Egentligen bryr jag mig inte om vad du gör med din kropp. Det är ditt val. Du är vuxen och fattar dina egna beslut. Men när dina val påverkar barnen, mina och andras, då kan jag inte vara tyst.

Inne på Aftonbladet Debatt ryter jag till om hetsen kring nyårslöften – och hur de kan påverka våra barn … Ditt hälsohetsande skadar våra barn!

Du har satt ett nyårslöfte. Du ska börja träna. Sluta med godis. Börja gå på diet. Äntligen ska de där enerverande trivselkilona väck. Till sommaren, då ska du vara fit for fight. Tight, snygg, lycklig. Du pratar öppet om din satsning, för du har lärt dig att ju fler som vet om det desto svårare blir det att kasta in handduken och ge upp redan till trettondagshelgen eller trycka i dig godiset vid julgransplundringen.

Ditt hälsohetsande förstör för våra barn.

Du gör det inte av illvilja, det vet jag. Du gör det för din egen skull. För att det är ohälsosamt att vara överviktig. För att det är lågstatus att vara inaktiv. Det vet ju alla. I alla fall om vi tror på budskapen vi möts av överallt, i sociala medier (”Håll tummarna – jag ska gå bort julmaten på tio dagar!” och på magasinens framsidor (”Bästa träningen för att bränna fett”).

Det är inte fel att vilja ändra sin livsstil och vilja må bättre. Men gå inte på andras billiga trick att sälja på dig deras produkt och budskap. Är du inte lycklig nu kommer du inte heller att vara lycklig för att du väger fem eller 20 kilo mindre. Bara för att du förändrar kroppen ändras inte ditt tillstånd. Dieter fungerar inte. Visst kan de ge dig tillfredsställelse ett tag när du ser kilona minska på vågen. Men varför är dieter så populära? Jo, för att de flesta som börjar banta snart är tillbaka i sina gamla vanor – och sedan börjar de på en ny diet efter nästa nyår.

Innerst inne vet vi nog alla att snabba lösningar inte fungerar, att vi bör satsa på en hållbar livsstilsförändring. Men en quick fix känns ju så mycket enklare, eller hur?

Min son håller på att lära sig knäcka koden till läsning. Än så länge kan vi gå förbi tidningskiosken utan att han vet vad som står. Men snart kommer även han att börja matas av feta bokstäver som skriker ut sitt budskap: DU DUGER INTE SOM DU ÄR! Och även om han själv inte kan läsa har han två välfungerande öron.

Därför blir jag tokig när jag hör vuxna i hans omgivning sprida sitt dåliga samvete när de äter en bulle, pratar om att de ska börja träna för att bli av med muffinsmagen eller när de tackar nej till efterrätt för att ”de tänker på vikten”.

Du får tacka nej till en bulle, du får äta tio bullar, det bryr jag mig inte om. Men värdera inte mat öppet. Och framför allt: Värdera inte din kropp eller andras kroppar öppet.

Träna för att det ger dig glädje, för att du mår bra av rörelse, för att vara stark och frisk. Inte som ett straff för att du inte duger som du är. Vill du tänka negativt så är det ditt beslut. Men låt det inte komma ut genom din mun. Du förstör för våra barn.

Var femte sjuåring vill bli smalare. 80 procent av 15-åriga tjejer är missnöjda med sina kroppar. 80 procent! Våra vuxna val, våra beteenden, agerande och språk påverkar generationen som växer upp nu. De som försöker navigera i världen och hitta sin plats.

Varför ska vi visa barnen att det är okej att vara missnöjd med sig själv?

Debattartikel på Aftonbladet, skriven av mig.