Jag och magen i vecka 35.

Eftersom jag inte kunde vara med på träningen igår utan fick nöja mig med att sitta på en pilatesboll och titta på blev det istället tidig morgoncykling på SATS Odenplan. Skönt att rensa huvudet och få upp lite flås på morgonkvisten.

Charles var däremot inte så glad att jag skulle iväg och träna. När jag satt i köket och åt fil med müsli innan passet tassade han tyst upp från sängen och blev överlycklig över att jag redan var uppe. Däremot blev han inte lika glad när jag skulle gå och vi fick väcka pappa istället. Men det var i alla fall mysigt att få ha honom i knäet en stund, låta honom mata mig med fil och kramas lite. Och jag vet att han blev glad strax efter att jag hade gått. Det är bara själva ”hej då” som han inte gillar …