Mine to Run, ett lopp i Dannemora med cirka 6 km i gruvgångar och drygt 2 km ovan jord. Wow, vilken upplevelse. Var lite nervös innan, gillar inte känslan av att vara 230 meter under marken, men det var häftigt att uppleva och jag växer alltid när jag utmanar sådant som gör mig lite skakig i benen.
Inne i gruvan. Mötte fotograf Ryno Quantz.
Mine to Run i Dannemora gruva blev en fantastisk avslutning på detta löparår. Jag har verkligen haft ett häftigt år – med en massa lopp som jag har sprungit på egen hand och såklart en massa lopp som jag har jobbat med och sprungit samtidigt som jag har dokumenterat för Marathongruppen – som detta lopp.
Innan starten av Mine to Run. Foto: Anna Sunneborn.
Mine to Run
En meter in i loppet med min GoPro i högsta hugg.
Över 2000 löpare var anmälda till Mine to Run, och i den vackra novembersolen var det roligt att se alla som gick runt med gula bygghjälmar – ett måste nere i gruvan. Jag var på plats redan tidigt på morgonen med mina kollegor, och jag var rejält peppad när det äntligen var dags att få hoppa in i startfållan för att springa. Och så pang var vi iväg. Till skillnad från många andra lopp tog folk det rätt lugnt och joggade i ett behagligt tempo de 800 meterna fram till Kungarampen som tog oss in i gruvan. Där var det lervälling nerför en lång backe. För att inte halka sprang jag långsamt och bara fascinerades av att se alla coola löpare vars reflexdetaljer lystes upp av pannlamporna. I 1,5 km sprang vi nerför tills vi kom 230 meter under jord. Då började uppfärden. Här var det många som började gå, och jag likaså. Jag sprang i omgångar, men gick till stor del. Det var endast 300 meter flackt i gruvan, annars var det 6 km uppåt eller neråt.
Gruvan var vackert upplyst med marschaller, läckert ljus på en del väggar, musik och peppande funktionärer. Ganska snabbt tappade jag bort var jag befann mig, trots att jag sett kartan ett antal gånger. Det var svårt att veta hur långt det var kvar, det var bara att kämpa sig uppåt i den avslutande ”skruven” där Under Armour hjälpte till att få upp energin med fint rött ljus på väggar och musik. Och så plötsligt, en rökmaskin och ljuset i slutet av tunneln! Vi kom åter ut i dagsljus.
Skorna från Under Armour var helsvarta innan loppet, mer kamouflagefärgade efteråt …
Målgång och hemfärd
Två kilometer lätt jogg över gruvområdet och sedan fick vi sträcka armarna mot skyn och korsa mållinjen. Snyggaste medaljen hängdes om halsen, vi fick alkoholfri glögg och ny bar med pepparkakssmak att tugga på. Jag gick snabbt till bilen och bytte om till varma torra kläder och sedan njöt jag av den härliga stämningen i området tills alla löpare var i mål och sedan åkt hem. Jag och kollegorna packade ihop evenemangsområdet och sedan bilade vi hemåt.
I mål på Mine to Run 2018.
En varm dusch och sedan en kväll i soffan under mitt täcke var en perfekt avslutning på en lång dag. Jag låg och redigerade film och uppdaterade alla sociala kanaler och sedan somnade jag som en stock. Vilken fantastisk avslutning på säsongen!
Dagens outfit: Tack Under Armour för sköna och snygga kläder att springa i. Lite tråkigt bara att de helt nya skorna blev väldigt leriga i gruvan …
Lycklig av löpning!