Svettigt, skönt – och definitivt en tumme upp fick min träning denna morgon. Efter lämning på förskolan drog jag ut på en timmes löpning i Hagaparken. Passade på att utnyttja det soliga vädret då väderprognosen skvallrar om sämre väder senare idag. Är det typ inte alltid regn på valborg? Löpningen gick toppen, sprang till fågelkvitter då jag glömde ta med mig hörlurarna, tur att naturen är fantastisk i sig. Ibland behövs inga uptempo-låtar, även om de är högst nödvändiga vissa träningspass. Beror lite på dagsform.
Efter löpning blev det några rörlighetsövningar innan jag tog en raggardusch och svidade om för att hoppa in i instruktörsskorna och guida ett gäng grymma mammor på SATS Odenplan där jag vickade på StrongMama. Nu blir det datorjobb resten av dagen.
Så roligt! I helgen åker jag med en grupp till Kalmar för att springa Wings for Life World Run. Förra året var det premiär och jag sprang drygt 17 km innan målbilen kom ifatt mig (man får springa tills mållinjen kommer ifatt en bakifrån – den som springer längst vinner loppet). I år är mitt mål att springa en halvmara. Superbra uppladdning inför Stockholm maraton om en månad.
Det jag mest kommer ihåg från förra året, förutom vackra gula rapsfält och magiska och låååånga Ölandsbron, är den sköna känslan av att jag fick springa precis som långt som jag ville. Ville jag inte springa mer kunde jag börja gå och vänta in bilen. Förra året sprang jag längre än vad jag hade planerat bara för att det kändes så bra. Blir spännande att se hur det blir i år. Är grymt taggad! Förutom vanliga löparpass har jag laddat med träning i rullstol (då intäkterna går till forskning för de som inte kan gå) samt träning med Jonas Colting.
Förra årets Wings for Life World Run. Samtidigt som starten går i Kalmar startar folk runt hela världen exakt samtidigt på sina orter, vissa startar mitt i natten eller supertidigt på morgonen. I Sverige är det dock rätt skön starttid – mitt på dagen!
Teknik och träning går hand i hand och det blir allt vanligare att teknik påverkar vår träning på olika sätt. Vi kan följa vår träning – och andras – vi kan anpassa vår träning och vi kan få inspiration från tekniken. Detta gästinlägg skrivet av min man Glenn handlar om hur tekniken påverkar vår träning allt mer:
För någon vecka sen så var jag på ett seminarium, ”Internet of things” . Själva seminariet kanske inte låter så roligt (om man nu inte är lika nördigt intresserad av teknik som jag är). En sak som däremot var spännande var när de pratade om hur denna teknik kommer påverka oss i framtiden, och då speciellt teknikens hjälp i träningen.
Teknik och träning
Som det är idag så har vi hjälpmedel i klockor, telefoner, armband, pulsband med mera. Trenden är att man har mer och mer inbyggda sensorer i saker man redan använder. Några få exempel på detta är dessa smarta löpardojor. Visst har vi redan haft skor som mäter hastighet och sträcka, men tidigare har vi ofta behövt köpa till någon extra sensor, nu börjar det ingå i själva skon. En smart sko kanske inte är det mest revolutionerande men nästa tips tycker jag nog är rätt coolt ändå. Tröjor som mäter din kropps prestation under träningen. Detta är alltså något som redan används idag om än bara på proffsnivå. Tänk att slippa pulsband eller för den delen få ut mer information från ett träningspass, till exempel hur andningen var, samtidigt som du kan se hur mycket energi du har producerat.
Och på tal om att nörda in sig på teknik och olika smarta lösningar, kanske tycker du även att detta är rätt coolt:
Lycka till med träningen oavsett om du använder teknik eller ej!
Immersive Fitness – The Trip – virtuell cykelklass
Jag (Terese) måste avsluta Glenns inlägg med att även knyta an teknik och träning med de häftigt virtuella träningsupplevelserna som Les Mills och Reebok lanserar i sitt projekt Immersive Fitness. Snart kommer den underbara cykelklassen med bergochdalbane-känsla och lanseras på SATS Stureplan. Galet roligt!
Träna på semester, träna på jobbresan och träna på hotell är det många resenärer som vill göra. Och det behövs inte så mycket. Ett par löparskor och en karta (som många hotell har) och du kan ge dig ut för en promenad eller löparrunda. Motion + sightseeing är ett bra koncept. Men även styrkemässigt finns det bra träningsmöjligheter, och efter långa flygresor eller långa konferensdagar är det härligt att röra på sig. På hotellrummet kan du göra en rad övningar med den egna kroppen, experimentera fritt eller ladda ner en träningsapp (exempelvis Casall TOD eller NTC) och få exakta instruktioner.
Som träningsglad älskar jag även att kolla in hotellets gym, och här kan kvaliteten variera kraftigt, även om jag upplever att allt fler ställen lägger energi på detta rum.
På The Puyu Hotel and Spa i Wuhan, Kina där vi bodde under semestern förra veckan upplevde jag det bästa hotellgymmet. Det fanns mängder med sprillans nya Technogym-maskiner, bra pilatesbollar och stretchhörna, fria vikter och hantlar samt gratis vatten och fluffiga handdukar att torka svetten med. Dessutom var gymmet i princip öde – så det kändes som att ha ett eget privatgym. Väldigt lyxigt.
Nu behöver inte ett hotellgym ha riktigt så här mycket utrustning (även om det är trevligt), men det viktigaste för att hotellgymmet ska vara bra tycker jag är:
flera konditionsmaskiner: oftast väldigt populära, och du vill inte köa om någon annan också är och tränar
mattor att träna på
fria vikter
boll
fräsch miljö – göm inte undan gymmet i källaren, välj en vacker inspirerande lokal och bjud de tränande på skön musik.
Detta gör variationen stor och träningsmöjligheterna många. Dessutom kanske det lockar in fler till hotellgymmet!
Innan vi påbörjar hemfärden till Sverige igen kör jag ett skönt träningspass i hotellet Puyus gym. Det har inte blivit några långpass här i Kina, har endast sprungit några kilometer åt gången samt lagt mer fokus på styrka. Det längsta passet blev på dryga 7 km när jag sprang på bana, i övrigt har det endast blivit träning på löpbandet i gymmet. Ser fram emot att springa längre när jag kommer hem igen. Nu är det inte långt kvar till Stockholm maraton. Just nu är det med lite skräckblandad förtjusning som jag ser fram emot loppet. Men håller jag mig skadefri och frisk kommer det nog att gå vägen.
Förutom att roa mig här i Kina fick jag möjlighet att föreläsa om gravidträning samt träning efter graviditet och tillsammans med barn här i Wuhan på ett center för gravida. Väldigt roligt! Och jag hoppas på en fortsättning i någon form …
Jag pratade på engelska och hade min svägerska Huizi som tolk då många inte pratar eller förstår engelska. Försökte använda så mycket kroppsspråk som möjligt och jag tror att det mesta jag ville ha sagt gick fram. Förutom ren fakta var mitt budskap att de skulle våga träna om de har en frisk graviditet, anpassa träningen efter dagsformen, inte vara arg om något träningspass inte blev som planerat och framförallt ha roligt och se på träningen som en present till både mamman och bebisen.
Intresset för hur man kan träna under och efter en graviditet är stort här och det finns många oroliga frågor om det är farligt för barnet och så vidare. Förhoppningsvis ökade jag kunskapen hos några kvinnor och att de kan känna sig lugnare i sin gravidkropp.
Förutom att jag fick chansen att träna tillsammans med några av de kinesiska barnen fick jag en clown(!) till hjälp för att demonstrera de olika övningarna som jag ville tipsa om.
Idag är det stora dagen! Idag ska min bror gifta sig. Min lillebror. Känns lite konstigt – tiden går så fort. Nyss lekte vi med Playmobil, bråkade om fjärrkontrollen, spelade pingis hemma i källaren och gaddade ihop oss mot föräldrarna när det var något vi ville. Otroligt glad är jag i alla fall över att få dela denna speciella dag med honom och att få göra det här i Kina. Även om han och Huizi bor i Stockholm.
På tal om Huizi, just nu förbereder hon sig för fullt – tre olika klänningar har jag hört rykten om … lite andra traditioner här i Kina. Kanske har hon förutom fjärilar i magen lite träningsvärk. Jag körde hårt med henne i hotellgymmet häromdagen. Kul att träna tillsammans med familjen – för den tillhör hon numera.
Något jag ser fram emot i år är alla löpartävlingar jag ska springa. Vanligtvis springer jag 3-4 lopp per år, oftast runt milen. I år däremot känner jag att det är löpningens år för mig. I lördags startade jag med The Energy Takeover STHLM, i slutet av maj springer jag Stockholm maraton och några veckor därefter är jag anmäld till Nikes nya lopp för alla kvinnor: Nike Women´s 10K Stockholm. Efter det blir det paus under sommaren och så hoppas jag på några favoriter under hösten: Tjejmilen, kanske Stockholm halvmaraton, kanske Midnattsloppet, kanske Hässelbyloppet (något av alla dessa höstlopp blir det, inte alla, men vet inte riktigt vilken/vilka än) och slutligen New York Marathon!
Söndagen blev vilodag för mig, istället startade jag denna nya vecka med ett långpass. Tog ett varv runt Brunnsviken på drygt 13 km i duggregnet. Borde börja öka upp mina långa pass ännu mer för att vara förberedd inför maran. Helst vill jag få till ett par halvmaror innan dess för att klara av 4,2 mil. Men jag ser ändå alla mina pass som ett steg mot målet. Jag gör så gott jag kan, och då jag varken har tid eller möjlighet att följa ”riktiga” maratonupplägg gör jag på mitt sätt. Good enough helt enkelt och jag är glad över det!
Av någon anledning ville inte min klocka ladda upp dagens karta, men så här såg vägen ut som jag och Glenn sprang i lördags på The Energy Takeover STHLM:
The Energy Takeover STHLM som Adidas låg bakom var en riktig löparfest och orientering i stan. En stund innan start fick alla löpare varsin orienteringskarta att hänga om halsen med uppgifter om de fyra stationer som vi skulle passera innan målgång. Hur man valde att springa var upp till var och en, det var ingen som skulle vinna loppet, ville man springa omvägar fick man göra det. När startskottet gick 19:45 sprang jag skrattandes med en massa glädje i kroppen. Till skillnad från en vanlig löpartävling var känslan ”nu tar vi över Stockholm” när alla dundrade fram kors och tvärs i sina lila eller svarta jackor. Tack vare att man kunde starta från tre olika positioner, vi valde Vasaparken, mötte vi löpare från olika håll under loppet. Och vilken löparfest det blev! Jag hoppas få en del bilder från loppet, Adidas hade många fotografer ute, för det var väldigt visuellt och häftigt.
Alla fyra stationer bestod av dunkande musik, ljusshower och sedan hade någon eldflammor, en fyrverkerier och en röktunnel (se nedan). Jag och Glenn sprang tillsammans i ett skönt prattempo och jag njöt hela rundan. Totalt landade vi på nästan en mils löpning och inte minst en massa rörelseglädje och endorfiner! Tack Adidas för en magisk kväll i träningens tecken.
