Mitt femte maraton är på väg att bli verklighet. I alla fall inom ett år. Den 3 september i år springer jag Helsingborg Marathon, det blir mitt fjärde lopp på den sträckan. Och nu har jag dessutom precis anmält mig till mitt femte maraton – London Marathon 23 april 2017! En förutsättning är såklart att kroppen mår bra och att träningen flyter på, men jag är i alla fall otroligt peppad inför mina lopp. Är lite avis på alla som får springa i Stockholm nästa helg, är otroligt sugen att springa – men vi har släktfest samma helg vilket gör att jag inte kan. Men stort lycka till alla ni som springer, njut av loppet!

Min marathonresa

Mina mararesa startade 2009 när jag sprang Stockholm Marathon. Det som fick mig att springa i mål det loppet var tanken att ”om jag inte springer klart nu måste jag göra om detta någon annan gång”, och då jag inte ville det sprang jag på. Mitt självförtroende inom löpning var inte så stort, och att springa en mara kändes nästintill omöjligt. Men, jag gjorde det! Och en vecka efter loppet bokade jag in mig till året efter – för löpningen och det rus som följde efter loppet gav mersmak. Jag sprang i mål med gåshud och glädjetårar i ögonen, något av det häftigaste jag har gjort. Året efter blev det dock inget lopp, för då var jag höggravid med Charles i magen …

Nästa gång jag gav mig på Stockholm Marathon var 2013. Detta var ett halvår efter att Tilde var född och jag var så sugen på att springa. Dock visste jag att maran var lite väl saftig. Valde ändå att starta och siktade på att i alla fall genomföra halva loppet när jag ändå var anmäld, så jag sprang till halvmara-markeringen och sedan bröt jag. Kändes väldigt bra i det läget, även om det alltid är en besvikelse att bryta. Men det var det bästa för min kropp där och då.

Sedan blev det en paus i maraloppen. Men 2015 var det dags igen, och då slog jag till med två lopp ihop med min man. Vi sprang Stockholm Marathon och vi sprang New York City Marathon samma år. Otroligt häftigt! Stockholmsloppet blev min snabbaste mara (hittills) och New York blev min roligaste mara (hittills).

Och nu 2016 är det alltså Helsingborg Marathon som hägrar följt av London Marathon 2017! Ett häftigt löpäventyr som väntar! Och det är resan som är en stor del av målet, jag njuter av mina träningspass längst vägen och får extra motivation av att ha inspirerande mål uppsatta. Ni får såklart följa med på resan.

Foto: Stockholm Marathon Konrad Karlsson / New York City Marathon