Jag är tacksam att min kropp läker och mår bättre. Igår besökte jag min sjukgymnast för att höra hennes ”dom” efter löprundan i söndags. Visst är kroppen lite sliten efter löpningen, men inte mer än vad som är normalt när man pushat sig mer än på länge.

Efter att ha gått på behandling nästan varje vecka senaste månaderna är det nu dags för mig att enbart boka tid vid behov. Jag kommer fortsätta springa och behöver jag hjälp så vet jag att det finns att få, och det är en trygghet. Men jag ska öka successivt, även om jag känner att kroppen klarar av att springa igen.

Åh, galet glad över detta!