sedan 1 en annan dag etc..)
Svar: ibland äter jag ägg varje dag. Förut så sa man att man inte skulle äta så mycket ägg på grund av kolesterolet, men det stämmer inte riktigt. Ägg är proteinrika och ett bra livsmedel. Att äta ett par dagligen är ingen fara (om du inte har fått andra direktiv av din läkare vill säga).
Hur lång hållbarhet har baljväxter som bönor (ex vita och kidney) röda och gröna linser, kikärtor.. och även bulgur?! Har köpt väldigt mycket, så vill veta hur länge de håller sig innan näringen börjar försvinna och de blir “gamla”. Frysta kikärtor och bönor som man kokar och sedan fryser in, hur länge kan de hålla sig i frysen utan att förlora näring?
Svar: oj, jag vet faktiskt inte. Men det står ju ett bäst före-datum på förpackningarna, det kan ju vara bra att hålla sig inom det datumet. Produkterna går nog att äta även efter datumet, men det är alltid bra att äta produkterna så snart som möjligt.
Är det nyttigare att koka kycklingfilé (gäller även fläskkotlett) än att steka den? (Även om man steker utan något fett).
Svar: det här är verkligen på detaljnivå, och så här kontrollerad behöver de flesta av oss inte vara. Tycker faktiskt inte att det spelar så stor roll om du kokar eller steker kycklingen eller fläskkotletten. Skillnaden blir inte så stor. Själv steker jag oftast min kyckling eftersom jag tycker det blir godare – och mat ska vara gott.
Skulle inte du kunna skriva lite om tonåringar och träning. Alltså berätta lite om vad man ska tänka på gällande träning, kost och sådär. Jag är själv femton år och älskar träning och hälsa. Men jag känner att det har börjat spåra ur i min hjärna. Jag tänker på träning, mat, kalorier och hur min kropp ser ut hela tiden. Verkligen hela tiden. Jag tränar sex gånger i veckan, både styrka och kondition, samt äter bra. Men jag mår inte alls bra mentalt. Om jag inte kan träna en viss dag eller äter lite onyttigt eller så, blir jag helt deprimerad och bokstavligen knäpp. Mina föräldrar är jätteoroliga för att jag håller på att utveckla någon typ av ätstörning eller nåt. Alla säger att jag har snygg kropp och är smal och mycket muskulös, speciellt för min ålder, men jag ser inte det själv. Jag väger 55-56 kg och är 164 cm lång. Jag har alltid känt mig stor och nu står jag snart inte ut mer.
Jag är jätteledsen för att jag aldrig får min drömkropp, (d.v.s. mer muskler och kanske liiite mindre fett på mage och lår) när jag sliter så hårt. Snälla Terese, hjälp mig. Kan du inte berätta lite om hur man ska gå till väga som ung? Jag vet inte alls annars vart jag kan få ett bra svar.
Svar: Det låter som att du tänker lite väl mycket på träning och kost och att tankarna oftast är negativa. Din omgivning säger att du är vältränad och smal, men du ser det inte själv utan strävar bara för att bli smalare och få mer muskler. Det här är vanliga tecken på något som kan utvecklas till en ätstörning. Som tonåring är det vanligt med dålig självbild och lågt självförtroende. Som tur är så blir det faktiskt bättre med åren om man jobbar med sitt tankesätt.
Prata med din familj om hur du mår, kanske kan du även prata med en skolsköterska eller höra av dig till Anorexi-bulimi-kontakt? Du är inte ensam om att känna som du gör och jag önskar att jag kunde ge en stor kram till alla som känner precis som du gör. Jag har ju själv varit sjuk och mått extremt dåligt, och jag vet att det går att bli bra. Ju tidigare du sätter stopp för det hela, desto bättre. Det är bra att du själv är medveten om att du inte har ett helt sunt tankesätt till träning och kost. Det är första steget.
Jag vill att du ska jobba med dina tankar. Om du missar ett träningspass så får du inte känna ångest eller bli deprimerad. Försök att istället tänka att du är duktig och fin precis som du är och att din kropp mår bra av en till dag utan träning. Jag vet att det är svårt, men det handlar om att öva och upprepa det om och om igen tills det blir en sanning.
Kanske ska du också träna lite mindre. När du tränar så mycket, är väldigt ung och mår dåligt, träna mindre för att få koll på dina tankar och hitta en kontroll över din träning så att den inte skenar iväg. Du har många år kvar som din kropp ska orka träna och må bra. Det finns ingen anledning att stressa.
Hoppas att detta hjälper lite. Kom ihåg att du är bra precis som du är! KRAM
En rosa vibrationsplatta inne på Harrods.
Har ju glömt att visa den snygga rosa vibrationsplattan som de sålde inne på Harrods sportavdelning i London. Nu vill jag inte ha en vibrationsplatta ståendes hemma, men skulle jag köpa en stor träningspryl hade jag gärna sett att den var rosa. Jag verkar ju aldrig kunna tröttna på den färgen. Har ju även en rosa cykel, en rosasvart golfbag och ett rosasvart tennisracket.
För att inte tala om alla rosa träningskläder …
Rotfruktschips från Kung Markatta.
På inspirationskvällen förra veckan så fick vi med oss en påse rotfruktschips från Kung Markatta. I helgen så testade jag dessa och jag måste säga att de är riktigt goda. Särskilt rödbetschipsen. Det blir en lite annorlunda smak än chips gjorda på potatis, men bara för att de är gjorda på rotfrukter så är det fortfarande chips och inte världens nyttigaste att stoppa i munnen, men någon gång ibland gör ju ingen skada.
När jag bloggade på Veckorevyn fick jag många elaka kommentarer från ett fåtal personer som skickade från samma adress men använde olika namn (så att det skulle se ut som att de var fler). Dessa kommentarer var bara till för att såra och trycka ner mig och min blogg. Konstruktiv kritik får man gärna komma med, men inte rena elakheter.
Sedan jag började på Spotlife har jag varit väldigt skonad från bloggtrollen, men idag fick jag två kommentarer från samma person som kastade galla över mig, min blogg och en av mina kompisar. Som tur var så fastnar dessa kommentarer i mitt filter och jag kan radera dem innan de publiceras.
Jag publicerar alla kommentarer jag får, positiva som negativa, men när det kommer till nätmobbning kan ni glömma att jag publicerar kommentaren. Dessa personer som inte har något bättre för sig än att läsa bloggar de uppenbarligen inte gillar och skriva elakheter förtjänar ingen uppmärksamhet. Därför kommer jag aldrig att lyfta fram kommentarerna i bloggen, nu vill jag bara skriva om fenomenet som tyvärr är alltför vanligt i bloggvärlden.
Jag har genom mitt bloggande skaffat mig så mycket skinn på näsan att jag inte påverkas negativt av spydigheter utan substans. Förut kunde jag bli ledsen över det, men nu tycker jag bara det är sorgligt att dessa personer agerar som de gör. De kan ju tyvärr inte må så bra.
Jag är glad att jag har så många underbara bloggläsare som jag har. Det är ni som är drivkraften till att jag varje dag kämpar med min blogg. Tusen tack till er alla!