Så nöjd och stolt över att ha fixat nattlöpningen!

Löpsträcka nr 2 var jag extremt nervös inför. Den skedde några timmar senare efter pastamiddag, runt halv två på natten mitt ute på landsbygden, det var bara att ladda för nattlöpning. Som jag nämnde tidigare trodde jag att det var många som skulle springa runt omkring en, eller att man i alla fall skulle ha någon runt omkring sig som sprang i ungefär samma tempo. Men jag förstod redan tidigare under kvällen att så inte var fallet.

Jag ska erkänna. Jag är mörkrädd. Extremt mörkrädd. Dessutom har jag livlig fantasi och har nog läst lite för många deckare. Vi höll ett högt tempo i vår grupp (då vi inte var ett helt team) och låg först. Därför visste jag. Jag skulle få springa ensam. Övriga 130 löpare skulle inte vara runt omkring mig. Jag skulle få springa i beckmörker med min pannlampa och övervinna min rädsla.

Hade jag sprungit själv hade troligen min feghet fått mig att avstå. Men nu gjorde vi tävlingen som ett team och jag sviker inte laget. Dessutom visste jag att det egentligen inte fanns några faror, eller i alla fall att risken var låg. Jag fick hög puls så fort jag började tänka att jag kanske skulle möta någon i spåret. Men vem skulle stå där och vänta? Att det ska komma en ensam tjej och springa halv två kanske inte är superhöga odds på.

För att klara av min rädsla hade jag musik igång, rätt lågt men ändå så att jag hörde den från mitt flipbelt även om jag inte hade hörlurar på mig. Men musiken hjälpte mig att fokusera på något annat än alla mardrömssituationer som min fantasi skapade. Det enda jag mötte på vägen var får, en skrämd kanin som sprang runt mitt ljus, en mård eller var det var för något samt fåglar och fjärilar. En stilla landsbygd som säkert hade varit magisk att springa igenom dagtid, men som på natten förvandlades till något otäckt.

Skräcken fick mig att springa snabbt

Men oj vilken fart jag fick. I alla fall kändes det så. Jag höll ett skönt tempo och kroppen var pigg trots löpningen tidigare på dagen. Det kändes enkelt nu när jag sprang i vanliga löparkläder igen och jag vande mig vid nattlampan som jag tidigare inte hade sprungit med. Min höga stress i kroppen däremot höll i sig ända till målgång. Efter 10,9 km ensam i mörker mötte mitt team upp mig. Och så stolt jag var över mig själv. Jag övervann min rädsla och fick vara med om en för mig ny upplevelse. Även om jag även i fortsättningen kommer föredra löpning i dagsljus var det speciellt att springa som i en liten bubbla av det ljus man skapar framför sig i spåret.

Och att sedan få sova tre timmar inför sista omgången löpning för vår grupp … det var galet skönt. Även om kroppen och sinnet var helt förvirrat under den sista löprundan, när jag fick springa i mål! Berättar om den imorgon.

Vi vaknade strax efter att solen gått upp. Bara några få timmar efter min nattlöpning.

Catwoman efter att precis ha sprungit drygt 13 km i min maskeraddräkt.

Igår skrev jag om min generella upplevelse av Ragnar Relay-helgen längs med White Cliffs. Nu drar jag igenom mina löpsträckor en för en. Löpsträcka nr 1 sprang jag som Catwoman. Tänk att springa 13 km i maskeradkostym, en kostym som dessutom är aningen för tajt samt med ögonmask som gör att du måste vrida på huvudet för att se någonting annat än det som är precis mitt framför ögonen. Mmm … mjau …, det var en annorlunda utmaning.

Jag fick enormt mycket uppmärksamhet när jag sprang, vilket jag gillar, det peppar mig att springa fortare samt bjuda på leenden och ett ”mjau” tillbaka till de jag mötte. Sedan att några ropar ”show me your tits”, ja det är sådant jag kan skratta åt tillsammans med laget. De flesta jag mötte i det samhälle jag sprang igenom var peppande, barn vinkade och tanter med hundar tittade roat på.

Kunde knappt hålla mig för skratt när jag berättar mitt under löpningen för kollegorna som langade sportdryck vad jag fick för kommentarer när jag sprang.

Som jag redan nämnde i gårdagens inlägg var vi rätt ensamma när vi sprang. Jag hade nummerlapp på mig, så förhoppningsvis förstod de flesta jag mötte att jag var med i någon form av lopp. Men inga andra löpare såg jag längs vägen förrän ett par kilometer till växlingsstationen då jag sprang förbi en manlig löpare som sprungit vilse. Innan dess hann jag med en runda som startade i en hamn för att sedan ta sig igenom några fält innan jag kom in i ett stort industriområde. Inte roligaste sträckan under loppet även om början av rundan var fin. Men dräkten piggade upp min upplevelse även om den gjorde det något svårsprunget.

Jag och den manliga löparen kom in mot mål ungefär samtidigt, när jag fick stanna vid ett övergångsställe för en bil drog han ifrån några meter, men jag höll hans rygg. Däremot när jag försökte mig på en spurt sa benen ifrån efter tio meter. Jag hade ingenting att ge. Han drog ifrån in i mål och jag gled in strax därefter med ett mjau. Måste ju leva mig in i karaktären.

Efter ett ombyte bakom bilen med av tork av wetwipes drog vi till en restaurang för mat. Efter en dag med mackor till lunch och en massa chips och bars som mellanmål var det guld att få äta en rykande varm pastatallrik. Det gällde ju att ladda om inför nattlöpningen, en runda som inte bjöd på så många skratt, mer ett skenande hjärta! – den upplevelsen får ni läsa om imorgon …

Bästa teamet! Så redo att springa våra förstasträckor i grymma outfits.

Jag hade höga förväntningar innan jag och några kollegor från Marathongruppen reste till England för att springa och uppleva Ragnar Relay White Cliffs. En stafett på cirka 30 mil. Varje person springer tre gånger och resten av gänget åker i en pimpad van mellan växelstationerna. Vi var inte ett helt lag på 10 personer men kunde medverka med ett lag om sex stycken: Catwoman, Harley Quinn, He-Man, Skeleton, Flash och Batman. Ja, för vi körde på superman-seriefigur-tema samt den svenska vinkeln såklart.

Innan vår omvandling.

Vi håller på att pimpa bilen för fullt.

Vi tar det från början … vi kom till Heathrow och hämtade ut vår hyrda van som skulle bli vårt fordon, och mer eller mindre bostad, under helgen. Första kvällen fick vi dock riktig middag följt av en natts sömn. Efter lördagens frukost började allvaret. Vi åkte och kollade när de första lagen startade, men eftersom vi inte skulle starta förrän i våg två, när de fem första löparna i övriga lag startat, hade vi en förmiddag på oss att pimpa vanen. För en del av Ragnar-upplevelsen handlar mycket om gemenskap, teambuildning och att gå all in! Och det gjorde vi.

Nalle på taket, tapet på sidan, skelett baktill och svenska flaggor på alla sidor. Frågor på det?

Efter lite kreativ shopping i nån form av hardware-store förvandlades den vita vanen till en svensk superhjälte-bil. Med allt från svenska flaggor, hashtags, flames, en stor björn på taket med cape samt ett skelett baktill … ja, som sagt, det blev lite urflippat, men det är det som gör det så rolig. Att släppa loss, ha roligt tillsammans med alla delar runt själva löpningen.

Teamwork!

Ett äventyr tillsammans med kollegor

Innan jag åkte till Ragnar trodde jag att det mest handlade om löpningen, att den skulle ge den största upplevelsen och att vi skulle springa tillsammans med många andra löpare samt få uppleva partystämning på nattlöpningen. Det blev inte riktigt så. Även om det är klart att löpningen var utmanande och intressant och riktigt vacker på många ställen (och läskig på andra), men det häftigaste under helgen var allt som skedde i och runt vanen tillsammans med ens lag. En galet rolig helg har det varit där jag lärt mig nya saker om mig själv samt lärt känna mina kollegor bättre samtidigt som jag var med om en upplevelse jag alltid kommer bära med mig.

Bak på bilen …

Vi fick mycket uppmärksamhet vart vi än kom och även om de flesta andra av lagens bilar också var pimpade på olika sätt stod vi ut. Särskilt när vi kom till start i våra maskeradoutfits! Det var verkligen ett äventyr vi fick vara med om i helgen! Och eftersom det finns så mycket jag vill berätta väljer jag att dela upp mina tre löpsträckor i olika inlägg. Jag var löpare nummer 10 och hade en total sträcka på drygt 33 km att springa under helgen. Så stay tuned, snart får ni läsa om min löpning i Catwoman-outfit, nattlöpning med hög puls samt en kokande het målgång.

Taggade till tusen!

Jag instruerar löpteknik på träningsresa i våras. Foto: Jane Haglund.

Idag flyger jag till Mallorca på en pressresa. Återkommer om det. Men senare i höst kan du hänga med mig till varmare breddgrader för att träna, umgås och inspireras. I november drar jag en vecka till La Pared tillsammans med tidningarna Amelia och Tara. Kanske kommer ni ihåg att jag var på Kreta med dem i våras? Och nu är det alltså dags igen. 

Läs mer om resan här. Förutom mig finner ni inspiratörerna Olga Rönnberg, Ulrika Davidsson och Tanja Fylking på resan. Jag kommer att köra en massa löpning, håller föreläsning och bjuder på träningspass med rörelseglädje i fokus! Vore så härligt att ha med några av er läsare på resan. Och var inte rädd att resa ensam om du inte får någon med dig, något av det bästa med förra resan var just hur trevliga och öppna alla var. Det går snabbt att få nya vänner och träningskompisar.

Underbart att få träna och inspirera utomhus. Foto: Jane Haglund.

Tusentals tjejer som sprang, joggade och gick Tjejmilen.

Vilken tjejfest det var på Gärdet igår! Eller ja, festen fortsatte längs hela Tjejmilens bana runt Djurgården – så vi spred energi som ringar på vattnet över hela staden. Vädret var perfekt för att springa i och det var fullt av glada miner och energi överallt. Och After Run. Wow! Men först går vi igenom allt som hände innan dess.

Lilla Tjejmilen

Jag var på plats på startområdet på Gärdet när det fortfarande var lugnt med folk och hann ta en sväng om fältet för att spana in alla utställare och aktiviteter som fanns på plats. Allt från hoppborgar till myshörna med Softybags och olika matstationer för alla som skulle springa sig hungriga senare under dagen. Strax innan elva dök resten av familjen upp för att Tilde och jag skulle springa Lilla Tjejmilen. Vi startade i minsta klassen som hade en bana på 400 meter. De äldre tjejerna fick senare springa 1500 meter. Men i vår grupp var det okej att föräldrar sprang med och vi var ett gäng mammor som försökte hänga med våra döttrar.

Tilde älskar att springa. Hon har blivit intresserad då jag springer mycket och när storebror Charles har sprungit lopp och hon har varit för liten har hon blivit ledsen. De har sprungit ett par tävlingar tillsammans, som Minimaran/Minsta maran och Lilla Blodomloppet. Men idag var det endast Tilde som fick springa och Charles fick heja på, vilket gjorde att hon växte ytterligare lite då hon fick vara i fokus själv.

Tilde är så pepp innan Lilla Tjejmilen!

I startfållan stod Tilde mest och tittade på allt som skedde runt omkring med uppvärmning och andra barn och föräldrar som samlades. Hon tog tag i min hand och höll den hårt. Men när startsignalen ljöd, då blev det full fart. Hon sprang tätt intill mig och efter hundra meter släppte hon min hand, nu var hon trygg och ville springa själv. Hon blev peppad av alla som stod och hejade fram barnen och jag sprang bredvid och filmade (ni ser filmen inne på Instagram). Hennes min när hon kom i mål och gav mig en high five samt fick medalj. Wow. Så nöjd. Så stolt. Så glad.

Efter loppet öste båda barnen i Chiquitas uppblåsbara hinderbana några varv innan resten av familjen drog på bio. Själv stannade jag kvar för att möta alla kvinnor som nu började inta fältet i takt med att alla barnlopp var över.

Nöjd efter målgång med medalj om halsen och goodiebag i handen.

Tjejmilen

Milla, Malin och Anna i Plan International Sveriges tält.

Efter att ha hunnit snacka med, plåta och krama (en del) av en massa härliga tjejer runt om fältet som skulle springa gick jag till startområdet för att kolla in första start. Trots att inte jag skulle springa loppet utan bara röra mig runt omkring banan för att dokumentera till Tjejmilens sociala kanaler var jag pirrig och kände förväntan i luften från alla tjejer. Det är något magiskt med att springa tusentals tjejer tillsammans!

Räck upp en hand #förhenne.

Under ett par timmar rörde jag mig runt, och ibland på, banan. Och jag hann med att se det mesta av det som skedde i form av underhållning och pepp längs banan. Och framför allt – jag hann se många leenden och kämparglöd. Och jag klappade mina händer trötta så fort jag inte höll min kamera i handen. Jag blev extremt springsugen, men igår fick jag nöja mig med att promenera. Idag däremot, strax ska jag använda den inkapslade rörelseglädjen och ge mig ut på en löprunda.

Peg Parnevik i mål efter sin första mil!!!

Mia Parnevik efter sin första mil!

After Run

Precis när jag kom tillbaka till start- och målområdet hann jag med att träffa en del av våra profiler som sprungit klart, glada Mia och Peg Parnevik sken av glädje i målfållan och jag plåtade dem samt sa grattis innan jag drog till After Run-området som precis dragit igång sin show. På scen uppträdde DJ-duon Kärlekståget, Kamferdrops, Wiktoria, Robin Bengtsson och Peg Parnevik. Vilket sätt att avsluta och fira allas löpning med. En riktigt skön fest! Se mer av allt det underbara och lyssna på artisterna inne på Tjejmilens Instagram.

Peg Parnevik uppträdde på After Run iklädd sin nummerlapp och medalj – så cool!

25 000 tjejer räknas springa eller gå Tjejmilen på lördag i Stockholm. 25 000 olika mål, förberedelser och förväntningar. Just nu pågår den sista uppladdningen för fullt, oavsett vad man har för anledning att springa loppet och hur van man är att springa. Jag kommer att vara på plats på lördag och springa Lilla Tjejmilen tillsammans med Tilde samt rapportera om allt spännande som händer innan, under och efter loppet för Tjejmilens sociala kanaler. Här i bloggen bjuder jag nu på en samling med träningstips inför Tjejmilen.

Ett av mina favoritår att springa loppet – 2014.

Nu är det bara ett par dagar kvar till loppet, de flesta förberedelser har du förhoppningsvis redan gjort när det kommer till träning, sömn, kost och att ha testat ut de skor och kläder du väljer att springa i. Men för att maxa formen på lördag är det bra att göra ”rätt” även in i sluttampen för att du ska kunna njuta av loppet på bästa sätt och bli nöjd med din prestation.

Sista träningspasset – du har förhoppningsvis sänkt intensiteten på dina träningspass denna vecka. Men var inte rädd för att köra ett lugnare pass imorgon fredag. Jogga några kilometer, kanske kör några tempohöjningar. Utan att maxa och utan att bli för trött, men för att väcka kroppen.

Sov gott – över 60% av de som springer loppet har barn … nu vet jag inte hur små barnen är, men risken finns att många mammor inte kan sova så gott som de önskar. Men försök så gott det går att gå och lägga dig lite tidigare än vanligt. Kanske får du till och med sova ut på lördag …

Drick och ät – drick regelbundet så att du får i dig vätska och ta gärna något fredagssnacks, även om du inte behöver öka kolhydratintaget nämnvärt för ett 10 km lopp. Det brukar gå fint bara man äter regelbundet och ser till att få i sig varierad mat. Frukosten innan loppet, ät det du brukar äta så att inte magen reagerar konstigt.

Ta med till start – en banan är kanon att ta med till startområdet, även en vattenflaska. Även om det brukar finnas smakprover och vätska på plats kan det vara skönt att ha sitt egna och kunna fylla på så att du inte startar loppet hungrig. Du vill inte vara proppmätt, men en eller en halv banan kan ge en kick strax innan start.

Var ute i god tid – det är många som blir nervösa innan start och det är många som behöver besöka en bajamaja både en eller ett par gånger. Var ute i god tid, njut av stämningen på Gärdet och hinn med dina toalettbesök utan att känna stress.

NJUT – se till att njuta av loppet. Sträck på dig och spring med stolt hållning. Uppskatta den fina miljön, kraften från alla tusentals tjejer som springer, hejaklacker och aktiviteter längs banan och framförallt – njut och var tacksam över att din kropp orkar ta dig framåt.

Få fler träningstips inför Tjejmilen

Inne på Marathon.se finns flera härliga artiklar om uppladdning, bland annat om du vill göra personbästa på loppet, veta hur du gör en sista koll eller hur du ska tackla första tuffa kilometern. Runner’s World delar också med sig av sin visdom och inne på Sportamore får du laddningstips.

Tjejmilen genom tiderna

I år är det 34:e upplagan av Tjejmilen. Jag har själv sprungit loppet flera gånger, samt varit där och hejat fram andra när jag själv varit gravid och inte kunnat springa, eller när jag var krasslig. Men mina bästa minnen från loppet har jag såklart när jag har sprungit, som år 2013 eller 2014 som var en fantastisk dag.

Jag och en väldigt liten Charles hejar fram löpare ute på Djurgården år 2011.

Jag tror det syns att jag älskar det jag gör. Foto: Tranås Gymnastiksällskap

I söndags var jag i Tranås för att inspirera på en eventdag Tranås gymnastiksällskap skapat. Att sitta tre timmar i bil enkel väg är inte det roligaste jag vet. Men det är så värt det när man möts av ett gäng underbara människor som ger minst lika mycket energi och inspiration tillbaka som det jag försöker att förmedla till dem. I bilen hem var hela jag fylld av glädje.

Mitt i min föreläsning om hälsa och ohälsa. Foto: Tranås Gymnastiksällskap.

Jag inledde dagen med min föreläsning om hälsa och ohälsa. Om vad vi mår bra av, men också om hur lätt det är att få för mycket av det goda och gasa på för hårt vilket kan leda till negativa följder. Trots att man tror att man ”gör allt rätt”. Såklart tar jag även med lyssnarna på en resa genom min egen bakgrund med anorexi och förmedlar de lärdomar jag har fått med mig från det. Hur bilden av en själv inte har något att göra med hur kroppen ser ut, det sitter bara i huvudet. Åh, kan prata hur länge som helst om detta … känner hur pulsen höjs bara jag skriver detta. Att vi ska må bra, både barn och vuxna, engagerar mig.

Mitt i mitt pass med rörelseglädje. Foto: Tranås Gymnastiksällskap

Efter föreläsningen fick deltagarna smaka på vad rörelseglädje är enligt mig. Och det var underbart att se leenden och att våga gå utanför sin komfortzon och släppa loss. Stort tack för att jag fick komma och hänga med er ett par timmar Tranås Gymnastiksällskap. Läs mer om dagen här. 

Gruppbild efter avslutad träning i Tranås.

Åh! Vilken härlig dag jag hade på Allt för hälsan. Roligast var att instruera mitt Träna tillsammans med familjen-pass. Som väntat var det inte många barn i lokalen – hoppas … Läs mer

Charles hjälper mig att instruera övningen.

Åh! Vilken härlig dag jag hade på Allt för hälsan. Roligast var att instruera mitt Träna tillsammans med familjen-pass. Som väntat var det inte många barn i lokalen – hoppas på fler barn idag lördag då vi kör igen kl 13:00. Men några tjejer kom och plockade fram leklusten i sig. Tillsammans fick vi en rolig stund. Som jag skrattade! Och så stolt jag är över mina barn. De vågade vara med på scen, de hjälpte till att visa övningarna vi skulle göra och de tränade sig alldeles flåsiga och glada. Kul att vi får göra om det idag igen.

Tilde hoppar över mamma.

Att träna med barn handlar om att vara spontan, att låta dem leka och själva komma på hur de ska lösa olika rörelser. Det handlar om kommunikation, närhet och skratt. Genom att träna med våra barn visar vi vad rörelseglädje är och vi ger barnen självförtroende genom att de upplever att de klarar av nya utmaningar med sin kropp. Förhoppningsvis läggs grunden för en naturlig och avslappnad inställning till rörelse som håller i sig hela livet. Våra barn är morgondagens vuxna.

Barnen var pepp på att testa de nya bockarna från Abilica. Vi körde rodd och kröp under dem.

Cirkelträning i Aktivitetslabbet.

Värmer upp med aktiva lekar.

Charles springer med gummiband runt midjan.

Uppvärmning i Aktivitetslabbet.

Magdalena Bibik var grym värd över Aktivitetslabbet, här intervjuar hon oss på scen. Charles svarar att favoritträningen är löpning.

Det råder träningsyra i Stockholm. Och visst behöver vi energi och endorfiner i novembermörkret. Jag är tokladdad inför helgens Allt för hälsan-mässan som jag gästar både fredag och lördag. På … Läs mer

Träna med mig och barnen. Foto: Jane Haglund

Det råder träningsyra i Stockholm. Och visst behöver vi energi och endorfiner i novembermörkret. Jag är tokladdad inför helgens Allt för hälsan-mässan som jag gästar både fredag och lördag. På Instagram kör jag denna vecka korta videosnuttar med familjeträning – som pepp inför mina Träna tillsammans-pass. Förutom rörelseglädjen blir det också en hel del allvar – men såklart med hopp och en inspirerande ton – när jag pratar om ätstörningar och hur vi blir friska och mår bra i den vi är. Här kommer en påminnelse om mina tider i helgen:

Fredag 25 nov
14:45-15:15 Från träningshets till rörelseglädje, jag berättar mer om min strävan efter att inspirera till HÄLSA utan pekpinnar eller måsten, scen: Pratbubblan
16:00-16:30 Träna tillsammans med familjen, kom och träna tillsammans med mig och ta med dina barn! Jag inspirerar till rolig familjeträning, scen: Aktivitetslabbet

Lördag 26 nov
13:00-13:30 Träna tillsammans med familjen, kom och träna tillsammans med mig och ta med dina barn! Jag inspirerar till rolig familjeträning, scen: Aktivitetslabbet
14:00-14:30 Ångestpodden, jag gästar liveinspelning av podd och vi pratar ätstörningar och hur man blir frisk, scen: Pratbubblan

Under söndagen hinner jag tyvärr inte ut till mässan – då håller jag i en utbildning och hälsosamt träningsklimat. Så spännande!

Mina vuxenböcker finns till försäljning på Boktorget under hela mässan – och alla barn som kommer och tränar med mig på Träna tillsammans med familjen – får min barnbok Träna tillsammans med Tia som present. Så kom förbi och träna med dina barn!

Höstens stora träningsfest är på ingång. Nästa helg är det dags för Allt för hälsan-mässan. Jag har tidigare åt instruerat cykelklass för välgärenhet, föreläst om ätstörningar samt blivit intervjuad på … Läs mer

Höstens stora träningsfest är på ingång. Nästa helg är det dags för Allt för hälsan-mässan. Jag har tidigare åt instruerat cykelklass för välgärenhet, föreläst om ätstörningar samt blivit intervjuad på scen. I år är jag med under fredagen och lördagen. Dessutom finns mina böcker till försäljning på Boktorget under hela mässhelgen. Ska du förbi mässan? Kom gärna och säg hej! Jag kommer mingla runt en del, lyssna på andra hälsoprofiler samt kolla in det senaste. På scen hittar ni mig dessa tider:

Fredag 25 nov

14:45-15:15 Från träningshets till rörelseglädje, jag berättar mer om min strävan efter att inspirera till HÄLSA utan pekpinnar eller måsten, scen: Pratbubblan
16:00-16:30 Träna tillsammans med familjen, kom och träna tillsammans med mig och ta med dina barn! Jag inspirerar till rolig familjeträning, scen: Aktivitetslabbet

Lördag 26 nov

13:00-13:30 Träna tillsammans med familjen, kom och träna tillsammans med mig och ta med dina barn! Jag inspirerar till rolig familjeträning, scen: Aktivitetslabbet
14:00-14:30 Ångestpodden, jag gästar liveinspelning av podd och vi pratar ätstörningar och hur man blir frisk, scen: Pratbubblan

Under söndagen hinner jag tyvärr inte ut till mässan – då håller jag i en utbildning och hälsosamt träningsklimat. Så spännande!