Känner mig hungrig, men det blir nog inga pannkakor.
Efter ett och ett halvt dygn utan fast föda vaknade jag upp idag och var hungrig. Nu ska jag och Glenn ut på stan och försöka äta lite frukost. Kommer definitivt att börja försiktigt. Vet inte om magen är helt bra än, men jag hoppas det. Vill även hinna med ett par butiker innan det är dags att åka till flygplatsen och resa hem.
Glad alla hjärtans dag på er förresten! – och tack för alla fina krya på dig-hälsningar.
En positiv sak i sjukstugan här i hotellrummet är att det gick att se Melodifestivalen på svt:s hemsida. Trodde inte att det skulle fungera utanför Europa.
tror jag är rätta ordet för vad jag har. Nu har det hållit på i 15 timmar, så jag hoppas att det snart börjar ge med sig … har ju inte hunnit med allt här i New York än. Blir bara sängen idag.
Är inte så glad eller pigg just nu. Jag och Glenn var på bio och såg ”Valentine´s day” när jag började må dåligt. Väl tillbaka på hotellet började helvetet. Uppskattar verkligen min fina man som håller undan håret på mig när det behövs.
Jag hoppas att det bara är något jag har ätit och att det går över snart. Det känns inte lika illa som förra vintern när jag hade vinterkräksjukan, men det finns risk för att det är det ändå. Bara jag inte smittar Glenn.
Det råder en trend i skor som sägs bränna mer kalorier här i New York. Jag har i och för sig inte sett så många med skorna på sig, men många sneekers-butiker har massor av olika märken och modeller med en uppbyggd sula som ska skapa mer aktivitet i kroppen när man går.
I Sverige så har skorna funnits några år, och just nu satsar Reebok hårt på denna typ av skor, men jag kan inte säga att jag tycker de har slagit igenom stort. Jag skulle inte välja skorna för att de sägs bränna mer, men de skor som jag har testat tycker jag gör att man lättare sträcker på sig och får en bättre hållning. Min mamma tycker också om skorna då de faktiskt får henne att gå snabbare när hon tar sina promenader. Men själv väljer jag nog vanliga skor där jag har fler val vilken design jag vill ha.
Jag fick ett mejl som rörde mig så mycket att jag var tvungen att läsa upp mejlet högt för Glenn. Tycker det är modigt av den här tjejen att berätta att hennes uppfattning har ändrats. Och jag uppskattar verkligen att höra från er läsare när det jag vill framföra faktiskt når ut. Jag fick lov att publicera mejlet om jag tog bort hennes namn, så här kan ni få läsa det som berörde mig:
”Hej Terese! Jag skriver för att göra upp med ett dåligt samvete som gnagt mig ett tag. Det gäller då du ”kom ut” som före detta anorektiker när du bloggade för veckorevyn. Det var starkt gjort av dig, och du fick en hel del kommentarer på det. Många var positiva men inte alla. Jag var en av dem som gav dig kritik, bland annat kommer jag ihåg att jag skrev att din blogg var kroppsfixerad. Så här i efterhand skäms jag nästan livet ur mig för detta. Du var stark och erkände en svaghet, och jag reagerar med att kritisera dig. Det var inte ok på något sätt, och jag vill uppriktigt be om ursäkt för det. Jag var i ett ganska känsligt läge vid den tiden, mycket kroppskomplex som spökade. Att ta ut det på dig var bara orättvist.
I dag anser jag snarare att din blogg verkligen behövs. Den skriver om hälsa på ett positivt sätt, den är en perfekt motvikt till alla bantningsbloggar som finns. Du verkar ha en väldigt bra balans och jag hoppas att du har lärt dig att inte ta åt dig av idiotkommentarer av den typen jag skickade. Än en gång: förlåt. Tack för en inspirerande blogg! Vänlig hälsning X”.
I förrgår var vi på Madison Square Garden och såg NY Rangers möta Nashville P. Det var andra gången som jag var på hockey där. Förra gången var när Mats Sundin spelade i laget, men nu fick jag nöja mig med att kolla på Henrik Lundqvist. Som väntat var det en hel del svenskar på läktarna.
Matchen slutade med att Nashville vann med 2-1, men även jag som inte är någon hockeyexpert kunde se att Rangers inte alls spelade särskilt bra igår.
Under några veckor så testar jag och några andra bloggare kläder från Craft. Vi ger feedback till företaget och presenterar våra åsikter i bloggarna. Både ris och ros lyfts fram.
Denna vecka utvärderar vi Craft Pze Wn Crewneck, en underställströja att ha närmast kroppen under löpturen eller en dag i snön. Min tröja är lila med röda sömmar och ett gulligt blommönster som ser ut att vara influerat av Dalarna på vänster arm. Kanske inte så trendigt, men gulligt.
Jag gillar att tröjan är utsmyckad trots att den oftast inte syns under träningen. Till våren innan det blir varmt kan jag dock tänka mig att ha på mig den under exempelvis en t-shirt när jag springer och slippa jacka, och då ser även andra tröjan.
Underställströjan är skön mot huden och följer med bra under träningen. Det finns ingenting som skaver och tröjan är tillräckligt lång i både ärmar och kroppen för att passa mig.
På en skala från 1-5 ger jag tröjan en fyra. Jag gillar tröjan då den fyller sin funktion samtidigt som den är söt. I halsen går tröjan upp lite, men den hade gärna fått gå upp ännu lite mer för min del. Blir ofta kall om halsen.
Vill ni läsa de andra bloggarnas recensioner gör ni det här: Kenth, Sara, Sofia, Karin och Emil.
Första dagen i New York var det strålande sol och inte en enda snöflinga. Dag två så varnades det för snöstorm. Barnen behövde inte gå i skolan och vi befarade det värsta. Men snöstormen bestod i att det snöade och blåste lite under en dag. Knappast vad jag skulle definiera som en snöstorm. Även om vi valde att åka en del taxi …
Förresten – frukosten är absolut bästa starten på dagen här. Efter en promenad äter vi precis det vi känner för. Gärna lite pannkakor, färskpressad juice och bär.
En massa aktiviteter och lite bloggstrul har gjort att jag inte har kunnat blogga så som jag velat. Men vi har det i alla fall toppen. Flygresan med Continental Airlines till New York gick bra trots lite turbulens (är riktigt flygrädd). Åker alltid med SAS annars, men jag kan verkligen rekommendera Continental. God mat, mycket dricka som serverades konstant och bra filmutbud på skärmen. Det enda som var dåligt var att våra flygvärdinnor såg rätt sura ut. Men det kunde vi ta. Vi skulle ju på semester!