Inför påsk kommer här ett tips till intressant läsning. Näringsfysiologen David Ek har nyligen släppt sin nya bok – Maten ditt bästa träningsredskap – och det är något som får mig extra uppmärksam, särskilt en dryg vecka innan jag springer Paris Marathon samt har andra utmaningar som jag planerar längre fram i år. David träffade jag under Amelias träningsvecka på Kreta förra våren där vi båda var coacher. En mycket härlig och kunnig kille. Och nu har jag tagit ett nytt snack med honom för att få veta mer om boken och hur viktig maten är för den som tränar.

Grattis till nya boken, kan du berätta varför du skrev Maten ditt bästa träningsredskap!

Tack så mycket! Det var som hårt tränande tonåring som jag upptäckte kraften i rätt kostupplägg. Man kan säga att skrivandet av den här boken är att komma tillbaka till mina rötter i kost och träning. På ett annat plan vill jag också berätta på riktigt om vad kosten kan göra med träningsresultaten. Jag vill ge läsaren en så heltäckande bild av träning och kost som möjligt. När du läst boken ska du ha en solid kunskapsbas som gör att du kan ta smartare beslut kring din egen träning och kostupplägg.

För den som inte vet, vem är David Ek?

Jag är 33 år, bor i Nacka med min fru Veronica  och våra tre barn. Jag har idrottat sedan barnsben och framförallt sysslat med simning. På senare år har jag också börjat med långdistanslopp som maraton, Ironman och olika swimrun-lopp. Jag har jobbat i hälsobranschen sedan 2006 och har efter studier på Stockholms universitet och Karolinska institutet en kandidatexamen i näringslära. Jag har också en ganska lång karriär som simtränare på olika nivåer. Idag jobbar jag främst med att skriva, föreläsa och utbilda i näringslära och träning men också med CHR-analyser av företags organisatoriska och medicinska hälsa. Maten ditt bästa träningsredskap är min andra bok.

Hur mycket behöver en vanlig motionär tänka på maten?

Det beror helt på vilka mål man har, vad, hur mycket och hur hårt man tränar men också hur vältränad man är. Det viktiga med kosten är att anpassa den efter den träning man utför. Kosten kan för nybörjaren fungera som ett separat verktyg som lever sitt eget liv parallellt med träningen, där kosten och träningen på olika sätt hjälper dig att nå dina mål. För dig som tränat ett tag och tränar kanske från 3-5 gånger i veckan och uppåt börjar kosten på allvar bli ett verktyg för att påverka och styra både hur hårt du kan träna, vilken effekt du får av ett träningspass och hur snabbt du återhämtar dig efter träningen.

Ser matupplägget olika ut för en som mer satsar på styrka än en som exempelvis satsar på löpning?

Både ja och nej. Det går att äta all sorts mat oberoende av vilket mål man har men genom att styra mängderna av olika saker på tallriken kan jag styra effekten maten har och där skiljer sig kraven vid styrketräning en del från långdistanslöpning och annan uthållighetsidrott. Vid styrketräning handlar det till stor del om att kosten ska ge dig möjlighet att träna så hårt som möjligt och få maximal effekt på muskeluppbyggnad mm efter träningen. Vid uthållighetsidrott kan man däremot bli mer dynamisk och med hjälp av både träningen och kosten styra bränsletillgången i musklerna lite olika vid olika träningspass för att styra träningsanpassningen åt rätt håll.

Om du skulle ge tre snabba och viktiga tips från Maten ditt bästa träningsredskap, vad skulle det vara?

Maten ditt bästa träningsredskap är en ganska djuplodande bok för dig som verkligen vill lära dig allt du behöver kunna men några guldkorn finns det att plocka ut.

1. Tror du att det finns ett motsatsförhållande mellan fett och kolhydrater i träningssammanhang, glöm det!
2. Börja med att få en tydlig struktur i din kost. Ska du kunna ta ut svängarna och laborera med kostupplägget vinner du mycket på att ha en regelbundenhet kring måltider att utgå ifrån. Ofta behöver man ändra betydligt mindre än man tror om strukturen finns där.
3. Lär dig förstå varför du kan vinna på att styra näringstillgången i kroppen för att få rätt effekt av varje träningspass.

För den som vill börja förändra sin kost för att få bättre träningsresultat, hur kommer man igång på bästa sätt?

Börja med att fundera över vad nästa träningspass kommer att kräva av kroppen. Låt kosten dagen inför passet styras för att ge dig bästa förberedelse. Ska du exempelvis träna högintensiva intervaller bör musklernas kolhydratlager vara välfyllda så att du kan genomföra hela passet på absoluta maxnivå. Ska du däremot springa långt och lågintensivt kan det finnas vinner med att springa mer fettdrivet under det passet. Det kan man åstadkomma genom att lägga långpasset ganska nära inpå ett uttömmande mer högintensivt pass och utan att fylla på så mycket kolhydrater emellan.

Hur viktig är tidpunkten när man äter i förhållande till träning?

Här får man lov att vara tråkigt akademisk och svara att det beror på, för i vanlig ordning spelar sammanhanget roll. Om jag tränar på gymmet eller springer 2-3 gånger i veckan kan man rakt av säga att timingen troligen har väldigt liten påverkan på vare sig träning, återhämtning till nästa pass eller effekten av träningen utan det är kosten i sin helhet som är mest avgörande. Tränar du däremot varje dag eller till och med flera gånger på en dag kan det handla om stora skillnader beroende på minuter. Generellt kan man säga att om det är 24 timmar eller mer mellan träningspassen är det den totala mängden av olika näringsämnen du får i dig per dygn som är viktigt men om det är mindre än 24 timmar mellan passen kommer timingen börja spela större roll. Man brukar dra nästa gräns vid ungefär 8 timmar där timing, mängd och fördelning av näringsintaget mellan passen är riktigt kritiskt för att maximera återhämtning, återuppbyggnad och uppladdning inför nästa pass.

Hur mycket kan kosten påverka träningsresultaten? Och hur lång tid tar det innan man kan börja märka effekt?

Kosten kan påverka oerhört mycket. Återigen beror det på hur vi mäter effekten av träning och är förstås beroende av vilket ditt mål är. Men det beror också på om vi tittar på träningseffekt utifrån något fysiologiskt mått på prestationsförbättring, om vi tittar på faktisk prestation eller om vi bara är intresserade av någon specifik sak som händer i kroppen. Det beror också på hur personen vi tittar på har tränat och ätit tidigare och hur stor förändringen blir till det nya upplägget. Tittar vi på rent kroppsliga mått såsom muskeluppbyggnad, kroppssammansättning och vikt har kosten oftast störst potential för den som är mer otränad. Det är oftast i början av ett träningsliv som det händer mest med dessa saker och därför har också kosten störst potential att påverka här. När det gäller träningsbarhet ökar däremot kostens påverkan ju mer vältränade vi blir, helt enkelt därför att tillgången på rätt bränsle blir en allt större begränsande faktor ju mer vältränad du är. På högsta elitnivå kan kostupplägget bokstavligen vara skillnaden mellan en succésäsong och totalt misslyckande och ju mer man förstår av kostens påverkan på träning och prestationsutveckling, desto mer makt får man som idrottare över sin prestation.

Bästa uppladdningsmålet innan träning?

Detta blir lite av en personlig åsikt efter mycket laborerande genom många år. Jag tycker bäst om att träna på relativt tom mage och äter därför helst något ganska lätt ett par timmar innan träningen om jag inte är inne i en tuffare träningsperiod med mycket träning. Sedan mina år som simmare vet jag att bananer fungerar väldigt bra för mig under träning. Jag skivar därför gärna en eller ett par bananer och äter tillsammans med kvarg eller keso och någon god krydda. Ska jag testa maxkapaciteten i löpning kan jag lägga till ett glas rödbetsjuice med citron och ingefära.

Bästa återhämtningsmålet efter träning?

Känner mig ofta ganska mätt och inte så sugen på mat direkt efter träning så då tar jag ofta återhämtning i dryckesform, kanske en lättdrucken smoothie med mycket protein. Om jag ska träna nära inpå igen får jag dock äta mer oavsett om jag känner för det eller inte.

Lär dig mer om träning och mat i Davids nya bok: Maten ditt bästa träningsredskap, den finns att handla bland annat här eller här.