Trots att jag knappt sov någonting inatt då Tilde väckte mig konstant samt att Charles kom intrippandes vid fyratiden var jag oväntat pigg när vi gick upp strax efter sex. Jag drog på mig löparkläderna och gav mig ut på en tidig runda i Hagaparken i morgonljuset. Benen var sega till en början, men piggnade till allt eftersom och jag var alldeles lycklig när mina sju kilometer var över. Det blev en magisk morgon. Perfekt start denna morgon som kändes som den bästa sommarmorgon.
Värmen smyger sig på allt mer även om det vissa dagar känns rätt avlägset med sommaren. Men för dig som är sugen på att snart byta ut träningstightsen mot svala shorts kommer här tre somrigt fräscha varianter.
1. Dansshorts från Reebok – för den som gillar söta kläder.
2. Eldiga shorts från Björn Borg – passar till allt från varma yogapass till beachvolleyboll eller en löptur på stranden
3. Lösa lediga shorts från Casall – för den som vill ha längre shorts med mycket svalka.
Jag är tacksam att min kropp läker och mår bättre. Igår besökte jag min sjukgymnast för att höra hennes ”dom” efter löprundan i söndags. Visst är kroppen lite sliten efter löpningen, men inte mer än vad som är normalt när man pushat sig mer än på länge.
Efter att ha gått på behandling nästan varje vecka senaste månaderna är det nu dags för mig att enbart boka tid vid behov. Jag kommer fortsätta springa och behöver jag hjälp så vet jag att det finns att få, och det är en trygghet. Men jag ska öka successivt, även om jag känner att kroppen klarar av att springa igen.
Åh, galet glad över detta!
Hela gänget innan start. Min outfit för dagen: skor Asics GELsuper J33, strumpor Ullmax, tights Nike, funktionströja Craft, jacka Björn Borg.
Det var med stela ben jag vaknade upp idag. Hade träningsvärk i vaderna, lite känningar i höften (men inte farligt ont utan mer ansträngningsont) och stel i baksida lår. Som tur är har jag tid hos min sjukgymnast idag som vill undersöka min kropp efter det att jag har sprungit för att kolla att min höft inte blir negativt påverkad utan att jag mår bättre och det går åt rätt håll i läkningsprocessen.
Vilken härlig resa jag var på i helgen, och höjdpunkten var såklart loppet Wings for life world run. Totalt var det 35 397 som sprang på loppen runt om i världen. Alla startade samtidigt, vi hade skön starttid i Sverige, medan andra delar av världen startade tre på morgonen (!). Världsvinnaren sprang nästan åtta mil innan bilen hann ikapp honom. Och den kvinnliga vinnaren sprang i Norge på nästan 5,5 mil. Bäst i vår lilla grupp var Pär Lernström som sprang 29 km! Och Anna som sprang 27 km. Grymt!
Jag och Anna träffade en glad Magnus i startfållan.
Det roligaste med loppet var själva upplägget. Det var spännande med en mållinje som närmade sig bakifrån och inte riktigt veta hur långt man skulle ta sig. Mitt mål var från början att springa 15 km, men kvällen innan ändrade jag mig till drygt 13 km då det där fanns en depå där bussarna skulle hämta upp löparna.
På väg upp på bron. Max 70 km i timmen – inga problem!
De första 3 km gick smidigt och enkelt, det var många Kalmar-bor ute och hejade på löparna när vi sprang mot Ölandsbron. Sedan började utmaningen. Bron var cirka 7 km med en lång backe upp och därefter en lång skön nedförsbacke. Backen var inget problem för mig, kände mig stark och pigg. När jag däremot kom ner för backen blev det segt. Det kändes som att bron aldrig skulle ta slut. Men strax efter 10 km-markeringen nådde jag land, tog några klunkar vatten och en bananbit på vätskestationen och hejade på Ewa som jag mötte flera gånger under loppet.
Sedan sprang jag vidare till mitt bestämda mål på 13,5 km. Men väl där ville jag inte sluta. Jag hade krafter kvar, och det kändes trist att stå och vänta in bilen. Nej, då var det lika bra att fortsätta. Jag sprang till 15 km och därefter började jag gå och jogga om vartannat. Jag hade inte riktigt koll på när bilen skulle komma, men plötsligt kom det cyklister som hojtade till oss löpare att hålla till höger. Då spurtade jag förbi några personer och ett par sekunder senare passerade The Catcher Car mig. Mitt resultat blev 17,39 km. Hade jag vetat att bilen var så nära hade jag kunnat springa lite till, men det svåra var just att jag inte visste exakt hur långt jag hade kvar. Och jag är otroligt nöjd. Skulle ta det lugnt, och även om jag tog i mer än planerat gjorde jag det bästa för mig igår.
När mållinjen var passerad var det bara för mig att gå några meter fram till en vätskestation mitt på ett rapsfält. Perfekt att stå och njuta av prestationen, få lite sol i ansiktet och stretcha innan bussen kom och hämtade upp oss.
Jag är väldigt nöjd över min löpning. Det var roligt att springa över bron, även om det var tufft, jag är glad att kroppen mådde så pass bra som den gjorde och jag bär med mig några nya erfarenheter och upplevelser. Dessutom är det hedrande att få vara en av många som var med och samlade in pengar till forskning för ryggmärgsskador. Igår sprang jag för de som inte kan!
Marcus Hellner var på plats och sprang loppet, här blir han intervjuad innan start.
Anna, jag, Musse, Joel, Pär, Johan och Håkan.
I väntan på bussen. Underbar känsla i kroppen!
Yes! Jag sprang längre än väntat, svårt att låta bli när jag väl är igång. Sprang drygt 17 km. Kommer en längre rapport i bloggen imorgon, nu ska jag njuta av dusch, fira med alla löpare och åka tåg hem. Är glad och stolt över min prestation idag.
Jag har nästan aldrig fått så många kommentarer om ett par träningstights som när jag hade på mig dessa från Björn Borg. Både via bloggen och framförallt på Instagram var det många som gillade dem och jag förstår varför. De sticker ut, är snygga och något som jag gillar extra mycket med Björn Borg är att tightsen känns lagom långa även på mig som är rätt lång (178 cm). Många byxor blir en aningens för korta på mina långa ben, men Björn Borg passar utmärkt. Jag upplever tightsen som rätt tunna i materialet, skönt nu när det är lite varmare, det funkar att springa med långa byxor även om värmen går upp (om man inte trivs i shorts).
Även till hösten kommer en massa mönster från Björn Borg Sport, de gillar att sticka ut. Deras tenniskollektion har ett mönster av tennisbollar i dels en lila ton och dels en blå. Gillar! Även löparjackan med mönster gillade jag. Blir spännande att testa i höst.
Att springa långt denna fredag passar rätt bra, och långt i detta fall var för mig 10 km. Det är första gången i år som jag testar att springa den sträckan efter min höftskada. Jag tog det lugnt och gick några meter ett par gånger under rundan. Kroppen var seg men höften var snäll. Så *peppar peppar* jag tror inte att jag pressade för hårt. Men jag försöker bygga upp styrkan successivt för att vänja kroppen vid löpning på nytt, det är ju så kul att springa! Väldigt härligt var det idag, med luft i Hagaparken som var lätt att andas efter nattens regn. Bra start på långfredagen!
Dagens löparoutfit: tights och jacka Björn Borg, tröja Craft, strumpor GoCoCo, skor Nike, klocka TomTom.
Jag njuter av att vara ute så mycket som möjligt i helgen, men igår eftermiddag blev det en timme i tennishallen för match. Jag vann med 9-5. Tjoho. Roligast var min motståndares kommentar ”jag kan inte spela när någon slår lösa bollar”. Nu handlar det inte om att slå hårt, det handlar om att spela smart. Fast hårdare vill jag gärna slå, särskilt serven vill jag förbättra. Men eftersom jag har spelat mycket senaste månaderna tycker jag mitt spel har blivit bättre. Och jag har vunnit alla mina matcher i år.
Efter match och promenad hem värmde jag ansiktet på balkongen mitt bland vinterns rester: snowracer och torkade gråa blommor.
Tennisoutfit: linne Röhnisch, kjol Björn Borg.
Det var bra längesedan som jag gjorde ett rosa inspirationscollage. Hög tid för det tycker jag en dag som denna då regnet smattrar utanför mitt fönster. Piggar upp en grå vårdag. Jag älskar att matcha träningskläderna mina med naglar i samma färg. Sedan jag blev mamma hinner jag inte alltid måla nytt på naglarna, men en gång i veckan målar jag och matchar gärna någon av veckans träningsoutfits med snygga naglar.
På bilden ovan: korta byxor Nike, nagellack Ciaté, jacka Björn Borg, capribyxor Adidas, sportbehå Pierre Robert, crossfitskor Reebok, hotpants Gina Tricot.
Jag älskar att min träningsgarderob inte enbart innehåller rosa och svart (även om den gör det till 80 procent – typ). På cyklingen tidigare idag var det i och för sig just de färgerna jag hade på mig, men på den efterföljande tennisen gick jag all in på den tennisbollsgula nyansen och färgen återkom på allt från tightsen från Moja tennis, till toppen från Röhnisch och överdragströjan från Björn Borg.
Här är lite mer träningsinspiration med tema gult är inte fult – passar perfekt en grå vinterdag som denna: linne Adidas by Stella McCartney, jacka Röhnisch, jacka (rea!) Nike, väst Nike, skor Merrell, svettband Björn Borg och tenniskjol Adidas by Stella McCartney.
