Vilken tur att inte den lilla flugan flög in i min flåsande mun. Det ser ut som att den har spanat in mig på bilden ovan som jag pausade för att knäppa mitt under mitt långpass på landet igår. Efter en morgon med rensning av ogräs och en omgång kubb med Charles fick jag tid för mig själv under favoritrundan genom fälten vid sommarstugan.

Flera gånger under löpningen konstaterade jag över hur lycklig jag är. Över hur jag just nu är på precis rätt ställe och får spendera mina dagar på det sätt jag mår bra av. Om några veckor kommer jag längta efter att ta tag i höstens utmaningar och upptåg, att skola in Charles i ”nollan” och få struktur på vardagen. Nu däremot njuter jag av en massa tid med familjen, att ha inspiration till matlagning och bakning, att få påta i min trädgård, att få läsa böcker, att så spela tennis och springa och att få skriva någon timme varje dag, skrivning på ett eget projekt som jag hoppas kunna dela med mig av så småningom … Så gott det går undviker jag att koppla upp mig på nätet, men en stund med bloggen och en snabbkik i mejlkorgen blir det dagligen, eller varannan dag. Men det gör mig inget. Det är ändå semester, och att ha ett finger kvar i jobbandet stör mig inte. Mitt sommarställe gör ändå att jag kopplar av och kopplar ner.