Inlägg från mars 2017

Jag rev igång denna vecka med ett tidigt styrkepass på gymmet. Valde övningar som kopplar in många muskelgrupper och rörelser i olika riktningar. Allt för att få ut mesta möjliga av mitt styrkepass.

Träning hemma efter gymmet … älskar den riviga outfiten från Provrummet by Sjöö. Kände mig så piffig idag!

På måndagar är det alltid många ivriga som är och tränar. Jag startade vid skivstången med axelpress följt av marklyft. Därefter gick jag till dragmaskinen och gjorde antirotation, en av mina favoriter för att bli stark i en rörelse jag ofta använder i tennisen. Sedan var det dags att plocka upp en kettlebell som jag höll nära bröstet samtidigt som jag gjorde knäböj med stopp i bottenläget. I kombination med det tränade jag utfallssteg bakåt med en viktplatta lyft över huvudet. Avslutningsvis körde jag några set bänkpress.

Ofta när jag tränar ser jag till att aktivera hela kroppen. Som i utfall där fokus mest ligger på ben och rumpa. Men genom att lyfta en viktplatta med raka armar mot taket får du en helt annan påkoppling i bålen samt runt axlar och skuldror.

Väl hemma avslutade jag med att hänga i min ribbstol och dra upp knäna mot bröstet för att ge magmuskulaturen en utmaning samtidigt som greppstyrkan arbetade.

Nu ser jag fram emot en intressant vecka med filminspelning(!), att sitta i en paneldebatt och hålla en föreläsning. Och så ska jag unna mig en timmes idrottsmassage på fredag. Som avslutning och nedvarvning inför helgen. Massage är det bästa jag vet när jag vill lyxa till det och efter en intensiv vecka behöver ge mig själv en klapp på axeln.

På torsdag håller jag föreläsning i Kungsör. Kom förbi eller tipsa någon du känner som bor i området.

London Marathon närmar sig. Det pirrar av förväntan över loppet som jag springer i slutet av april. I helgen blev det två löppass, en kombination av transportlöpning och ”passa på att ta sig tid att träna när tid ges”.

Lugnare löpning igår.

Min löpning i helgen blev inte som planerat. Men det blev bra ändå. Kanske till och med bättre än ursprungsplanen? Det är trots allt livet och yttre omständigheter som styr och träningen får anpassas därefter.

På lördagen var min tanke att springa ut till mina föräldrars hus i Solhem, en sträcka på 13 km. Jag hade planer på att ta några extra kringelkrokar för att få till ett bra långpass och önskade springa runt två timmar. Inne i stan gick allt bra, jag dundrade på i mitt sköna tempo på tomma torra gator. Men när jag närmade mig Tranebergsbron kom problemen. Trots att det var soligt och plusgrader var det halt på marken där tinat vatten fryst på ytterligare en gång och lagt sig som en hal blank yta på gångbanan. På cykelbanan gick det bättre att springa, där värmde solen mer men jag fick ändå trippa långsamt och gå en bit av min springväg. Resultatet blev en okej runda, hoppade mina kringelkrokar och sprang väldigt långsamt mina 13 km vilket gjorde att kroppen inte var särskilt trött i mål. Skön känsla att se att en sträcka jag för några år sedan tyckte var galet långt numera inte påverkar min dagsform särskilt mycket. Jag har fortfarande krafter kvar efter träningen.

Lördagens runda. Här hade jag runt en halv minut långsammare tempo per kilometer i genomsnitt.

Lite snabbare, men fortfarande på en nivå som är skön för mig. Jag har mer att ge.

Snabbare löpning idag!

Idag var därför planen att springa ett till pass. Kroppen spratt av energi och suget att springa var stort. Planen var att springa en längre runda inne i stan. Men barnen som sovit över i mina föräldrars hus mådde inte toppen när de vaknade och jag och Glenn fick ändra förmiddagens planer på långfrukost tillsammans och gemensam träning. Istället bilade han ut och jag valde att springa samma sträcka som dagen innan för att sedan möta upp familjen och åka bil hem. En bra kompromiss då det gick bättre att springa hela sträckan idag, även om lite halka fanns kvar. Jag riktigt njöt och kände hur kroppen klarade utmaningen bra.

Nu sitter jag hemma och betar av lite jobb, mixar en ny cykelklass, förbereder en föreläsning jag håller på torsdag och tar hand om sonen som vilar i soffan. Inte den söndag jag såg framför mig igår, men en bra dag ändå. Och mitt tänkta långpass blev alltså två hyfsat långa pass istället och jag summerar ändå löpning på 26 km denna helg. Kilometer jag behöver i benen för att kunna njuta av mitt maraton.

Premiär av Let’s Dance och final i Melodifestivalen. Vi går på genrep och ser till att njuta av solsken och motion där emellan.

Fascinerad son som ser genrepet av Let’s Dance.

Det här är en riktig tevehelg i min familj – och säkert många andras. Premiär för Let’s Dance och final i Melodifestivalen. Dessutom går vi på genrepet på Mello idag, och igår var vi på genrepet av Let’s Dance. Roligt att få visa barnen hur det går till bakom kulisserna och att de får uppleva energin på plats. Särskilt pepp är vi inför Mello idag. Jag och Charles var på genrepet i Friends Arena även förra året och det var en riktigt barnfamiljsfest. Perfekt för att få lyssna på alla låtar på en bekväm tid och sedan hinna hem och se finalen i tevesoffan.

Hela dansgänget.

Men innan vi stänger in oss i arenan, och sedan tevesoffan ska jag se till att få solljus och motion. För det är strålande vackert väder i Stockholm idag. Så härligt! För mig blir det en löprunda ut till mina föräldrars hus nu på morgonen, sonen sover över hos sin syssling som även han följer med på alla genrep i helgen, och Tilde hänger med Glenn en stund. Jag älskar att vara med hela min familj, men ibland är det också skönt för alla inblandade att umgås med andra på egen hand. Nu ser jag fram emot en galet härlig dag med mycket musik, rörelseglädje och energi!!!

Vilken hejar ni på ikväll förresten? Barnen här hemma hejar på Robin Bengtsson, jag hejar på Ace Wilder men tror att det blir Nano som tar hem det … eller Mariette.

Cecilia Ehrling och hennes partner ”Arga Snickaren”.

Charles och sysslingen Kevin.

Mitt i snöslask och gråa dagar vill jag lyfta upp färg i träningen. Ett piggt träningsplagg i en cool färg sprider energi till fler än den som har på sig plagget. Jag har spanat på den gula trenden som är stor i vår.

Rosa är och förblir min favoritfärg. Men även jag gillar variation ibland. Och gult passar fint ihop med en stark rosa färg. Så det går definitivt att matcha. Här har jag satt ihop ett collage med några av vårens lysande träningsplagg och redskap. Visst blir man glad?

Gult sportmode våren och sommaren 2017.

På bilden: blommigt linne Röhnisch / svartgula tights Under Armour / gula hantlar Abilica / gult linne Helly Hansen / gul jacka Craft / gul sportbehå Kari Traa / gula shorts Björn Borg / gul jacka Röhnisch

Pokémon GO får ut många barn och ungdomar på promenad. Jag har väntat med att ladda ner appen, men nu har jag och sonen varit ute och promenerat flera kilometer senaste dagarna.

Många olika djur har vi fångat i vår Pokémon-boll senaste dagarna.

Förra veckan laddade jag (äntligen enligt min son) ner Pokémon GO-appen. Inte för att spela själv, men för att spela tillsammans med Charles. Han har ingen egen mobil än, förutom hans Tinitell på armen som han har på sig ibland, men ingen mobil med tillgång till appar.

Det jag gillar med Pokémon GO är att det ökar motivationen för barn att gå ut på promenad. Och som vi har promenerat senaste dagarna. Vi har gått flera kilometer hem från hans innebandyläger förra veckan, vi har tagit en promenad fram och tillbaka längst med gatorna här i Vasastan och vi tar omvägar på väg hem från skolan för att ta någon extra bra Pokémon.

Nu är det såklart lite nyhetens behag för Charles, han vill spela hela tiden vilket han inte får. Fördelen med att appen är i min telefon är att han bara kan spela när jag är med. När han blir större förstår jag att det blir svårare att begränsa hans användning av skärmar. Men min förhoppning är att han då har fått sunda värderingar med sig från hemmet och att hans andra intressen, som att sporta, blir en bra balans till skärmtittandet.

Just nu försöker jag få in lite Pokémon-vett i Charles. Där den strängaste regeln är att han inte får titta på skärmen när han går över en väg. Dessutom jobbar vi på att han tittar på skärmen efter ungefär tjugo steg. Så att han inte går med blicken ner mot den konstant.

Jag har inte så stor inblick i spelandets värld. Håller inte på med olika spel i appar, förutom Wordfeud för några år sedan som jag kan sakna … genom att vara aktiv i Charles Pokémon GO-spelande får jag också inblick i min sons värld. Och jag förstår varför barnen fastnar. Även jag tycker det är roligt att fånga de olika djuren, lite som att bocka av punkter på en lista. Det finns något tillfredsställande i det. Förutom prat om spelandet blir det på våra promenader samtal om annat, Charles lär sig navigera enligt en karta och han lär sig hitta i våra kvarter.

Dessutom är min fasta övertygelse att rörelse föder rörelse. Och för någon som sitter för mycket i soffan och spelar spel kan Pokémon GO vara första steget till mer vardagsmotion som förhoppningsvis även sänker tröskeln att röra på sig ännu mer när man upptäcker att man faktiskt mår bra av att röra på sig och att vara utomhus.

Vad tycker du om Pokémon GO?

På jakt efter en Pokémon.

Jag har sagt det förut, men jag säger det igen. Torsk med ägg, vitsås och pepparrot är typ det godaste jag vet i fiskväg. Enkla rena smaker. Smidig vardagsmat. Och så gott!

Tilde norpar ägg.

Och som ni ser på bilderna går maträtten hem hos de flesta i familjen. Ibland blandar jag äggen i den vita såsen, men barnen äter bättre när de ser exakt vad allt är, och så gillar jag att duka med olika skålar så att var och en får ta lite av allt.

Torsk med ägg, vit sås, pepparrot och ärtor.

Tilde spanar in maten.

Mums!

Träning går allt mer mot upplevelser. Det handlar inte bara om att göra. Det handlar om att få uppleva. I år kommer träning och tävling på natten in och utmanar för en annan upplevelse.

I helgen var det premiär för Nattvasan. Ett nytt lopp under Vasaloppsveckan som genomfördes i mörker med pannlampa. Midnattsloppet är ett stort löplopp som genomförts många år redan på flera platser. Nu får de sällskap av Tjurruset som startar varianten Nattruset.

Det är trenden med upplevelselopp, där det inte enbart handlar om att ta sig från start till mål, som manar på arrangörerna att komma med nya typer av utmaningar. Något jag är glad över, för det bidrar till att fler hittar sin rörelseglädje och det blir förhoppningsvis enklare att våga testa att delta i en tävling om man inte har gjort det förut. Just för att det är en upplevelse! Det är glädje! Energi! Gemenskap!

Men att springa på natten … jag vet inte … såklart härligt för att uppleva något nytt, och jag springer ofta i mörker, om än tidigt på morgonen. Midnattsloppet har jag tyckt om, förutom att det nästan är omöjligt för mig att sova efteråt. Visst blir det en annan typ av fest och stämning. Så när det är citylopp, det funkar. Men att springa i naturen utan att se naturen? Är inte så värst sugen på det, men arrangörerna är smarta och använder troligen olika typer av ljuskällor för att skapa en magisk stämning.

När jag springer Tjejmilen i New York i början av juni, då går starten klockan åtta på morgonen. En tid jag är betydligt piggare. Och också häftigt, att möta morgontrötta New Yorkare mitt i vackra Central Park samtidigt som vi löpare springer allt vi kan mot mål. Längtar!

Jag spurtar mot mål i Midnattsloppet för ett par år sedan.

Jag tycker att träning bör vara en prioritet för oss mammor. Det handlar inte om att ”vara självisk” eller ”smita från familjen”. Det handlar om att ge sig själv bästa förutsättningarna att må bra och vara den bästa mamma man kan vara.

Inspelning av Ebbas gravidpodd.

Förra veckan gästade jag min tennispartner Ebbas gravidpodd för att prata om träning och graviditet samt om det viktiga knipet. Resultatet får ni lyssna till senare i vår, podden har premiär i april. Och innan dess ska Ebba hinna bli mamma för tredje gången, så spännande. Är glad att hon har kunnat träna på bra under denna graviditet och att hon mycket tack vare det känner sig hyfsat pigg. Då ökar också förutsättningarna att hon snart är igång med lättare träning efter förlossningen och sedan steg för steg återhämtar och bygger upp kroppens styrka efter graviditeten.

Det ska inte vara någon stress, för bästa resultat handlar det om att ta ett steg i taget. Vem vet, kanske får jag se henne på tennisplan igen efter sommaren? Hoppas det. Även som mamma är det viktigt att prioritera sin hälsa. Och att lämna familjen för en timmes egen träning kan ibland vara precis rätta medicinen för att ha kraft att orka med resten av vardagen. Det är i alla fall min åsikt som tvåbarnsmor. Träningen ger mig energi och balans i livet och gör definitivt att jag är en bättre mamma.

Min träning idag? Körde enminuters-intervaller på löpbandet under morgonen. Kickade igång denna måndag.

Vi startar veckan med en läsarfråga med mina bästa tips inför ett långpass.

Långpassen är en viktig del i min träning inför maraton.

Efter mitt långpass i lördags fick jag en fråga i bloggen som jag tror fler är nyfikna att veta svaret på. Kom ihåg att vi alla är olika, men detta är vad som funkar för mig. För att hitta din formel som passar i ditt familjeliv och vad din kropp mår bra av för mat och dryck innan, det måste du testa dig fram till.

Fråga: ”Inspirerande! Vilken tid stack ni ut? Hur brukar du planera för att hinna med långpass och familj med mera. Jag upplever att det kan vara svårt att få till passen som är längre än 45-60 min. / Ylva”

Svar: Jag och Anna bokade träningsdejt klockan sju på morgonen. För mig är denna tid kanon. Oftast är jag ändå vaken vid den tiden då jag är morgonmänniska samt har barn som också vaknar tidigt, och väcker mig om det skulle vara så att jag sov längre. Tack vare tidig start är jag hemma till nio och får en hel dag ihop med familjen, då känns det inte som att jag tar så mycket av vår tid tillsammans. Barnen är ändå nöjda med att mysa hemma på morgonen, se på tecknat och ta det lugnt ihop med sin pappa. De är rätt vana vid att jag tränar någon gång på helgen och vet om att när jag kommer hem, då blir det lyxigare långfrukost, ibland köper jag med mig frallor på väg hem.

Innan mitt långpass dricker jag en kopp kaffe, ett glas vatten samt tar något lättare att äta. Ibland en tallrik yoghurt med müsli, ibland en smörgås. Något vill jag i alla fall ha i magen när jag ger mig ut och springer längre sträckor, och även kvällen innan ser jag till att få i mig bra med energi.

Många tränar långpass senare på dagen, för att låta frukosten sjunka undan mer och kroppen vakna till. Men det funkar inte lika bra med mitt familjeliv. För oss är det smidigast med tidig träning och numera är min kropp inställd på det. Istället för att träningen ska bli något att planera in tillsammans med familjens övriga aktiviteter tar jag tid på morgonen där det inte konkurrerar med så mycket annat.

För bästa långpasset:

1. Se över ditt liv och hitta den bästa luckan där du kan träna längre
2. Prata med din familj om varför du vill träna och gör gärna något härligt runt omkring träningen som alla mår bra av (som långfrukost efter)
3. Ladda med vätska och energi
4. Boka en träningsdejt med en kompis så är det lättare att ge sig ut även om du är trött när du vaknar, förutom träningspepp får du underbar tid tillsammans med en vän så du slår två flugor i en smäll
5. Var tacksam över att få njuta av rörelseglädje och en fantastisk start på dagen, det ger verkligen energi för resten av dagen!

Långpass genom Stockholm och runt Djurgården startade min lördag. Det blev en halvmara på 21 km i prattempo tillsammans med min vän Anna. Perfekt träningspass inför London Marathon som jag springer om en dryg månad.

Ut på en brygga för bra bild … och i bakgrunden skymtar mina föräldrars båt. Längtar till sommaren!

Även om jag var trött när väckarklockan ringde tidigt var det med pigga ben jag gav mig ut efter en kopp kaffe, ett glas vatten och en smörgås för att möta upp min vän och springpartner Anna längst med Valhallavägen. Ofta är det så, att även om kroppen inte är värst sugen när den ligger och gosar under täcket hinner motivationen ifatt när det väl är dags att ge sig ut.

Idag blev det en dryg halvmara vi avverkade. Vi höll ett skönt tempo så att vi kunde prata de två timmar vi sprang. För lika viktig som träningen är, lika viktigt är det för oss att umgås. Det ger minst lika mycket som träningspasset i sig. Vi är båda mammor med tusen järn i elden, då kan det vara härligt att kombinera träningstid med samtal och gemensam reflektion över ämnen som intresserar oss och utmaningar och glädjeämnen i vardagen.

London Marathon närmar sig även om det fortfarande är över en månad kvar, loppet går 23 april. Det är bra att få in några längre rundor i kroppen och dagens träning var definitivt bra uppladdning för att vänja kroppen vid längre sträckors löpning på asfalt.

Väl hemma pirrade det i vaderna, men en resorb och ett extra glas vatten lugnade kroppen innan dusch och lång frukost med familjen.

Träning är roligare tillsammans.

Spring, spring.