När allt är bra tar man lätt träningen för givet … men idag är jag så taggad på lunchträningen. Det är dags att testa om benet håller för löpning!

Längtar efter denna känsla som jag hade direkt efter målgång i NYRR Mini 10K.

Jag är en rastlös person och har svårt att sitta still längre stunder. Mina kollegor på jobbet har nog börjat vänja sig vid att jag står upp en hel del (älskar höj- och sänkbara skrivbord!) och jobbar samt går ett extra varv till köket för att hämta vatten eller kaffe. Hela jag fungerar bättre när jag rör på mig kontinuerligt. Tankarna flyter bättre, min koncentration höjs, jag blir lugn och samtidigt energifylld. Dessutom minskar min värk i ryggen och jag får bättre hållning än när jag suttit stilla för länge. När jag inte kan träna som jag vill kryper det i kroppen då den så gärna vill röra på sig. Så ni förstår att jag har varit lite lättretlig senaste veckan hemma …

Nu har jag i alla fall kommit igång och instruerat ett par cykelklasser efter min skada i benet och det har gått bra. Idag är jag sjukt peppad, för idag ska jag testa benet under några kilometers löpning på lunchrasten. Jag har lovat mig själv att springa lugnt, och börjar det göra ont får jag gå istället. Men jag håller tummar och tår att benet är redo för jag är galet sugen på att springa.

Åhh! Fortsättning följer …