En genomsnittlig pojke i årskurs 5 tar 12 704 steg per dag enligt en studie vid Göteborgs universitet. År 2000 låg siffran på 16 670 steg, alltså en minskning på en fjärdedel. Orsaken tros framför allt vara alla skärmar som mobiler och plattor.
Detta är uppgifter från svt.se som jag läser i notisform i senaste numret av tidningen Mama. Egentligen är det inga överraskande siffror, vi vet hur samhället ser ut idag och hur stort teknikanvändandet är. Men för barnens bästa, som även är framtidens vuxna får vi ge förutsättningar för rörelse och ge roliga alternativ som konkurrerar ut mobilen. Inte alltid lätt … jag tror på att:
- Införa mer rörelse i den vanliga undervisningen. Kanske behöver man inte alltid sitta stilla vid en bänk? Man kanske kan stå? Göra en aktiv lek för att lära sig något? En lärarvän till mig skrev på Facebook för ett tag sedan hur hon fick en kille i sin klass att gå ut och kasta en basketboll i en korg, för varje kast lärde han sig en ny engelsk glosa. Att sitta och traggla i skolbänken funkade inte för honom, men när han la till rörelsen och något han tyckte var roligt, ja då gick det lättare att lära sig. Jag önskar att mina barn också kommer växa upp med pedagoger/lärare som ser individen och vågar testa nya saker.
- Kommuner – se till att det finns bra ytor att röra sig på, trevliga upplysta parker, klätterställningar för olika åldrar, skateboardbanor, klätterväggar, bollplaner – allt som gör idrottandet möjligt och ger den spontana aktiva leken utrymme.
- Föräldrarna spelar en stor roll, gör aktiva utflykter ihop, nu när det fortfarande är ljust på kvällar är det enkelt att gå ut efter middagen, spela boll ihop, ta en tur i skogen, cykla ihop, kanske leta svamp? Testa geocaching? Utgå från barnens intressen och dra med dem ut, även om de protesterar när skärmen stängs av blir det många gånger roligt när man väl är ute.
- Sluta skjutsa överallt. Promenera tillsammans eller cykla dit ni ska. Även om vi behöver bil eller kommunala färdmedel ibland finns det troligen tillfällen i de flesta av våra liv där vi faktiskt kan transportera oss för egen kraft.
Foto: Jane Haglund för boken Träna tillsammans med familjen.