ÄTSTÖRNINGAR. I tisdags var jag på en viktig kväll när jag lyssnade jag på Trendoträning-Anna prata om sin resa med ortorexi (har lånat hennes bilder till detta inlägg) samt hur hon idag jobbar med att hitta sin balans. Efter Annas föreläsning fick jag som inbjuden gäst prata en stund om min bok VIKTIG – från matmissbrukare till träningsförebild och sedan blev det en intressant diskussion med tjejerna som var på plats i lokalen.
Ätstörningar är otroligt vanligt, runt 100 000 svenskar beräknas ha en, och förutom dem är det många som mår dåligt över sin kropp, mat och träning/icke-träning utan att de får en diagnos. Det finns inget enkelt svar hur vi löser detta problem, men alla insatser är viktiga. Och att bara börja prata mer om det, lyfta problematiken tror jag är ett bra steg på väg.
Något som jag är väldigt glad över är att jag under hösten har tagit flera steg mot att snart förhoppningsvis börja jobba som volontär på Frisk & Fri. För mig känns det viktigt att inspirera andra att bli friska. Jag har ju min bok och min blogg, men det ska bli spännande och lärorikt att få träffa personer där jag förhoppningsvis kan vara en liten pusselbit mot ett friskare liv.
Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Det är värt att bli frisk! Och lycka sitter inte i kilona.
SJÄLVKÄNSLA. Att många tjejer och killar lider av dålig självkänsla är ingen nyhet, trots det är det en viktig fråga att lyfta då det är ett problem som ständigt behöver uppmärksamhet och åtgärder för att lösas. Tidigare idag var jag med på en pressfrukost på Rosa Skrot där Dove ordnat en paneldebatt för att prata om just självkänsla samt presentera sin nya undersökning om svenska kvinnors syn på sig själva.
Doves undersökning på 1010 kvinnor mellan 15 och 74 år visar att äldre kvinnor är mer nöjda med sitt utseende än yngre, och unga kvinnor känner särskilt en stark press från skönhetsideal som sprids i sociala medier. I gruppen kvinnor 15-24 år är det 49 procent som känner sig mindre vackra än andra kvinnor! En stor majoritet – i genomsnitt 63 procent – i alla åldersgrupper svarar ja på frågan om användandet av sociala medier har påverkat det kvinnliga skönhetsidealet till det sämre.
Vad ska vi då göra? Jag är själv aktiv i sociala medier och påverkar på så vis till detta, men det jag är medveten om är VAD jag lägger ut och HUR jag visar upp det. Sedan kan något tolkas fel ändå, vi läser alltid efter hur vi mår. Har vi en dålig dag tar vi till oss budskap på ett visst sätt kontra en dag när vi känner oss mentalt starka. Det jag gör är faktiskt att reflektera över om jag vill gå in på Instagram, Facebook ectetera. Vissa dagar håller jag mig därifrån. Och när jag har semester försöker jag skärma av mig ännu mer från sociala medier, detta känner jag är en bra strategi för mig och får mig att må bra. ”Verkligheten” i sociala medier är inte alltid verkligheten, och ditt sätt att se på dig själv stämmer ofta inte in hur andra ser dig, det tycker jag denna video från Dove illustrerar på ett vackert och gripande sätt:
Några sista ord från mig: ÄLSKA dig själv för den du är. Du är bra precis som du är. Inspireras gärna av andra, men försök aldrig ändra på dig själv för att bli någon annan. Jag upprepar – du är bra precis som du är.
Sociala medier är en del av vårt samhälle och en stor del av mångas liv. Kom ihåg att det är en del av livet som visas upp. Inte allt. Hur ärlig skribenten än försöker vara. Läs det som får dig att må bra, och ta gärna pauser från de sociala medierna ibland.
”Hej! Jag har tänkt på en sak. Jag älskar din balans i livet med allt det goda som träning, mat, vardagslivet mm. Jag vet att du tidigare har haft en ätstörning. Jag har anorexi men vill inget hellre än att bli frisk. Vad var din vändningspunkt? Jag älskar att träna, hela känslan och aktiviteten med kroppen. Tränade du i din tillfrisknad (med tanke på ditt stora träningsintresse)? Det är många som gör det och de hjälper vissa och andra inte kan jag tänka mig. Stor kram, Josephine”
Svar: Tack för din fråga Josephine. Jag är väldigt glad över att ha hittat balansen i livet efter flera år med osunda vanor i min ätstörning. Kan jag kan du! Jag blir glad när du skriver att du inget hellre vill än att bli frisk. Du frågar vad som var min vändningspunkt, och det går lite in i det du skrev – så håll fast vid din vilja. Det var min vilja som hjälpte mig att bli frisk. Men det var också mycket mer. Men just viljan tror jag är superviktig, för den behövs dagar som är svåra. Dagar när ätstörningen vill bestämma över dig. Då gäller det att försöka fokusera på viljan. Komma ihåg vad som är ett friskt liv, och hur bra man mår när kroppen får den näring den behöver och hur det mesta faktiskt löser sig av sig själv när man vågar äta. Jag var exempelvis väldigt rädd för att äta fett. Men det var först när jag började få in fett i min kost som mina tankar slutade att konstant kretsa kring mat och jag kände en helt annan tillfredsställelse när jag åt mat.
Du undrar om träning. Och träningssuget var även det en stor faktor för mig att bli frisk. För jag saknade träningen och allt det som träningen ger mig. Men när jag var som sjukast hade jag träningsförbud. Jag fick inte ens promenera. Efter ett tag fick jag börja röra på mig försiktigt och så länge som jag gick upp i vikt från min sjuka vikt var det okej att jag fortsatte träna. Jag tror träningen kan hjälpa en att bli frisk om man älskar träningen för det den är – INTE enbart som ett sätt att bränna kalorier. Utan som något roligt, utmanande och som ger en energi.
Ett litet varningens finger. Ta det lite lugnt med träningen. Det är lätt att det blir för mycket. Det blev det för mig en period när jag var på väg att bli frisk. Men sedan hittade jag balansen och har lärt mig lyssna på kroppen och inte vara så hård mot mig själv. Självklart kan balansen ibland vicka över åt något håll, men det är bara normalt. Det som är viktigt är då att lyssna på kroppen och balansera upp det igen.
STORT LYCKA TILL. Det är värt alla ansträngningar att bli frisk!
Det var ett tag sedan jag lyfte fram en fråga från er bloggläsare, svarar oftast på dem direkt i mejlkorgen eller i kommentarsfältet. Ibland däremot känner jag att det är något som kan vara viktigt för fler och väljer att lyfta fram det i bloggen. Som denna kommentar jag nyss fick:
”Hej Terese! Det här kommer bli väldigt långt men jag hoppas du har tid att läsa igenom det ändå
Jag har precis fått det svart på vitt att jag har levt med ett stört beteende när det kommer till träning och hälsa. De senaste året har jag strävat efter att leva ett så hälsosamt liv som möjligt med en bra kost och träning. För många låter det som något positivt, och det var det, men bara till en början.
Jag har nu gått i ungefär ett års tid och trott att jag levt ett sunt och glatt liv när jag i själva fallet bara har brytit ned mig själv både psykiskt och fysiskt. Mina tankar och handlingar har gått emot allt vad hälsa står för. Jag har trott att bara för att jag har hoppat över de där efterrätterna och varit ute på de där joggingturerna så har mitt välmående blivit bättre, när det i själva verket har haft helt motsatt effekt.
Det började bra med att jag åt bättre än tidigare, tränade mer, fick in mer motion i vardagen och bara kände mig allmänt pigg. Vad jag inte märkte var att detta beteende sakta men säkert övergick till något tvångsmässigt, jag kände mig tvungen att gå ut på de där promenaderna, både morgon och kväll, nu fanns det inte längre någon glädje i att gå ut och få frisk luft, och bara ta några djupa andetag och känna vinden blåsa i håret, det var ett tvång. Samma sak med fikat, jag kunde inte äta den där goda chokladiga tårtbiten utan att känna ett behov av att så snabbt som möjligt kompensera med träning för att göra mig av med vad jag just hade stoppat i mig.
Jag har bokstavligt talat haft ångest över missade träningspass, speciellt om det var en tillställning med mycket ”onyttig” mat som kom i vägen för passet.
Till slut blev allt fler och fler livsmedel ”förbjudna”, samtidigt som träningstimmarna ökade.
Och i takt med att jag låg på ett långvarigt energiunderskott minskade jag såklart väldigt mycket i vikt, vilket gjorde många i min närhet oroliga, men även min mens försvann. Vilket egentligen borde ses som ett tydligt varningstecken, men eftersom jag var inne i min egna lilla bubbla struntade jag fullständigt i det och körde på stenhårt med kosten och träningen.
Jag har nu insett att det här inte är vad hälsa handlar om. Hälsa är när man kan njuta av den där kanelbullen, och faktiskt ta sig en helg eller en hel vecka för den delen då man bara återhämtar sig och tar det lugnt. Det är ett allmänt välmående helt enkelt.
Så jag har bestämt mig, jag ska ta tag i mitt liv, och jag ska vinna den här kampen.
Avslutningsvis skulle jag vilja tacka dig för en underbar blogg och för att du är en sådan inspiration för både mig och många andra genom din glädje, styrka och din hälsosamma syn på både mat och träning, tack!”
—
Svar: Tack för att du delar med dig. Dina ord är viktiga och tål att belysas gång på gång. FÖR hälsosamt blir ohälsosamt. En väldigt vanlig väg in i en ätstörning är en bantningsperiod eller en satsning att bli mer hälsosam, genom att man börjar utesluta livsmedel och ändra livsstil. Att den där balansen ska vara så svår ibland. Det är därför det är viktigt för mig att leva efter – och förmedla till andra – en livsstil där allt är tillåtet, inte sätta upp förbud för sig själv.
Jag känner igen mig mycket i det du skriver, hela min berättelse finns ju beskriven i VIKTIG – från matmissbrukare till träningsförebild. Att må dåligt över mat, träning och sin kropp är otroligt jobbigt då det är något som vi påminns om dagligen när det är dags att äta, när vi ser bilder i media och när vi möter oss själva i spegeln. Men det går att bli frisk från ätstörningar, och det går att bromsa innan det går för långt. Det handlar om att bestämma sig för att bli frisk, att ta hjälp av andra om man behöver stöttning och råd och att låta det ta tid. Ens inställning och synsätt ändras inte från en dag till en annan, det tar tid att ändra negativa tankar om en själv till positiva och lära sig se på sig själv på ett nytt sätt där kanske inte utseendet är det viktigaste utan allt det som kroppen faktiskt kan prestera och skänka dig glädje. Men ge inte upp!
Hälsa är precis som du skriver att kunna njuta av en kanelbulle, träffa vänner, lata sig på stranden och kunna göra det med gott samvete. Bara för att du tränar betyder det inte att du automatiskt måste leva på en kost av proteinpulver och utesluta godis. Nej – ät varierat, träna ibland och vila ibland. Och lyssna vad din kropp och din själ mår bra av!
Jag har vunnit över min sjukdom och har hittat vad som är hälsa för mig. Gör det du med! Foto: Robin / Jane Haglund.
Jag avslutar måndagen med att åka och träffa Bianca och Leone för att medverka i deras Lyckopodd och prata träning och ätstörningar. Alltid lika roligt att prata om ämnen som jag brinner för och känner starkt för. Återkommer när podden ligger uppe, men det dröjer nog några dagar. Så länge kan jag tipsa om Loppipodden där föräldrarollen tas upp i olika vinklar, där finns även en intervju med mig från i vintras att lyssna på.
Jag läser i Dagens Nyheters nätupplaga om Rädda Barnens undersökning där 25 000 barn och ungdomar i Sverige har svarat på frågor om sin situation i hemmet och i skolan. Hela 17 procent av tjejerna som svarat uppger att de har haft en ätstörning (!). Detta är betydligt högre än siffran på 1-2 procent av befolkningen som uppskattas ha en ätstörning.
Men även om det i detta fall är ett barn eller en ungdom som själv har fått uppskatta om hon eller han har en ätstörning (och inte kanske har fått en diagnos av läkare) så tycker jag inte att siffran är mindre allvarlig för det. Uppfattar någon att man har en ätstörning så har den person ett rubbat förhållande till mat, kropp och kanske träning som kan skapa ångest och oro.
Skärmbild Dagens Nyheter.
Mår du dåligt och har svårt med ett normalt förhållande till mat som inte skapar ångest eller andra negativa tankar – se till att prata med någon du litar på. Det kan vara en vän, en släkting, en sjuksyster eller läkare eller varför inte kontakta riksföreningen för ätstörningar Frisk & Fri. Även anhöriga som är oroliga över någon de bryr sig om kan behöva stöttning och få prata av sig med någon annan. Det är dumt att bära på detta inombords. En ätstörning är inget att skämmas för, det är inget skamligt, våga erkänn att du är sjuk och behöver hjälp. Jag har gått igenom många av de känslor som dyker upp hos någon med en ätstörning, och på grund av all respons som jag har fått på min bok Viktig – från matmissbrukare till träningsförebild vet jag att många känner igen sig i mina erfarenheter.
Det går att bli frisk. Men det är dumt att så många ska hinna bli sjuka, vi måste jobba för ett samhälle där den negativa trenden att fler mår dåligt bryts, vi behöver acceptera oss själva, lära oss älska oss själva och inse att vi duger som vi är. Vi behöver se bra förebilder runt omkring oss – där olika kroppar och olika utseenden är bra precis som de är. Sluta upp att bara använda en typ (eller två typer) av person (smal eller smal med muskler) på omslag, i modereportage och i reklam – våga använda mer vanliga människor. Det skulle jag tycka vore mycket mer inspirerande. Visst, det är en droppe i havet, men om synen på kroppar ändras i samhället och det finns mer än en ”idealkropp” försvinner lite av den pressen som råder på oss tjejer och kvinnor i samhället idag.
Tack alla som läst min bok och skickar mejl eller kommentarer till mig (eller stannar mig på gatan för att säga hej!). Idag var detta ett av mejlen som gjorde mig glad:
”Hej, har precis sträckläst din bok på ca 4 timmar efter att ha hittat den på Readly och vill bara säga att det var fantastisk läsning. Vilken resa du varit med om och vad stark du är. Jag har själv aldrig haft någon ätstörning men har några nära vänner som kämpat med det och att läsa hur du sätter ord på vad du har varit med om ger mig en bild av vad även mina vänner gått igenom. Tusen tack för givande läsning! Varma hälsningar Emilia”
(Publicerat med tillstånd av Emilia).
Har även idag fått ett par brev av tjejer som fortfarande inte mår toppen, det gör mig alltid lika ledsen, men jag ger inte upp – och det hoppas jag att inte ni som mår dåligt heller gör – kunde jag bli frisk kan du. Det tar tid men är sååå värt det.
Alla anmälda har inte betalat sina platser, så det finns fortfarande möjlighet att komma och lyssna på mig den 23 april. På söndag stänger jag anmälan.
FÖRELÄSNING: MAT, TRÄNING, KROPPSIDEAL OCH SOCIALA MEDIER
Det råder en stor hälsotrend i samhället. Vi ska äta sunt, träna regelbundet och bry oss om vår hälsa för att vara friska och leva länge. ”Strong is the new skinny”. I en värld där vi blir allt mer stillasittande och sjukdomar som beror på felaktig kost och dåliga vanor ökar kan detta vara en positiv trend. Men vad händer när det hälsosamma blir ohälsosamt? När vår strävan efter att nå en form av idealkropp tar över hela vår värld? När vi får dåligt samvete över att missa ett träningspass eller när vårt förhållande till kroppen blir allt mer skevt. Skrämmande statistik visar att 80 procent av alla svenska femtonåringar är missnöjda med sin kropp och i Sverige har 100 000 en diagnosticerad ätstörning – men de som mår dåligt är betydligt fler.
Välkommen till en kväll med temat ”Mat, träning, kroppsideal och sociala medier”. Terese Alvén, träningsbloggare på sparkibaken.se, författare och inspiratör inom träning, bjuder på en föreläsning som utgår från hennes egen resa genom en ätstörning till hur hon idag använder sina plattformar för att försöka sprida sunda värderingar i en värld av hälsostress. Terese tipsar också hur vi som är aktiva i sociala medier kan agera för att vara bra förebilder samt hur vi i träningsbranschen kan agera när vi möter de som inte har ett sunt förhållande till mat, träning och vikt.
När: Onsdag 23 april kl 18:00-20:00, föreläsningen börjar 18:15. Var:SAFEs utbildningslokal, Åsögatan i Stockholm. Kostnad: 200 kr (inkl moms). I priset ingår ett exemplar av Tereses bok ”Viktig – från matmissbrukare till träningsförebild” samt en goodiebag.
Kroppspanik – fett. lögner & sjukt onödig ångest av Julia Skott – genom personliga erfarenheter blandat med forskning skildrar Julia ett samhälle där kroppen står i fokus. Intressanta tankar om våra idéer hur en kropp ”ska vara”, hälsomyter och skeva kroppsideal. Bra och välskriven bok med mycket innehåll.
Du ska vara perfekt av Anna-Karin Sahlin – en ”tankebok om ytliga ideal, djupgående konsekvenser och vikten av att ifrågasätta”. Boken tar upp hur det är att vara ung tjej i det prestationssamhälle vi lever i, vilka konsekvenser det får, men även tips på hur vi kan göra för att må bättre. Plus i kanten för att 10 procent av försäljningen går till Frisk & Fri.
