Wellness Söder Runt 10km. Jag var i god tid på plats i Tantolunden för att hämta min nummerlapp, krama en stolt chefredaktör-Nina, ladda med banan och vatten och hinna gå till bajamajorna. Det var blåsigt och jag kände att jag hade valt för kalla kläder, borde haft mer överdragskläder, men solen lurade mig. När starten till slut började närma sig gick jag till startområdet. Det var en kvart till start, men knappt några löpare vid starten, och startområdet var fortfarande inte helt utmarkerat. Att det inte skulle bli någon start klockan tolv var rätt uppenbart. Som tur var fick jag trevligt sällskap av Charlotta och hennes syster som också skulle springa och så småningom kom även trevliga Elin som var där för att heja på oss löpare.
Chefredaktör-Nina, starten tio minuter innan den utsatta starttiden, jag och Charlotta surar lite men taggade sedan till inför löpningen, löparna är redo!
Efter en stund får vi information om att starten är försenad en halvtimme på grund av något problem med nummerlapparna. Jag som ammar och var kall var lite rädd för mjölkstockning samt att det skulle dröja ännu längre innan jag kom hem igen, men jag valde ändå att starta – även om jag faktiskt övervägde att springa på egen hand istället.
Jag skulle starta i grupp 4, men sprang längst bak i grupp 3 istället, och jag sprang i princip själv i åtta kilometer innan några i nästa grupp hann i fatt mig. Rätt stor kontrast mot den stora folkfesten som Stockholm marathon var för ett par veckor sedan.
Löpningen gick bra. Sprang i ett tempo som jag orkade hålla hela vägen med en ökning sista kilometern. Det var motvind hela Södermälarstrand så det tog emot lite, men jag kände mig stark och pigg. Såg inga kilometermarkeringar mellan 5 och 8 km vilket var mentalt jobbigt men loppet gick förvånansvärt smärtfritt.
Wellness har lite att jobba på för att loppet ska leva upp till löparnas förväntningar nästa år, men det är såklart alltid svårt första gången man gör något. Det finns i alla fall förbättringspotential. Och att springa runt Södermalm var härligt!
(Tack ni som hejade längst vägen! Och jag hörde mitt namn ropas när jag var på upploppet, men var så fokuserad på målet att jag inte såg vem som skrek – Elin?)
Glad efter målgång!