Tilde fick öva styrkan genom att hålla upp huvudet och ligga på mage som hon älskar innan det var dags för mig att träna på dagens Strong Mama på SATS Tule. Idag fick jag leva med uttrycket – lite träning är bättre än ingen träning. Tilde ville inte vara själv på sin matta utan jag fick strunta i en hel del stationer under cirkelträningen och istället vara på Tildes matta. Där körde jag olika plankor, pushups, ryggrotationer, benlyft och utfall samt benböj bredvid mattan. Så jag fick träna, men jag hade lika gärna kunnat träna hemma. Fast det är alltid trevligt och socialt att gå till gymmet, så jag fick ändå ut något av det.
Två minuter efter passets slut somnade Tilde gott i vagnen. Så nu ska jag passa på att äta lunch.
Jag brukar inte hoppa på denna typ av utmaningar som rätt ofta cirkulerar i träningsbloggar och bland vänner på Facebook. Men idag kände jag ett sug när jag såg Elaines Instagrambild. Ja, jag vill också utmana mig med en massa benböj närmsta tiden. Jag gillar upplägget med vila var tredje dag och stegringen av antalet. Vad som händer efter 30 dagar vet jag inte. Förhoppningsvis har jag starkare ben än vad jag har idag vilket kan hjälpa mig i sommarens löpning.
Ni som har följt mig ett tag vet att jag tränar mer kondition än styrka. Konditionsträningen är det jag alltid har tyckt varit roligast och jag är dålig på att prioritera styrketräningen. Men samtidigt vet jag hur viktigt det är med styrka, att min kropp behöver vara stark och att jag mår när jag får in det i mitt pusslande varje vecka. Jag att ha ett rent styrkepass varje vecka – sedan lägger jag till några övningar i kombination med min konditionsträning. Slår två flugor i en smäll helt enkelt.
Just nu blir det mycket plankor och armhävningar. Enkelt, effektivt och bra för mig.
En tom cykelsal som strax därpå fylldes av träningssugna deltagare.
Fredagen har som vanligt startat med min cykelklass. Däremot blev det ingen efterföljande tennis eftersom vi har påsklov därifrån. Men det gav mig istället tillfälle att prioritera coreträning i form av planka och sidoplanka i kombination med min cykling.
Har varit väldigt trött den här veckan. Vet inte om det är vårsolen som spelar mig ett spratt? Vårtrötthet är ju rätt vanligt. Efter morgonträningen somnade jag nämligen till samtidigt som jag satt och ammade Tilde. Rätt mysigt … tills Charles kom fram och bankade på mitt ben och tyckte jag skulle vakna. Nu däremot är jag pigg igen. En liten powernap är nödvändigt ibland.
Denna långa fredag tränade jag två korta träningspass i följd. Jag kände mig klumpig och svag – men det sporrade mig samtidigt och det är den här typen av träning jag behöver – träning som jag är ovan vid och i områden där jag har stor utvecklingspotential.
Jag tränade två av SATS 30-minuterspass. Först en halvtimme CrossTraining och sedan en halvtimme spinning i form av cykelklassen 30-20-10. Korta, effektiva och tuffa pass. Det var bara att säga hej till mjölksyran.
I CrossTraining-passet använde vi en pumpstång med vikt på samt vår egna kropp. Det var intervaller om 40 sek där vi körde pushups, benböj med press, rodd, biceps, drag mot hakan med mycket vikt. Dessutom blev det en hel del plankor och burpees.
Direkt efter den tuffa starten hoppade jag in i cykelsalen för ännu fler intervaller.
Kul att utmana mig själv. Tror CrossTraining-passet är perfekt för mig som annars mest tränar uthållighet. Här blev det istället förre repetitioner, tyngre vikter och olika kombinationsövningar där flera muskler samspelar.
Jag älskar att se på Idrottsgalan. Jag blir träningssugen och lite rörd när jag ser så många häftiga prestationer där tjejer och killar har maxat för att nå sina mål. Idrott är fantastiskt på så många sätt. Det är svett, skratt, tårar, gemenskap och barriärer som övervinns. Nu vill jag bara dra på mig löparskorna, ge mig ut och springa, slå på tennisbollar, cykla snabbt i spinningsalen och lyfta tunga vikter. Snart, snart, snart får jag börja min uppbyggnad igen. Men varje promenad och varje litet bäckenbottenknip ser jag som små steg på vägen tillbaka till en stark kropp.
En av fördelarna med att sitta i soffan och amma stora delar av dagen är att jag har gott om tid att läsa all spännande hälsolitteratur som landat – eller snart kommer att landa – i bokaffären. Här ovan ser ni några av titlarna som ligger på min läslista just nu. Recensioner och tips om bra böcker kommer såklart dyka upp här i bloggen inom kort.
Jag, Glenn och Tilde har precis varit ute på en promenad i det fina vädret. Har inte riktigt vant mig vid att allting tar tre gånger så lång tid mot vanligt. Det tar tid att få ordning ett barn till förskolan (tur att Glenn har några pappadagar här i början), amma – och amma igen, få på mig och bebisen kläder, byta blöja och äta frukost. Men jag måste säga att jag njuter mycket mer denna period än när jag upplevde första tiden med Charles eftersom jag känner mig så mycket tryggare i min mammaroll.
Men, det var inte det detta inlägg skulle handla om, utan jag ville göra en reflektion på hur min träning sett ut under min graviditet med Tilde, och jämföra den med min träning under tiden som jag väntade Charles.
Båda mina graviditeter började med cirka 14 veckors illamående. Jag tappade sugen på att träna och hade helst legat i sängen hela dagarna om det hade varit en möjlighet. Men tack vare att jag instruerade klasser tog jag mig ändå ut, och det var skönt att träna när jag väl gjorde det. Men det tar emot att gå till gymmet när man mår illa. Med Charles ville jag inte springa ett enda löpsteg under graviditeten, med Tilde kändes det ändå okej att springa och fram till vecka 12 när jag tävlade i NYRR New York Mini 10K sprang jag regelbundet varje vecka. Men efter det valde jag annan träning framför löpning.
När illamåendet sedan försvann mådde jag toppen. Min kraft och träningslust kom tillbaka. Med Charles kunde jag träna rätt obehindrat, upplevde inte så mycket graviditetskrämpor. Med Tilde var det annorlunda. Efter ganska exakt halva graviditeten fick jag uppleva rejäl ond foglossning som gjorde att jag från en dag till den andra knappt kunde gå hem från Charles förskola (och den ligger i huset bredvid vårat). Det här var precis innan semestern, så jag fick en naturlig paus från träningen och tog det lugnt några veckor. Då blev foglossningen mildare. Jag kände av det när jag promenerade, men det fungerade fint att cykla. Så efter semestern tränade jag på med mina spinningklasser utan problem och jag cyklade istället för att promenera när jag skulle ta mig någonstans.
Spinning i kombination med styrketräning blev min främsta motion under resten av graviditeten. Jag gick även på tennis en gång i veckan, inte optimalt för foglossningen, men jag försökte undvika att springa för mycket och göra snabba förflyttningar. Det fick bli rätt stillastående tennis eftersom jag tycker det är roligt att spela och ville göra det på den nivå jag kunde just då.
När jag väntade Charles promenerade jag väldigt mycket. Jag njöt av att kunna promenera i hyfsat snabb takt runt Djurgården ända till de sista dagarna av graviditeten. Och dagen innan jag födde Charles fyra dagar över tiden gick jag och tränade spinning. Med Tilde blev de sista veckorna av graviditeten lugna. Jag körde något styrkepass i veckan och något spinningpass. I övrigt var jag väldigt stilla. Det kröp rätt mycket i kroppen när jag inte ens kunde promenera, men foglossningen satte stopp för det. Det sista träningspasset körde jag två dagar efter det att Tilde var beräknad, därefter väntade en vecka med rejäl förkylning och feberfrossa två nätter innan Tilde äntligen ville komma till världen, nio dagar över tiden.
Jag är glad över att jag har kunnat träna bra under båda mina graviditeter även om jag upplevde att den första graviditeten var mycket lättare och jag hade enklare att träna då. Nu ser jag fram emot att jobba mig till en stark mammakropp!
Lokaltidningarna i Stockholm har i helgen en intervju med mig där jag tipsar hur man kommer igång och håller igång träningen. Se tipsen nedan. För hela artikeln, klicka här.
KOM I GÅNG EFTER NYÅR
1. Startläge – utvärdera hur ditt startläge ser ut och vart du vill ta dig, vad vill du förändra? Vill du träna regelbundet tre gånger i veckan, få in mer vardagsmotion eller klara av ett visst lopp? Sätt ett mål för dig själv.
2. Börja i dag – ”på måndag börjar jag” är en vanlig tanke, men det bästa är att börja just i dag när tanken slår dig. Då hinner du inte ändra dig.
3. Träna det du tycker är kul – då ökar chansen att träningen blir av. Då tänker en del att de inte gillar att röra på sig över huvud taget, men det finns ändå en träningsform som man tycker mer om än andra.
4. Skriv in dina träningspass i kalendern och prioritera dem. Se på dem som lika viktiga som alla andra möten. Har du svårt att hitta tid, träna tidigt på morgonen, ett snabbt pass på lunchen eller träna framför teven på kvällen.
5. Se till att du har bra stöd omkring dig. Berätta för din partner, dina kompisar och dina kollegor att du börjat träna. Säg att detta är viktigt för dig och att de gärna får hjälpa till att stötta dig.
6. Var hård mot dig själv – träna de pass du har bestämt de första sex-åtta veckorna. Så lång tid tar det att få in en vana, sen kommer du känna att du vill fortsätta träna, inte bara för att din kalender säger så utan för att kroppen vill ha endorfinkicken.
7. Börja med att träna MAX tre gånger i veckan. Även om du älskar träningen och vill träna oftare behöver kroppen vänja sig om du inte tränat tidigare. Undvik skador och sjukdomar genom börja lugnt och sedan öka successivt.
8. Variera din träning – Gäller efter ett par månaders träning. Kanske kan/vill du lägga till ett träningspass per vecka. Kanske kan du höja vikterna när du kör styrka, kanske kan du springa en annan sträcka än du är van vid. Ombyte förnöjer och variation gör att resultaten på din träning fortsätter att komma.
9. Hitta inspiration – alla dagar är det inte lika kul att träna, men det går att hitta inspiration. Träna till bra musik, med en kompis eller din partner, ha snygga och sköna träningskläder på dig när du tränar, träna gruppträning med en peppande instruktör.
10. Belöna dig själv – när du har nått ett mål, och sätt nya mål för dig själv. Nu är du en tränande person, har fått in träningen som rutin i vardagen, förbättrat din hälsa och mår förhoppningsvis toppen både inifrån och ut!
