Terese Alvén inspirerar till ett hälsosamt liv utan pekpinnar men med mycket rörelseglädje.

Terese Alvén – har arbetat med träning i 20 år. Jobbar som författare, hälsoinspiratör och skribent. I bloggen blandas information med inspiration och smarta tips. Läs mer om Terese +

  • terese2
  • Terese Alvén
  • running_water
  • Terese Alvén
  • terese_run
  • Terese Alvén
  • terese_run
traning

Träningssummering v 42 och träningsplanering v 43 – träningsresa med Tara och Amelia

av Terese Alvén i kategorin Träning den

Träningsresa på Rhodos med Tara och Amelia. Om det har blivit mycket träning – oh ja! Och då är jag nog den som har tränat minst … en del deltagare har snittat 4-5 pass om dagen(!). Tur att det är en kort period. Själv har jag instruerat cirka 2 pass om dagen samt försökt vara med på något extra eller köra morgonjogg.

Träningssummering v 42

Mån – morgonlöpning, 5 km, löpning eftermiddag 5 km (check, check, blev även ett tabata-pass)
Tis – morgonlöpning, aerobics (check, check)
Ons – morgonlöpning, aerobics, styrkepass (check på löpning – i övrigt nej, blev istället ett vandring upp och ner för ett berg)
Tors – aerobics, intervaller, yoga (började med morgonlöpning, sedan check på resten, förutom att jag inte maxade på några intervaller, jag instruerade och sprang bredvid och så var jag med på yogalett)
Fre – morgonlöpning, styrkepass (check på löpning och som styrka blev det ett tabata-pass, dessutom blev det 5,5 km med gruppen på eftermiddagen)
Lör – morgonlöpning, yoga, styrka (check på morgonlöpning, därefter tog jag enbart en promenad samt var med på aqua aerobics)
Sön – morgonlöpning, styrka (check på morgonlöpning, ingen styrka)

Känsla: så härlig vecka! Min egen energi har gått lite upp och ner, vilket är lätt hänt när det blir mycket träning och inte lika mycket återhämtning. Men veckan har självklart gett mig massor av pepp som jag tar med mig hem.

Härliga deltagare ute på löppass.

Härliga deltagare ute på löppass.

Träningsplanering v 43

Mån – cykel 45
Tis – intervallcykel 45
Ons – transportspringa till jobbet, tennis
Tors – vilodag
Fre – cykel 45, tennis
Lör – eventuellt tennismatch, annars löpning
Sön – vilodag

Gruppbild efter träning, härligt svettiga.

Gruppbild efter träning, härligt svettiga.

traning

Vandring upp på berget – en svettig och väldigt vacker utflykt

av Terese Alvén i kategorin Träning den

Vi ser toppen (där masterna är). Här är det en bra bit kvar ...

Vi ser toppen (där masterna är). Här är det en bra bit kvar …

Efter några dagar med träningspass, mat och sömn om vartannat är det härligt att bryta av rutinen med en utflykt. Att ge sig iväg för några timmars vandring är en favorit som jag gärna gör på träningsresor. Mitt i veckan var vi ungefär halva gruppen som tog en tretimmarstur upp- och ner för ett berg. 

Utsikt från berget innan de 300 trappstegen.

Utsikt från berget innan de 300 trappstegen.

Från hotellet var det ungefär fyra kilometers promenad till början av berget. Därefter byttes asfalten mot en relativt brant väg uppför, men det gick fint att trixa sig upp med bergsgetter som tittade lite märkligt på oss, samt några som var väldigt nyfikna för att se om vi hade något gott att bjuda på … När vi nästan var helt uppe byttes stegarna och stigarna ut mot 300 trappsteg. Dessa ledde upp till högsta punkten där ett litet kapell låg. Utsikten på toppen – enormt vacker!

Högst upp!

Högst upp!

Efter en fotopaus, vatten och ett hjärta som började slå normalt igen var det dags att bege sig neråt. Tyvärr så höll de på att renovera caféet här uppe, så inga glassar och ingenting att knapra på fanns, enbart dryck. Men när vi kom tillbaka till hotellet igen efter att ha varit ute i värmen i tre timmar, då köpte jag en Magnum Mandel i kiosken. Mums, så gott det var!

Vanligtvis springer jag hellre än promenerar, tycker det går alldeles för långsamt att gå … men när det kommer till vandring i vackra miljöer, då kan det vara riktigt härligt att bara nöta på några timmar, njuta av varje steg och bara vara i nuet.

Mums efter tre timmars vandring i värmen.

Mums efter tre timmars vandring i värmen.

Tacksam! När känslor, tårar och skratt blandas i ett viktigt ämne

av Terese Alvén i kategorin Inspiration, Terese tipsar, Ätstörningar den

På träningsresor håller jag ofta en föreläsning med utgångspunkt från min resa genom livet samt boken Viktig – från matmissbrukare till träningsförebild. Sedan justeras alltid innehållet på något sätt, jag lägger till saker, tar bort andra, uppdaterar med aktuella siffror på statistik och lägger alltid in något oväntat moment. Igår höll jag föreläsning här på Levante Beach på Rhodos för hela träningsgänget från Amelia och Tara. 

Morgonjogg efter en natt med många tankar att bearbeta.

Morgonjogg efter en natt med många tankar att bearbeta.

Och wow. Jag är så tacksam över att få dela med mig av min resa för att hjälpa andra på något sätt. Vi har alla en massa gemensamma beröringspunkter. Redan under föreläsningen såg jag hur en del blev väldigt påverkade av det jag sa, och efteråt följde flera fina samtal om viktiga, tunga ämnen, som absolut inte ska gömmas i någon garderob. Genom att vi lyfter det som är svårt blir bördan också lättare och steget till att söka hjälp eller stöttning blir mindre.

Jag är en känslig person. När jag var yngre tyckte jag det var skämmigt och pinsamt att visa andra mina känslor. Nu har jag inget emot att mina ögon fylls med tårar när en annan lika tårfylld person delar med sig av något tillbaka till mig efter föreläsningen. När man får kramas och hämta ny kraft av varandra.

Jag är så tacksam. Tankarna och intrycken cirkulerade i mitt huvud hela natten och jag påminns om VARFÖR jag jobbar med att sprida rörelseglädje och VARFÖR jag väljer att dela väldigt personliga delar av mitt liv och min tidigare sjukdom då jag vet att det kan hjälpa andra.

Ahhhhh. Nu ser jag fram emot att fortsätta peppa några dagar till här på resan. Har inga fler föreläsningar inplanerade, men väl en hel del träningspass där jag får inspirera och visa vad rörelseglädje är för mig.

(Jag var så inne i min föreläsning igår att jag helt glömde bort att ta kort! Så det får bli bilder på förmiddagens träningspass istället.)

Starkt gäng ute på löprunda.

Starkt gäng ute på löprunda.

Träningsresa med Tara och Amelia – första dygnet

av Terese Alvén i kategorin Inspiration den

Det här med att åka på träningsresa. Har jag sagt att jag älskar det? Jag tror nog det … om inte annat så i senaste avsnittet av Rörelseglädjepodden där jag och Anna pratar just om aktiva semestrar. Dels de organiserade, men också hur man kan göra en budgetvariant tillsammans med några vänner. 

Vacker springmiljö på träningsresa med Tara och Amelia.

Vacker springmiljö på träningsresa med Tara och Amelia.

Nu har vi varit här på Rhodos på träningsresa med Tara och Amelia i ett drygt dygn och redan börjar mina batterier fyllas på. Visst att träningen tar kraft. Men samtidigt får jag energi, pepp, inspiration, skratt, minnen och upplevelser tillsammans med de övriga – cirka 70 kvinnor – på resan. Igår blev det ett löppass på egen hand för att kolla in omgivningen och reka rundan innan jag drog med mig någon grupp ut för att springa. Idag har jag hunnit med morgonjogg på en väg längs stranden, gå på ett tabatapass samt vara ledare på dels löpskolning med intervaller och dels en 5,5-km:s runda i skönt joggtempo.

Starka gänget uppe på toppen med fantastisk utsikt halvvägs genom vår löprunda.

Starka gänget uppe på toppen med fantastisk utsikt halvvägs genom vår löprunda.

Fotopaus ingår i mina löppass när miljön bjuder på magi!

Fotopaus ingår i mina löppass när miljön bjuder på magi!

Mellan passen har jag hunnit med jobb vid datorn samt att fylla på med energi. Maten här är så god! Perfekt för att ge kroppen förutsättningar att orka med allt roligt under denna vecka. Och på tal om bra förutsättningar, även sängen är galet skön. Sov rätt bra i natt och gissar på att jag kommer sova ännu bättre i natt efter dagens alla aktiviteter.

Morgonens löpskolningsgäng.

Morgonens löpskolningsgäng.

traning

Träningssummering v 41 och träningsplanering v 42 – mellan mara och träningsvecka

av Terese Alvén i kategorin Träning den

Veckan mellan Chicago Marathon samt träningsresa ihop med Amelia och Tara. Så här såg min träningsvecka ut. Dessutom blickar jag fram emot träningsveckan där mina pass troligen inte alls kommer bli som planerat. Det blir troligtvis ett härligt smörgåsbord av olika aktiviteter.

Tidigare i veckan tränade jag med barnen på idrottsplats.

Tidigare i veckan tränade jag med barnen på idrottsplats.

Träningssummering v 41

Mån – vilodag (check)
Tis – cykel 45 som deltagare, bra att trampa ur benen lite (check)
Ons – transportlöpning till jobbet (check, 8,5 km)
Tors – tennis, tennis (check, check)
Fre – cykel 45, tennis (check, check)
Lör – intervaller (nej, sprang en lugn 6 km runda)
Sön – vilodag, flyger till Rhodos för träningsresa (nej, checkade terrängen och sprang 6 km)

Känsla: Veckan efter mitt maraton i söndags. Kroppen och sinnet har känts starkt! Jag har haft ett enormt träningssug och även om jag borde ta det något lugnare efter mitt långa lopp har jag varit så motiverad. Jag har ändå dragit något i bromsen under själva passen, och försökt tänka långsiktigt och smart.

Men jag tog det lugnt, hade transportsprungit på dagen, nu blev det mest aktiv lek ihop med familjen.

Men jag tog det lugnt, hade transportsprungit på dagen, nu blev det mest aktiv lek ihop med familjen.

Träningsplanering v 42

Mån – morgonlöpning, 5 km, löpning eftermiddag 5 km
Tis – morgonlöpning, aerobics
Ons – morgonlöpning, aerobics, styrkepass
Tors – aerobics, intervaller, yoga
Fre – morgonlöpning, styrkepass
Lör – morgonlöpning, yoga, styrka
Sön – morgonlöpning, styrka

Första löppasset här på Rhodos. Jag sprang 6 km för att kolla in terrängen. Magiskt vackert. Här kommer jag älska att springa i veckan.

Första löppasset här på Rhodos. Jag sprang 6 km för att kolla in terrängen. Magiskt vackert. Här kommer jag älska att springa i veckan.

arkiv

Ninjakids i Extremfabriken med Rehband och Mårten Nylén

av Terese Alvén i kategorin Event/konvent den

Att få träna som en ninja i hinderbanor i Extremfabriken. Det blev en svettig, utmanande och rolig eftermiddag för mina barn ihop med Rehband och Mårten Nylén.

Det är sällan jag tackar ja till events på helger – om det inte är något som jag vet att barnen skulle tycka om. Och när jag får en inbjudan av Rehband till Extremfabriken för att köra ninjaträning med Mårten Nylén, då är det klart att vi tackar ja. Charles har besökt Extremfabriken en gång tidigare, när vi var där på en reklamfilmsinspelning, och han älskade det. Därför blev han eld och lågor när han några timmar innan fick höra vad vi skulle göra lördag eftermiddag.

Rehband som tillverkar produkter för att förebygga skador, för återhämning, hjälp vid skador samt för att förbättra träningen, har nyligen lanserat knäskydd för barn. Dessa fick alla kids testa under träningen. Knäskyddet ska värma knäet samt hjälpa till att stabilisera och förebygga skador. Skydd kan ibland göra att kroppen inte känner ett lika stort behov av att vara stark utan förlitar sig på skyddet, men enligt Mårten och Rehband ska detta skydd alltså inte bidra till detta utan istället göra att musklerna aktiveras mer samtidigt som träningen blir skonsammare. Oavsett funktion, Charles tyckte det var roligt med skydden, medan Tilde var lite för liten … hennes skydd åkte ner till vaderna och hängde där. Men träningen, den fixade hon fint.

Hinderbana

Alla barn delades upp i två gruppen och sedan fick de testa olika utmaningar och en hinderbana. Efter halva tiden bytte barnen stationer. Som de öste! Röda i ansiktet, svett i pannan och med så mycket glädje. Charles som blev så stolt när han lyckades springa upp för väggen och Tilde när hon kom över de högsta hindren. Det var två glada barn som åkte hem med oss för att avsluta lördagen med mys framför teven.

halsa

Post marathon – känslor och tankar veckan efter ett maraton

av Terese Alvén i kategorin Löpning den

Det har gått nästan en vecka sedan mitt Chicago Marathon. Ett av mina mål när jag springer är att må bra fysiskt och mentalt efter loppet. Så hur har det gått? Här är mina reflektioner med några dagars perspektiv på min insats i mitt åttonde maraton.

Post marathon.

Post marathon.

På bilden är jag glad, ja snarare överlycklig. Glad räcker liksom inte till. Ett maraton innefattar nästan lika många känslor som antal meter man springer. Känslor som snurrar runt i kroppen, tankar, funderingar, stunder som nästan lamslår en och tillfällen som får mig att aldrig vilja att det ska ta slut. En härlig cocktail helt enkelt. Och efter, då är det såklart de positiva känslorna som har övertaget, i alla fall om du har lagt upp loppet rätt, sprungit på ett sätt som passar dig och som får dig att nå det mål du vill. För mig handlar det aldrig om att pressa tider längre, det tar bort min glädje. För mig handlar det om att överträffa mig själv, springa hållbart och ha roligt. Att må bra både under och efter loppet helt enkelt.

Timmarna efter maraton

Som sagt, på bilden är jag mer än glad. Men strax därefter, då kom kylan. Värmefilten som ligger om mina axlar räckte inte långt när hela kroppen är genomvåt av regnet som föll delar av sträckan. Det var bara att börja promenera i lugn takt tillbaka till hotellet. Så glad att det bara var några minuters gångväg. Det kändes ändå mycket längre än vad samma sträcka gjorde tidigare samma dag.

Väl på hotellrummet blev det en lång varm dusch, sedan värmde jag på gårdagens pizza i rummets lilla kök. Ett par slices, en cola zero och ett varmt täcke på kroppen sittandes i sängen. Åh så skönt! En välbehövlig paus på en timme. Sedan var det dags att checka ut och promenera några kvarter till Nikes butik för att köpa finisher-tröja. Till skillnad från exempelvis ASICS Stockholm Marathon fick man inte någon tröja efter mål, man fick istället en tröja innan. Men klart vi ville ha en vinnartröja också!

Nu var det riktigt skönt att promenera. Kroppen kändes bra. Inte kändes det som att vi bara några timmar tidigare sprungit maraton, det var bara ett skönt ”efter träningspirr” i kroppen. Och det var bra att vi mådde okej, för hemfärd väntade. Vi drog till flygplatsen och sent på kvällen flög vi de nio timmarna hem till Sverige.

Vi sov inte mycket på planet. Sover aldrig bra efter ett maraton. Det är som att kroppen behöver vila, men det pågår väl så mycket reparationer och annat inuti så det är svårt att koppla av. Snacka om att vara groggy dagen efter.

Första träningspasset efter maraton

Måndagen, dagen efter maran, blev det vila. På tisdagsmorgonen anmälde jag mig till en cykelklass. Att hoppa upp och trampa kändes som den perfekta återhämtningen. Och så skönt det var! Tänkte att jag skulle ta det lugnt, men hade så mycket energi så jag bara dundrade på i 45 minuter.

Onsdagsmorgonen blev det transportlöpning till jobbet. Jag joggade snarare än sprang, och valde den kortare vägen på 8,5 km (annars är min väg 10,7 km). Visst var det lite segt, men det kändes ändå bra.

Resten av veckan har flutit på bra. Har varit lite extra trött efter för lite sömn men annars har kropp och knopp mått toppen. Är uppfylld av en massa positiva känslor från mitt maraton och vill nu hitta en ny spännande utmaning att se fram emot. Får se vad det blir. Just nu har jag tankar på att lägga lite extra energi på styrka och rörlighet. Självklart i en kombination med min favorit konditionsträningen!

NYTT PODDAVSNITT: Aktiv semester (hemma/utomhus/höstlov) – rörelsetips!

av Terese Alvén i kategorin Inspiration, Intervjuer & Inspiratörer den

NYTT PODDAVSNITT: Träningsresor blir allt mer populärt, från att semestern var ett tillfälle att ligga raklång på en solstol har många insett att bästa återhämtningen och uppladdningen får vi genom att röra på oss. Höstlov inom räckhåll – vi tipsar om hur du skapar en aktiv semester samt berättar vad vi har för erfarenhet av att träna tillsammans med andra både utomlands och i Sverige. #rörelseglädjepodden.  Finns där poddar finns (som Acast och Itunes).

Nytt poddavsnitt: #16 Aktiv semester (hemma/utomhus/höstlov) – rörelsetips! – med Anna Lissjanis och Terese Alvén.

Nytt poddavsnitt: #16 Aktiv semester (hemma/utomhus/höstlov) – rörelsetips! – med Anna Lissjanis och Terese Alvén.

Åka på träningsresa

Tema i avsnitt #16 av Rörelseglädjepodden är träningsresor vilket är något av det roligaste jag vet. Och nu när det börjar bli mörkt och kallt ute väcks verkligen lusten. Jag får så enormt mycket energi av att åka iväg på träningsresa med andra. Jag har aldrig varit med som deltagare, enbart åkt som instruktör och inspiratör, men jag studsar minst lika mycket som deltagarna efter några dagar med träning, gemenskap och att bara ta hand om kroppen. På söndag drar jag iväg igen, då åker jag iväg på min nästa resa tillsammans med Amelia och Tara. En vecka på Rhodos där jag kommer hålla i löpträning, aerobics och föreläsning. Så pepp inför det! Självklart får ni följa med på resan virtuellt via blogg och Instagram.

Löpcoach på träningsresa. Foto: Jane Haglund.

Löpcoach på träningsresa. Foto: Jane Haglund.

Varför träningsresa?

Att bara ligga på en solstol en vecka fyller i alla fall inte mig med ny energi. Istället blir jag trött och osugen på det mesta. Nej, en aktiv semester där det bara är att följa rytmen med rörelseglädje, sömn, god mat och härliga människor, det älskar jag. En träningsresa ger en möjlighet att testa nya träningspass, kliva utanför sin bekvämlighetszon och få ny pepp till vardagsträningen hemma. Har du möjlighet – åk iväg på en resa. Och har du inte tid att vara borta en hel vecka eller tycker det blir för dyrt, styr upp en träningshelg tillsammans med kompisar. Jag och Anna ger såklart våra bästa tips för detta i podden.

Mellan träningspass på träningsresa. Lyssna på fler smarta träningsresetips i podden.

Mellan träningspass på träningsresa. Lyssna på fler smarta träningsresetips i podden.

Här instruerar jag familjer i ett roligt pass på stranden i Portugal.

Här instruerar jag familjer i ett roligt pass på stranden i Portugal.

Tidigare poddavsnitt:

Avsnitt 1: En hälsosam familj – med Manne Forssberg

Avsnitt 2: Smartare skola med aktiva barn – med Magister Rickard Nordström

Avsnitt 3: Barnyoga och vikten av vila – med Filippa Odevall

Avsnitt 4: Matglädje, energi och näring för barn – med Jill Holmström

Avsnitt 5: Senaste forskningen om barns hälsa – med läkare Susanne Saarinen

Avsnitt 6: Psykisk ohälsa och fysisk aktivitet för barn – med läkare Lotta Kockum

Avsnitt 7: Coacha ditt barn, bli bästa idrottsföräldern – med Rebecka Edgren Aldén

Avsnitt 8: De 10 bästa tipsen för att få igång barnen – topplista med konkreta övningar och aktiva lekar

Avsnitt 9: Att sätta mål inom barnidrott – med Anna Sunneborn

Avsnitt 10: Träning för barn i olika åldrar – vad är bra att träna?

Avsnitt 11: Ditt barn på nätet – med Maria Dufva

Avsnitt 12: Nystart! Rörelseglädje 2.0

Avsnitt 13: Vardagspussel, skolstart och #bekämpastillasittandet

Avsnitt 14: Komma igång och hålla igång

Avsnitt 15: Ätstörningar, och att vara en förebild för barnen

traning

Träningssummering v 40 och träningsplanering v 41 – återhämtning efter maran

av Terese Alvén i kategorin Träning den

Vilken fantastisk vecka – och två nya medaljer upphängda i hemmagymmet. Nu blir det fokus på att återhämta kroppen. För snart bär det av mot nya äventyr.

I onsdags sprang jag intervaller på lunchen. Skönt med ett snabbt pass några dagar innan ett maraton.

I onsdags sprang jag intervaller på lunchen. Skönt med ett snabbt pass några dagar innan ett maraton.

Träningssummering v 40

Mån – cykel 45 (check)
Tis – transportspringa till jobbet (check)
Ons – intervaller (check, 10 snabba)
Tors – tennis (check)
Fre – promenera runt i Chicago (check)
Lör – 5 km lopp ”Breakfast Run” (check + en massa promenerande)
Sön – Chicago Marathon! (CHECK!)

Känsla: Peppig vecka, drog ner intensiteten på passen i början av veckan för att ha kraft kvar till helgen. Sedan var känslan inte helt på topp ändå under söndagen, men dagsformen är vad den är. Jag känner ändå att jag hade gjort mitt bästa för att vara startklar.

Träningsplanering v 41

Mån – vilodag
Tis – cykel 45 som deltagare, bra att trampa ur benen lite
Ons – transportlöpning till jobbet
Tors – tennis, tennis
Fre – cykel 45, tennis
Lör – intervaller
Sön – vilodag, flyger till Rhodos för träningsresa

halsa

Chicago Marathon lopprapport – 42195 meter med min man

av Terese Alvén i kategorin Löpning den

Chicago Marathon lopprapport. Häng med på min upplevelse genom Chicago tillsammans med min man. 

Redo för 42195 meter.

Redo för 42195 meter.

Chicago Marathon var mitt tredje lopp detta år över ett maraton, eller längre. Paris Marathon i våras. Ultravasan 45 i somras. Och som grädden på moset fick det alltså bli Chicago Marathon tillsammans med min man. Vilket löparår. Har aldrig sprungit så här många långa lopp på så kort tid. Nu har jag totalt sprungit åtta maraton och jag som från början bara ville springa ett för att kunna bocka av det från min bucket list. Men jag fick mersmak och senaste åren har det (med paus för att föda barn), blivit 1-2 om året. Nu ska jag dock inte gräva ner mig i det som har varit, slut på historielektionen. Dags att återberätta Chicago Marathon, 7 oktober 2018.

Teambild innan start. Så peppade!

Teambild innan start. Så peppade!

Jag och Glenn hade ställt väckarklockan på fem. Redan vid fyra vaknade jag dock superpigg. Kanske inte så konstigt då vi fortfarande var jetlagade och jag hade somnat vid åttatiden kvällen innan. Så jag hade i alla fall fått tillräckligt många timmar sömn. På med skoskavsplåster på fötterna, dricka en vätskeersättning, på med alla löparkläder, kolla vädret på teven, uppdatera sociala medier, brygga en kaffe och äta frukost. Vi hade preppat med yoghurt och frukt. Men av någon anledning var kylen på rummet så kall att yoghurten hade fryst(!). Så det fick bli banan, apelsin och kaffe. Inte riktigt den powerfrukost jag hade velat starta min maratondag med. Men vi löste det på väg mot start, ett stopp på Seven Eleven resulterade i en trekantsmacka med kalkon och ost som jag och Glenn delade. Kändes skönt med lite mer mat i magen.

Strax innan start. Vackert med dimman.

Strax innan start. Vackert med dimman.

45 000 löpare och jag

Tillsammans med mängder av andra som vällde ut från hotell och andra gator vandrade vi i mörkret till startområdet i Millennium Park bara några kvarter från vårt hotell Club Quarters. Hur smidigt som helst. Vi var på plats en timme innan start, hann med toalettbesök och kom till vår startfålla runt en halvtimme innan start. Peppade och taggade! Älskar att se alla förväntansfulla ansikten, nervositet och glädje.

45 000 var anmälda till loppet. För vår startfålla tog det 25 minuter att komma över startlinjen efter att skottet hade gått. Men vi hade ingen brådska. Vi skulle njutspringa och uppleva Chicago. Och visst tog vi det lugnt, vi höll ett tempo som båda var nöjda med och malde på. Publiken var engagerande och härlig redan från start. Blev glad när jag såg Pernilla från Helsingborg Pink Runners heja, ett bekant ansikte är guld värt även om det också var magiskt med alla främlingar som hejade fram en.

Jag och Glenn matchade varandra med både outfit och skor.

Jag och Glenn matchade varandra med både outfit och skor.

Dagens outfit var Sverigeinspirerad, just för att jag vet att man får bästa peppen då. Specialskon från ASICS Stockholm Marathon på fötterna, blå kompressionsstumpor från Gococo, tights och t-shirt från Craft samt ett par armvärmare i blått som jag köpte på mässan två dagar innan. ”Go Sweden”, ”heja Sverige” och liknande hördes längs hela vägen. Så härligt! Dock blev min outfit lite anpassad till vädret, keps på huvudet för att klara av att springa i eventuellt regn, samt en engångsregnponcho jag fick på Ragnar Relay White Cliffs för ett par helger sedan. Och om jag är glad över att jag hade med mig den.

Pernilla Engqvist var på plats för att heja fram sin make Micke, hon hann även med att heja på oss.

Pernilla Engqvist var på plats för att heja fram sin make Micke, hon hann även med att heja på oss.

Som att springa i en dusch

Efter åtta kilometer började det duggregna. Och efter ytterligare några kilometer då var det som att springa i en dusch. Tunga aggressiva droppar öste ner. Det blev nästan komiskt. Men så glad jag var över att ha min regnponcho som jag drog på mig när de första dropparna föll. Jag blev rätt blöt ändå, det fortsatte regna så pass länge att vätan tog sig in överallt, men ponchon blev ett slags vindskydd samt hjälpte mig hålla värmen trots det våta. Så bra.

Glada några kilometer in i loppet innan regnet kom.

Glada några kilometer in i loppet innan regnet kom.

Kroppen min var dock väldigt seg. Jag hade inte ont någonstans men allt kändes ansträngande. Jag sprang inte med den lätthet jag är van att känna en del av ett mara. Men pannbenet är starkt och Glenn som hade en riktigt bra dag gjorde att jag fortsatte framåt en kilometer i taget. Mellan 20 och 30 kilometer kändes det mest segt och jag fick en dipp där allt bara känns meningslöst. ”Varför gör jag det här?” var en tanke som gjorde sig allt mer påträngande. Men jag skrämdes inte av mitt huvud. Jag har varit med förr och vet att det går över. Och mycket riktigt. Jag försökte hitta annat att fokusera på, älskade att läsa alla roliga skyltar som ”you run better than our government”, ”find a cute butt and follow it”, ”you look great random strangers” och så vidare. Jag gjorde high fives med en massa barn och jag tittade på omgivningarna vi passerade.

Det slutade regna och kilometrarna tickade på. Målet närmade sig. Nu var rollerna ombytta, jag studsade av energi, eldade igång publiken och hade ett leende från ena örat till det andra. Glenn däremot fick kriga. Jag märkte hur jag gång på gång kom ifrån honom och fick vänta in honom samt anstränga mig för att springa långsammare. Värsta runners high! Och plötsligt kändes det så självklart varför jag gör det här. Jag behöver komma förbi de tuffa utmanande delarna av banan för att sedan kunna njuta av en helt magisk känsla under de sista kilometerna mot mål.

Värmefilt och medalj, två viktiga ingredienser efter målgång.

Värmefilt och medalj, två viktiga ingredienser efter målgång.

Målet är målet

Vårt mål med Chicago Marathon var att springa tillsammans och att springa över mållinjen hand i hand. Vi klarade det! Tillsammans peppade vi varandra under loppet. När den ena hade en dålig stund var den andra pigg och tvärtom. Och när vi båda var sega då skrek vi till varandra hur starka och grymma vi var. Och det hjälpte. Vi fortsatte springa och fick en helt magisk upplevelse.

Jag är så glad över mitt Chicago Marathon, och jag är väldigt glad över att ha fått uppleva det tillsammans med Glenn.

Precis kommit i mål. Jag är fortfarande alldeles hög efter några kilometer med runners high.

Precis kommit i mål. Jag är fortfarande alldeles hög efter några kilometer med runners high.

Till och med min Suuntoklocka tyckte det var dags att pausa och ladda om när vi kom tillbaka till hotellet.

Till och med min Suuntoklocka tyckte det var dags att pausa och ladda om när vi kom tillbaka till hotellet.

Ladda in fler inlägg