Jag ska åka Tjejvasan på 3 mil, men om du är sugen på att åka stora Vasaloppet på 9 mil kan du vinna startplatser i min blogg. Tio vinnare får varsin biljett till det sedan länge utsålda loppet.
För att tävla:
– skicka ett mejl till sparkibaken@gmail.com och märk mejlet ”vasaloppet”
– skriv in följande uppgifter på den som vill åka loppet: namn, telnr, postadress och e-mejladress
– skriv en kort motivering varför just du ska vinna
– senast fredag 17 feb kl 15:00 behöver jag ditt tävlingsbidrag, då utser jag vinnarna.
Startplatserna till Vasaloppet är sponsrade av Danicas Vänner, ett hälsoinitiativ från Danica Pension. Att röra på sig, äta bra och göra roliga saker är precis som ett pensionssparande en långsiktig investering. Gilla gärna Danicas Vänner på Facebook för erbjudanden och tips som hjälper dig att må bra redan idag.
The Nike Blast 2012. Foto: Jane Nilsson, janehaglund.se.
”Jag är sugen på att höra mer om ditt upplägg i nike blast! Är själv spinninginstruktör och du är en stor inspirationskälla! Är alltid kul att se och inspireras av olika upplägg av klasser så har du lust att dela med dig , oavsett om det är en liten eller större del av passet, så vet du att det är någon som kommer läsa med stora ögon:) Kram Rebecca”
Svar: Självklart kan jag dela med mig av detta. Jag bjuder även på min låtlista, tyvärr har jag inte de olika remixerna uppskrivna, men de flesta låtar är köpta via Spotify.
Mitt pass, efter uppvärmningen, bestod av tre stegringar på vardera 7-9 minuter. Uppe på varje platå gick vi från det tyngre motståndet till snabbare ben och fem korta intervaller på runt 40 sekunder. Den aktiva vilan däremellan låg på 20 sekunder. Jag älskar själv upprepningar och att veta vad som väntar när jag går och tränar. Därför berättar jag alltid i början av passet vad som kommer och när man har kört ett varv; en stegring och en omgång intervaller, vet man upplägget på de två sista även om de skiljer sig en del i upplevelsen beroende på musikval och tempo. De fem sista intervallerna på sista stegringen skiljde sig lite i utformingen, men var fortfarande korta. De sista tre stod vi upp och körde och fokus låg dels på mer motstånd och dels på mer tempo.
Climbing to the Top – min låtlista
Dancing on my own – Robyn
Jag är Gud – E-type
Over the hills and far away – Gary Moore
Borta bra men hemma bäst – Markoolio
Drummer Boy
Det gör ont – Anna Klara
You raise me up
Sexy and I know it – LMFAO
Religious – Gravitonas
If I could turn back time – Obsession
Vart jag mig i världen vänder – Den svenska björnstammen
I like how it feels – Enrique Inglesias feat Pitbull
Jag mår mycket bättre än igår även om jag inte känner mig så stark än. Men jag har i alla fall fått i mig frukost.
Ni som kan äta obehindrat vill jag tipsa om en av mina fruktfavoriter – sharon. Finns just nu i många butiker till bra pris. Jag köpte tre för 12 kronor. Mums.
På Facebook skriver mina vänner om det fantastiska vädret. Själv kan jag inte direkt säga att jag har uppskattat det då jag har varit dålig i magen sedan melodifestivalen igår. Därav min bloggfrånvaro. Hur bra var inte Shout it out?
Nu dricker jag resorb liggandes i soffan och blickar ut mot den klara himlen. Jag hoppas på att snart blir bra. Har mycket spännande bokat i veckan. Och jag tycker jag har varit tillräckligt sjuk i vinter. Det finns många fördelar med förskola … men nackdelar också.
Första löprundan i år är nu avklarad, och den gav mersmak! Jag hade bestämt mig för att ta det lugnt då det var ett tag sedan och det gjorde jag också. Drygt 5 kilometer sprang jag med en oväntat pigg kropp och avslutade sedan med ett par varv uppför i backen bredvid kyrkan i Vanadislunden. Brände skönt i ben och rumpa och pulsen höjdes rejält. Ser redan fram emot en löprunda nästa helg igen. Då blir det några kilometer längre.
Måste skaffa mig en löparvagn. Charles ville så gärna följa med ut på mammas löprunda.
Dagens löparoutfit: vintertights, jacka, mössa och handskar från Nike, kompressionsstrumpor från GoCoCo, grova löparskor från Adidas och hörlurar från Philips O´Neill.
Laddad för träning så fort jobbet i mitt hemmakontor är klart.
Jag äger ytterst få röda plagg, och de jag har använder jag i princip aldrig. Nej, rosa är mer min grej när det kommer till de nyanserna. Trots det är min käraste träningstopp röd. Min Finisher-tröja jag fick efter målgång i Stockholm marathon 2009 (var det verkligen så länge sedan?!) har ett stort emotionellt värde då den påminner mig om min prestation. Idag åker tröjan på till eftermiddagens cykel och core på SATS Zenit. Bra med en extra boost då jag är lite fredagstrött. Tror dock att energin nere på centret kommer att ändra på det.
The Nike Blast 2012. Foto: Jane Nilsson, janehaglund.se.
Jag tränar väldigt mycket för andras skull. Med det menar jag att min mesta träning i veckan består av pass som jag instruerar för andra. Samtidigt som jag instruerar och peppar får jag såklart träning, men jag har inte möjlighet att ta i till max även om jag alltid tar i. Det värsta som finns är instruktörer som ”fuskar” sig igenom passet. Otroligt omotiverande. Det gäller att hitta en nivå där du tar i men samtidigt kan instruera och hålla fokus på den grupp människor som är där för att träna.
Jag älskar att träna, och även om jag denna termin instruerar många klasser försöker jag hitta tid för egen träning i min vardag.
Att spela tennis är något jag gör bara för min egen skull. Där får jag vara elev och får verktyg och pushning att bli bättre av mina tränare. Jag kan hålla fokus på mig själv och mitt spel. Även på helgen försöker jag få till ett pass på egen hand. Oftast blir det bodypump, men imorgon hoppas jag på en löprunda. Det var länge sedan jag sprang och jag längtar efter det! Jag är anmäld till marathon i sommar och just nu sköter jag inte alls min uppladdning inför den. Längtar efter torra vägar då jag inte gillar att springa på löpband eller när det är halt ute.
Beroende på hur min vecka ser ut blir det vanligtvis även ett styrkepass på egen hand en dag mitt i veckan. Men denna vecka prioriterade jag två dagar vila onsdag-torsdag efter ett par intensiva veckor.
Tennis, en träning på helgen och en träning mitt i veckan tycker jag är helt godkänt för min egna träning. Min största träningsdos sker i mitt jobb, och det kommer fortsätta se ut så framöver. Jag älskar att få instruera och peppa. Men ibland drömmer jag lite hur jag skulle kunna variera min träning mera om jag hade en blank vecka att utgå från och själv ha möjlighet att styra bland mina val. Jag som alltid ligger högt i konditionsträning skulle må bra av några veckors fokusering på rörlighet eller styrka. Men i dagsläget försöker jag variera de träningspass jag kan med olika vikter, antal repetitioner och olika intervaller för att utvecklas.
Jag är helt övertygad om att man blir bättre som instruktör om man själv går på andras pass och tränar på egen hand. Du hämtar kraft, inspiration och styrka. Jag tänker fortsätta att prioritera och värdesätta mina egna träningspass. Då kommer även mina deltagare få en inspirerande instruktör.
Foto: Jane Nilsson från min konventklass på the Nike Blast 2012.
Det var lite kaxigt att ha på sig tennisshorts i hallen idag. Mina ben knottrade till en början, men efter en stund fick jag upp värmen. Blir lätt så när man får springa efter bollar när vi spelar match. Om exakt en månad flyger jag till Thailand. Då blir det skönare att träna med korta byxor – och kjolar. Längtar.
Dagens tennisoutfit: shorts och jacka från Nike tennis.
Jag tyckte det var så roligt att göra collage med fina favoriter, så nu har jag gjort ett med tennistema med kläder från Nike, Moja tennis, Casall och Adidas by Stella McCartney. Den snygga gråa tennisjackan hade jag gärna haft på mig på utomhusplanerna i sommar och likaså de gula shortsen med stora bollfickor. Den röda klänningen känns svår att hitta en lämplig sportbehå under, men snygg är den. Det enda som redan finns i min garderob av plaggen ovan är de rosa korta byxorna med bollfickor från Moja tennis. Älskar deras tennisbyxor. Funkar kanon under valfri tennisklänning.
Ebba tipsade om denna film i sin blogg och efter att ha kollat på den 75-minuter långa dokumentären har jag en stor klump i magen. Så hemskt att se flickorna som utnyttjas. Jag tycker att svenska Top Model är ganska underhållande, men det här är verkligen en helt annan syn på modellivet.
Man förstår verkligen hur svårt det är att ändra ideal när det på vissa marknader efterfrågas väldigt unga tjejer som fortfarande i många fall är barn. De uppmuntras att banta och blir hemskickade om de går upp en centimeter.
I Sverige är jag ändå glad att fler sunda modeller används, även om det finns gränsfall i en del reklamkampanjer och modevisningar här också.
Jag anser att bra förebilder är sunda, starka och utstrålar energi och glädje. Det tror jag inte att modeller som äter för lite mat kan göra. Du blir inte lyckligare bara för att du blir smalare.
