Dagsformen påverkar oss enormt mycket när vi tränar. Ena dagen är motivationen på topp, det är lätt att träna och vi är starka. Nästa gång är det tvärtom. Det viktiga är att vara ödmjuk mot kroppen och dagsformen och anpassa sig efter hur just denna dag är.

Otroligt glad efter veckans löpbandsintervaller.

Förra veckan krigade jag mig igenom veckans löpbandsintervaller. Redan under uppvärmningen var det kämpigt och varje intervall var på gränsen, och ibland nästan över, av vad jag klarade av. Det var så tungt! Denna torsdag var det dags igen, jag satt i ett tvåtimmarsmöte strax innan och när det var dags för mig att gå till gymmet var jag inte så värst sugen. Var seg och hungrig på lunch. Men jag vet hur skönt det är efteråt och mentalt peppade jag mig att ”jag ställer mig på bandet en halvtimme, jag kan ta det lugnt, bara jag gör något är det bättre än inget”. Och väl på plats gick allt så bra!

Under uppvärmningen var kroppen lätt och pigg, jag började ana att det skulle bli ett lättare pass än veckan innan. Och mycket riktigt, känslan i kroppen var helt annorlunda än veckan innan. Jag lyckades hålla min plan och mot slutet ökade jag intensiteten ytterligare. När mina intervaller var klara la jag till två extra på 30 sekunder och höjde tempot extra. Sedan blev det nedjogg.

Det är intressant att känslan kan ändras så från en dag till en annan, men jag är rätt van och jag låter dagsformen avgöra. Och när motståndet är som störst innan och under, då blir oftast känslan efter ännu starkare och bättre. Jag var mentalt mer nöjd efter det ”sämre” passet förra veckan än efter detta skolboksexempel jag hade nu. Även om jag såklart var väldigt glad över den starka känslan. Men när insatsen är större, då blir belöningen större också. Hur som – har du bestämt dig för att gå och träna. Gör det. Du kommer igång när du väl startat, även om det är segt innan. Kom ihåg hur fantastiskt det är när du gör det du har bestämt dig för.