NYTT PODDAVSNITT om att coacha sitt barn och bli bästa idrottsföräldern: Grattis till att du har ett barn som idrottar! Som föräldrar är vi ett viktigt stöd i våra barns sportande när det kommer till allt från att skjutsa till träning samt att heja, peppa och stötta. Men hur blir vi bra idrottsföräldrar? Hur coachar och stöttar vi utan att pressa eller vara för oengagerade? Tillsammans med den erfarna och coola idrottsmamman, gymnastiktränaren och författaren Rebecka Edgren Aldén djupdyker vi hur du kan bli den bästa idrottsföräldern för ditt barn! In och lyssna på #rörelseglädjepodden – finns där poddar finns (som Acast och Itunes).
#7 Coacha ditt barn, bli bästa idrottsföräldern – med Rebecka Edgren Aldén.
Bli bästa idrottsföräldern
Närmare 90 procent av alla barn och ungdomar i Sverige har någon gång under sin uppväxt varit med i en idrottsförening. Och även om det ofta lyfts upp att barn blir allt mer stillasittande så är det fortfarande många som väljer att hålla på med någon sport. Däremot har spontanidrottandet minskat i Sverige, vardagsmotionen och det roliga i att ta med sig en boll till en plan och möta upp några kompisar. Men för alla oss som har barn som idrottar, i dagens avsnitt ska vi lyfta frågan om hur vi kan bli den bästa idrottsföräldern för våra barn. För visst vill vi bara våra barns bästa. Men det blir inte alltid rätt.
En undersökning där de intervjuat föräldrar visade att nästan inga föräldrar tycker att de sätter press på sina barn, men över hälften av föräldrarna tycker att andra föräldrar gör det. Så det kanske är svårt att själv se sitt eget beteende …
Jag har också läst en doktorsavhandling från Karlstads Universitet där de undersökte unga idrottares upplevelser av föräldrapress. I undersökningen var det barn i olika åldrar, men en genomsnittlig ålder om 11 år från olika sporter som svarade.
14 procent av ungdomarna blev extra nervösa när föräldrarna tittade på. Men majoriteten vill se ett engagemang från sina föräldrar, och 84% av barnens föräldrar stannar kvar och tittar på träningen.
92% tränar för att det är kul, 9% svarar att de även tränar för att föräldrarna vill.
Ungefär 1 av 5 barn i den RF-organiserade idrotten upplever otillräcklighet eller press från sina föräldrar.
Ideellt involverade föräldrar är superviktigt inom barn- och ungdomsidrott, det är en av förutsättningarna för att sporterna ska kunna fortsätta bedrivas. Och i dagens avsnitt träffar jag Rebecka Edgren Aldén. Rebecka är journalist och författare och har genom åren bland annat jobbat på olika magasin, som Damernas Värld, mama, Family Living. Hon är gift, har tre barn och en Jack Russel och bor i Nacka. I flera år har hon varit involverad i sina döttrars gymnastik, både som mamma och som tränare. Jag har genom åren träffat Rebecka i olika jobbsammanhang och jag uppfattar att hon har ett sunt synsätt på detta med barnens idrottande även om jag inte vet så mycket mer om det än vad jag sett på sociala medier.
NYTT PODDAVSNITT om psykisk ohälsa och fysisk aktivitet för barn. Fysisk aktivitet är inte bara bra i förebyggande syfte för att motverka sjukdomar, den kan också hjälpa när sjukdomarna tyvärr redan har drabbat en. Fysisk aktivitet på recept är något som kan ersätta, eller minska, medicineringen för flera sjukdomar som depression och ångest. Men hur vet vi att ett barn mår dåligt och hur kan vi som föräldrar agera innan det har gått för långt? Lotta Kockum, ST-läkare inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ger sina bästa tips och vi pratar om allt från ätstörningar till depression.
Nytt poddavsnitt: #6 Psykisk ohälsa och fysisk aktivitet för barn – med ST-läkare Lotta Kockum.
Psykisk ohälsa och fysisk aktivitet för barn: depression, ångest och ätstörningar – allt i senaste poddavsnittet!
Ett brutet ben är lätt att se. Men sjukdomar och skador inom en är svårare att upptäcka. Men precis som att fysiska besvär kan underlättas med fysisk aktivitet kan psykiska besvär lindras. Lyssna in senaste avsnittet av Rörelseglädje.
I poddavsnittet pratar vi bland annat om en föreläsning jag var på 2016. Jag förklarade inte vad undersökningen kom fram till, så det extramaterialet får du här. In och lyssna på podden för att få höra om hur rekommendationerna för barn ser ut.
Mina sammanfattande punkter efter en intressant föreläsning på GIH med professor Michail Tonkonogi och docent och leg läk Eva Andersson som handlade om träning och stress 2016:
Fysisk träning för att motverka och förebygga stressrelaterad ohälsa
Bäst för att motverka och förebygga stress är att kombinera styrka och kondition. Stretching och annan lågintensiv träning verkar inte ha samma effekt.
Fysisk aktivitet ger ändrade halter av endorfiner och monoaminer (signalsubstanser i nervsystemet) och reducerad halt av kortisol (höga halter av kortisol stressar kroppen).
Fysisk aktivitet förbättrar välbefinnandet och sömnen.
Fysisk aktivitet motverkar minskad volym av hippocampus (hjärncentra för minnet) som ses vid depression.
Fysisk aktivitet är lika bra som samtalsterapi eller läkemedel vid mild till måttlig depression.
För den som är stressad kan fysisk träning i hemmiljö som inte kräver att man går någonstans eller behöver särskilda träningskläder vara bra att starta med. Det gäller att minska antalet måsten. Steg två är att vara i naturen, sedan kan man träna med andra (som på gym) utan att behöva interagera med andra och så vidare …
Det är bra att jobba på att höja sin egen stressnivå, vi kan inte påverka alla stressmoment som finns runt omkring oss även om en del går att ta bort.
Ut och träna! Rekommenderad mängd: styrka 3 ggr/v och kondition 2,5 timmar per vecka.
NYTT PODDAVSNITT om senaste forskningen om barns hälsa: Vad händer när vi inte rör på oss tillräckligt? När stillasittandet ökar allt mer och äventyret utomhus omvandlas till spännande upplevelser på en liten skärm som vi stirrar på allt fler av dagens timmar? Hur vi väljer att leva våra liv återspeglas i våra kroppar och tyvärr börjar förslitningsskador och sjukdomar som tidigare enbart drabbat vuxna nu bli vanligare bland barn. Läkare och sjukgymnaster vittnar om att antalet barn som söker vård för värk i nacke och rygg ökar och att problemet kryper ner i åldrarna. ”Paddnacke” och ”face down generation” har blivit vedertagna begrepp inom rehabiliteringsvården. Läkare Susanne Saarinen, specialiserad inom barn och ungdom, bland annat känd från Nyhetsmorgon, förklarar senaste forskningen och inspirerar till rörelseglädje. #rörelseglädjepodden
Senaste forskningen om barns hälsa
Våra barn är det viktigaste vi har. Och det är vi föräldrar som ansvarar för att ge barnen de bästa förutsättningarna för att leva ett långt friskt liv. Genom våra val i vardagen kan vi påverka hälsan på en mängd olika sätt. Att göra hälsosamma val behöver inte vara krångligt. Det handlar om att göra små förändringar åt rätt håll och att påminna sig själv om att man gör så gott man kan. Träning, fysisk aktivitet, behöver inte kosta något, och det är värsta mirakelmedicinen på så många sätt. In och lyssna på avsnitt 5 av podden Rörelseglädje så får du veta mer om varför barn behöver röra på sig och hur du kan göra en förändring för din familj.
Nytt avsnitt av Rörelseglädje: #5 Senaste forskningen om barns hälsa – med läkare Susanne Saarinen.
NYTT PODDAVSNITT: Mat är ett omdiskuterat ämne som vuxna aldrig verkar bli trötta att prata om. När vi blir föräldrar växs även frågan hur vi får i barnen rätt mat. Ibland är det bara pasta som gäller, andra dagar mackor eller bara fil. Hur viktig är maten för barn och hur påverkar den träning och skolresultat. Orkar barn spela en hel dags fotbollscup om de bara fyller på med glass och korv i pauserna? I veckans poddavsnitt får vi dyka ner i en värld med matglädje, energi och näring för barn tillsammans med dietisten Jill Holmström.
#4 Matglädje, energi och näring för barn – med Jill Holmström.
Barn ska inte bara äta för att orka med allt roligt de vill göra och utvecklas, de har även en kropp som ska växa och näring och energi är viktigt. Men hur får vi i barn rätt mat och hur petiga behöver vi vara. Det gräver vi ner oss i tillsammans med legitimerade dietisten, personliga tränaren och författaren Jill Holmström. Jill har skrivit boken Matologi (läs min tidigare intervju med Jill angående boken här) och hon tipsar i podden om ett rabatterbjudande till alla lyssnare inne på Bokus. #rörelseglädjepodden
NYTT PODDAVSNITT. I avsnitt 3 av Rörelseglädjepodden dyker vi in i yogans värld, självklart med barnen som huvudpersoner. Filippa Odevall har skrivit en av årets mest sålda barnböcker, Sagoyoga. Dessutom coachar hon barn och ungdomar genom hela Sverige i konceptet Skolyoga. Varför är yoga bra för barn? Hur får vi in yoga i livet utan att det blir ”flummigt”? Och varför är andetaget så viktigt? Svaren får vi i avsnitt tre av Rörelseglädje med Terese Alvén. #rörelseglädjepodden
Avsnitt 3: Barnyoga och vikten av vila med Filippa Odevall.
Rörelseglädje handlar inte bara om att skutta runt, springa, dansa loss eller klättra i träd. Rörelseglädje handlar också om att spreta med tårna för att få kontakt med golvet, att ställa sig i trädets position eller bara ligga på golvet, blunda och känna hur magen åker upp och ner i takt med andetaget. Detta utforskar vi i veckans poddavsnitt. Och boken Sagoyoga, den älskar jag och barnen, kolla in hur det såg ut när vi började läsa boken tidigare i våras.
Lyssna i avsnitt tre – finns där poddar finns, som Itunes eller Acast.
Jag och barnen läser och tränar med boken Sagoyoga.
Hoppas att du gillade mitt första poddavsnitt, nu är det dags för avsnitt två. Denna gång får jag ett intressant samtal med Rickard Nordström, @magisternordstrom, om skolans roll i att aktivera barn. Samt hur skolan kan hjälpa föräldrar att peppa sina barn till rörelse.
Magister Nordström på Instagram.
#2 Smartare skola med aktiva barn – med Magister Nordström
Rickard Nordström blev utsedd till årets lärare i nytänkande 2017 men är för allmänheten mer känd som Magister Nordström på Instagram där han inspirerar tusentals med sina peppande videor från skolmiljö. Där får barn vara barn och röra sig aktivt på olika sätt samtidigt som de leker och lär. Hur kan skolan bli bättre på att inspirera till rörelseglädje, hur får vi igång de 2 elever i varje klass som lever fysiskt inaktiva liv och hur kan skolan hjälpa föräldrar att få fart på sina barn? In och lyssna på avsnitt två av podden Rörelseglädje. #rörelseglädjepodden – finns där poddar finns!
Jill Holmström, legitimerad dietist, har precis släppt boken Matologi om hur maten vi äter kan skydda oss mot sjukdomar. Jag har intervjuat Jill och grattat till den mycket snygga boken. Älskar Jills matfilosofi om att äta allt och att det inte behöver vara så krångligt. Det rimmar väldigt väl med mina egna åsikter.
Matologi av Jill Holmström. Älskar omslaget!
Grattis till nya boken! Berätta, vad handlar Matologi om?
Matologi handlar om att inse hur mycket bra mat som finns tillgänglig. Den handlar om att få kunskap till att kunna välja hur det vi stoppar i oss antingen är en skyddande eller riskfaktor för olika sjukdomar. All min fakta i boken kommer med ett stort referensregister på slutet. Framförallt handlar det om att förenkla maten – det behöver inte vara så komplicerat som det är i stora delar av vårt ”dietsamhälle”. I boken beskriver jag allt ur ett större perspektiv: mat, träning, stresshantering, sömn… allt sitter ihop och påverkar slutresultatet.
Härligt med en hälsning i boken.
Vem är Jill Holmström?
Legitimerad dietist, föreläsare och utbildare på bland annat Södersjukhuset och Safe Education.
Varför skrev du Matologi?
För att bidra till mer sunt förnuft inom matdebatten.
För vem är boken skriven?
För den som vill äta sig mätt utan dåligt samvete – samtidigt som en bra hälsa främjas.
Om du får lyfta tre viktiga saker från boken, vad skulle det vara?
Hur mycket myter och ren försäljning som förvirrar, påverkar och i många fall försämras individers kostvanor. (Många av dem förklaras i boken). Mat är inte farligt utan något vi – i rimliga mängder – behöver för att må bra. De fantastiskt goda recepten och hela råvarulexikonet. För den som behöver inspiration i köket – oavsett tidigare matlagningskunskaper.
Kram med Jill!
Vad händer framöver? Finns det föreläsningar eller liknande att gå på?
Mina närmsta föreläsningar som man kan boka in sig på är:
21 april Boksignering Söderslätts Bok&papper, Trelleborg
22 april Idrottsnutrition Survivor Box, Lund
23 april Maxa konditionen med rätt mat Folkets park, Trelleborg
27-29 april + 4-6 maj Kost i Vardagen, Safe Education Stockholm
8 maj Hur svårt ska det vara att må bra? Stockholm Kommunikologcenter
11 maj Vad är bra mat!? på Flow Polefitness, Örebro
Mer info finns på respektive hemsida. Du kan även få mer information genom att mejla mig.
I vilka kanaler kan man följa dig, och på vilka adresser?
Inför påsk kommer här ett tips till intressant läsning. Näringsfysiologen David Ek har nyligen släppt sin nya bok – Maten ditt bästa träningsredskap – och det är något som får mig extra uppmärksam, särskilt en dryg vecka innan jag springer Paris Marathon samt har andra utmaningar som jag planerar längre fram i år. David träffade jag under Amelias träningsvecka på Kreta förra våren där vi båda var coacher. En mycket härlig och kunnig kille. Och nu har jag tagit ett nytt snack med honom för att få veta mer om boken och hur viktig maten är för den som tränar.
Grattis till nya boken, kan du berätta varför du skrev Maten ditt bästa träningsredskap!
Tack så mycket! Det var som hårt tränande tonåring som jag upptäckte kraften i rätt kostupplägg. Man kan säga att skrivandet av den här boken är att komma tillbaka till mina rötter i kost och träning. På ett annat plan vill jag också berätta på riktigt om vad kosten kan göra med träningsresultaten. Jag vill ge läsaren en så heltäckande bild av träning och kost som möjligt. När du läst boken ska du ha en solid kunskapsbas som gör att du kan ta smartare beslut kring din egen träning och kostupplägg.
David Ek tycker om att vara ute i naturen och träna. Foto: Nadja Odenhage.
För den som inte vet, vem är David Ek?
Jag är 33 år, bor i Nacka med min fru Veronica och våra tre barn. Jag har idrottat sedan barnsben och framförallt sysslat med simning. På senare år har jag också börjat med långdistanslopp som maraton, Ironman och olika swimrun-lopp. Jag har jobbat i hälsobranschen sedan 2006 och har efter studier på Stockholms universitet och Karolinska institutet en kandidatexamen i näringslära. Jag har också en ganska lång karriär som simtränare på olika nivåer. Idag jobbar jag främst med att skriva, föreläsa och utbilda i näringslära och träning men också med CHR-analyser av företags organisatoriska och medicinska hälsa. Maten ditt bästa träningsredskap är min andra bok.
Hur mycket behöver en vanlig motionär tänka på maten?
Det beror helt på vilka mål man har, vad, hur mycket och hur hårt man tränar men också hur vältränad man är. Det viktiga med kosten är att anpassa den efter den träning man utför. Kosten kan för nybörjaren fungera som ett separat verktyg som lever sitt eget liv parallellt med träningen, där kosten och träningen på olika sätt hjälper dig att nå dina mål. För dig som tränat ett tag och tränar kanske från 3-5 gånger i veckan och uppåt börjar kosten på allvar bli ett verktyg för att påverka och styra både hur hårt du kan träna, vilken effekt du får av ett träningspass och hur snabbt du återhämtar dig efter träningen.
Ser matupplägget olika ut för en som mer satsar på styrka än en som exempelvis satsar på löpning?
Både ja och nej. Det går att äta all sorts mat oberoende av vilket mål man har men genom att styra mängderna av olika saker på tallriken kan jag styra effekten maten har och där skiljer sig kraven vid styrketräning en del från långdistanslöpning och annan uthållighetsidrott. Vid styrketräning handlar det till stor del om att kosten ska ge dig möjlighet att träna så hårt som möjligt och få maximal effekt på muskeluppbyggnad mm efter träningen. Vid uthållighetsidrott kan man däremot bli mer dynamisk och med hjälp av både träningen och kosten styra bränsletillgången i musklerna lite olika vid olika träningspass för att styra träningsanpassningen åt rätt håll.
Om du skulle ge tre snabba och viktiga tips från Maten ditt bästa träningsredskap, vad skulle det vara?
Maten ditt bästa träningsredskap är en ganska djuplodande bok för dig som verkligen vill lära dig allt du behöver kunna men några guldkorn finns det att plocka ut.
Tror du att det finns ett motsatsförhållande mellan fett och kolhydrater i träningssammanhang, glöm det!
Börja med att få en tydlig struktur i din kost. Ska du kunna ta ut svängarna och laborera med kostupplägget vinner du mycket på att ha en regelbundenhet kring måltider att utgå ifrån. Ofta behöver man ändra betydligt mindre än man tror om strukturen finns där.
Lär dig förstå varför du kan vinna på att styra näringstillgången i kroppen för att få rätt effekt av varje träningspass.
För den som vill börja förändra sin kost för att få bättre träningsresultat, hur kommer man igång på bästa sätt?
Börja med att fundera över vad nästa träningspass kommer att kräva av kroppen. Låt kosten dagen inför passet styras för att ge dig bästa förberedelse. Ska du exempelvis träna högintensiva intervaller bör musklernas kolhydratlager vara välfyllda så att du kan genomföra hela passet på absoluta maxnivå. Ska du däremot springa långt och lågintensivt kan det finnas vinner med att springa mer fettdrivet under det passet. Det kan man åstadkomma genom att lägga långpasset ganska nära inpå ett uttömmande mer högintensivt pass och utan att fylla på så mycket kolhydrater emellan.
Hur viktig är tidpunkten när man äter i förhållande till träning?
Här får man lov att vara tråkigt akademisk och svara att det beror på, för i vanlig ordning spelar sammanhanget roll. Om jag tränar på gymmet eller springer 2-3 gånger i veckan kan man rakt av säga att timingen troligen har väldigt liten påverkan på vare sig träning, återhämtning till nästa pass eller effekten av träningen utan det är kosten i sin helhet som är mest avgörande. Tränar du däremot varje dag eller till och med flera gånger på en dag kan det handla om stora skillnader beroende på minuter. Generellt kan man säga att om det är 24 timmar eller mer mellan träningspassen är det den totala mängden av olika näringsämnen du får i dig per dygn som är viktigt men om det är mindre än 24 timmar mellan passen kommer timingen börja spela större roll. Man brukar dra nästa gräns vid ungefär 8 timmar där timing, mängd och fördelning av näringsintaget mellan passen är riktigt kritiskt för att maximera återhämtning, återuppbyggnad och uppladdning inför nästa pass.
Hur mycket kan kosten påverka träningsresultaten? Och hur lång tid tar det innan man kan börja märka effekt?
Kosten kan påverka oerhört mycket. Återigen beror det på hur vi mäter effekten av träning och är förstås beroende av vilket ditt mål är. Men det beror också på om vi tittar på träningseffekt utifrån något fysiologiskt mått på prestationsförbättring, om vi tittar på faktisk prestation eller om vi bara är intresserade av någon specifik sak som händer i kroppen. Det beror också på hur personen vi tittar på har tränat och ätit tidigare och hur stor förändringen blir till det nya upplägget. Tittar vi på rent kroppsliga mått såsom muskeluppbyggnad, kroppssammansättning och vikt har kosten oftast störst potential för den som är mer otränad. Det är oftast i början av ett träningsliv som det händer mest med dessa saker och därför har också kosten störst potential att påverka här. När det gäller träningsbarhet ökar däremot kostens påverkan ju mer vältränade vi blir, helt enkelt därför att tillgången på rätt bränsle blir en allt större begränsande faktor ju mer vältränad du är. På högsta elitnivå kan kostupplägget bokstavligen vara skillnaden mellan en succésäsong och totalt misslyckande och ju mer man förstår av kostens påverkan på träning och prestationsutveckling, desto mer makt får man som idrottare över sin prestation.
Bästa uppladdningsmålet innan träning?
Detta blir lite av en personlig åsikt efter mycket laborerande genom många år. Jag tycker bäst om att träna på relativt tom mage och äter därför helst något ganska lätt ett par timmar innan träningen om jag inte är inne i en tuffare träningsperiod med mycket träning. Sedan mina år som simmare vet jag att bananer fungerar väldigt bra för mig under träning. Jag skivar därför gärna en eller ett par bananer och äter tillsammans med kvarg eller keso och någon god krydda. Ska jag testa maxkapaciteten i löpning kan jag lägga till ett glas rödbetsjuice med citron och ingefära.
Bästa återhämtningsmålet efter träning?
Känner mig ofta ganska mätt och inte så sugen på mat direkt efter träning så då tar jag ofta återhämtning i dryckesform, kanske en lättdrucken smoothie med mycket protein. Om jag ska träna nära inpå igen får jag dock äta mer oavsett om jag känner för det eller inte.
Lär dig mer om träning och mat i Davids nya bok: Maten ditt bästa träningsredskap, den finns att handla bland annat här eller här.
Tjoho! Ett nytt OS-guld till Sverige i slalom vaknade jag upp till denna morgon. Och för en vecka sedan var det Frida Hansdotter som stod på överst på pallen. Idag bjuder jag på en TBT till en intervju och träning jag gjorde ihop med Frida inför förra vinter-OS.
Det är sportlovstider och många åker iväg för att spendera dagarna med längdskidåkning, slalom eller pulkaåkning. I år blir det ingen vinterresa för mig, vi lägger just nu allt fokus på huset och vi har inte prioriterat en vintersemester. När jag var liten däremot, då var vi en vecka i Lindvallen varje år. En helt fantastisk vecka var det, och jag hoppas att vi snart kommer in i en liknande rutin med familjen. Men det dröjer nog ett år till.
När jag växte upp var vi i Lindvallen och åkte skidor varje vinter. Nu blir det mest solsemestrar på vintern …
Någon som däremot åker mycket skidor, då det även är hennes coola elitidrottsjobb, är Frida Hansdotter. Inför förra OS i Sotji, träffade jag henne för att se hur hon tränade upp sin styrka i gymmet samt satt ner för en lång intervju och pratstund med Frida. Då gav hon mig, och er läsare, sina tre bästa tips inför skidsäsongen. Enkla, men bra tips – och även om det kanske är i senaste laget att träna inför nästa vecka när sportlovet är här i Stockholmstrakten – så finns det ännu tid kvar för er som åker runt påsk eller som mig nästa år.
Fridas tre bästa tips till de som vill vara starka under skidsemestern i vinter är:
1. Se till att ha en bra grund, träna bra under sommarn och hösten så du är redo för vintersäsongen.
2. Träna upp styrkan i ben och bål.
3. Träna upp din uthållighet.
Det finns så mycket laddning i ordet träning. En del får positiva associationer och andra drar öronen åt sig. Kanske inte ens vill se på sig själv som en tränande person. Som att träning skulle vara något speciellt som inte är för alla. Men att röra oss behöver alla.
Och vi kanske ska skilja på träning och rörelse. Att träning är något vi gör ombytta, där vi har ett mål med vad vi gör, där det är tid dedikerat till att utmana kroppen på olika sätt. Rörelse är mer allmänt, något som bör ske ofta i olika former på olika intensiteter ofta. Det kan vara att vi går och handlar, att vi tar trappan, att vi krattar i trädgården. Vardagsmotionen helt enkelt.
Vi går igång på olika saker, och för mig är upplevelsen viktigt. Att våga leka. Skratta. Inte göra det så allvarligt. Visst gör jag en del med fokus på att vara stark, skadefri och orka med allt jag vill göra även om inte varje övning eller repetition ger mig glädje. Men på det stora hela är min nyckel just det lekfulla. Något jag även fick dela med mig av i en artikel i MåBra.
Att hitta det som funkar för just dig är nyckeln till att behålla träningen som en naturlig del av livet hela livet!
