Förra veckan öste regnet ner under Charles fotbollsträning, mindre roligt att vara fotbollsmorsa och stå och trycka under ett paraply. Charles struntade blankt att det var blött och halt, han hade lika roligt på plan som vanligt. Att vi vuxna många gånger ska vara så väderkänsliga, vi borde lära oss från barnen och uppskatta naturens olika skiftningar, alla väder bjuder på olika spännande utmaningar, det gäller bara att se dem och anpassa klädseln. Nåväl, jag njöt i alla fall mer igår när fotbollsträningen skedde i skön sensommar-sol. Dessutom uppskattar jag som mamma till två att det finns utrymme på planen för syskon att spela. Tilde vill inte gärna sitta still när Charles tränar, när han tränade friidrott inomhus förra vintern var det svårare för då var syskon tvungna att sitta still, det funkade inte för oss, så nu har vi slutat där. Nu däremot kunde hon springa runt med bollen ett tag och sedan lägga sig på bästa platsen och kolla när de äldre grabbarna spelade. Först om ett par år får Tilde också börja på fotbollsskola om hon vill.

Jag som alltid har sysslat med individuella idrotter, gruppträning är det närmaste jag kommit lagidrott, tycker om att se barnen spela i lag. Kul att vara med kompisar och göra saker ihop, lära sig samspel och visa hänsyn. Bra komplement till individuella sporter som tennis och golf som jag brinner för.