Efter pressvisningen i tisdags längtade jag ut i naturen, och igår kväll fick jag njuta av en kväll på bästa sätt. Tillsammans med nästan 250 löpare anmälda till STHLM Trail Run var jag på en kväll som vi på Marathongruppen arrangerade tillsammans med Team Nordic Trail. Jag är en riktig asfaltslöpare och är ovan att springa i snårig terräng, på smala stigar, över leriga gropar och nedförsbackar där det är meningen att vi ska springa snabbt med små tassande steg, men där rädslan för att trampa snett gärna tar över.
Kvällen inleddes med löpskolning inriktad på just trail. Vi övade hur vi springer uppåt samt nedåt och värmde upp fotleder rejält för att inte skada oss ute i skogen. Vad ska man då tänka på när vi springer trail uppför, Miranda Kvists tips var dessa:
- lyft blicken och bröstet
- ta små tassande steg
- driv på med armarna
- pressa fram höften
Och när vi springer nedåt:
- ta många små steg, öka frekvensen
- våga luta dig framåt för att få fart
- tänk att du är en 8-åring som springer nerför en backe!
5 km STHLM Trail Run
Efter löpskolningen var det dags att springa 5 km på STHLM Trail Runs bana. Nästa lördag, 5 maj, arrangerar vi loppet där och jag var pepp på att då testa banan redan nu. På ett långt led tog vi oss in i skogen i ett skönt tempo. Jag som mest är van att springa på asfalt. Vilken puls det blev! Jag höll hela tiden fokus på var jag skulle placera fötterna och jag försökte springa lätt och snabbt genom skogen. Pulsen var hög och jag flåsade mycket. En trötthet som kom snabbare än jag är van vid, men tack vare att terrängen hela tiden ändrade sig och utmanade mig hann jag inte reflektera så mycket på hur trött jag var. Det var bara att pinna på. Och så fantastiskt det var att få spendera denna vackra vårkväll i strålande sol mitt ute i naturen. En grymt trevlig kväll där jag lärde mig nya saker och fick nya intryck. Jag är så pepp inför STHLM Trail Run!