Jag har suttit och kollat igenom några gamla bilder på datorn och hittade en härlig bild från 2005 som jag måste visa er. Då jobbade jag på Solna Sports Park och jag instruerade en teamklass i BodyPump tillsammans med två kollegor. Då jag inte vet om min ena fd kollega vill visa sig i bloggen så har jag döljt hans ansikte på fotot.
Om ni undrar vad vi sysslar med så är det så att bicepslåten var ”Carwash” och då skojade vi till det genom att blöta ner X med vattenfyllda svampar. Jag kan säga att deltagarna, och vi tjejer på scen, var mycket nöjda. :-)
Det var länge sedan som jag instruerade ett cykelpuls-pass med Activio-systemet, men nu på förmiddagen så vickade jag på en klass på Sats Tule. Jag hade lagt upp passet rätt så enkelt – men jobbigt, och jag bjöd deltagarna på två ordentliga pulstoppar innan passet var slut.
Nu har jag tagit en dusch, ska äta lunch och sedan drar jag till annexet för att vara med på ett par klasser på Super Saturday. Det lutar åt att det blir bodycombat och bodyjam, så några pulstoppar till och adrenalinkickar ska jag nog hinna med innan den här dagen är över.
Då och då så funderar jag på hur det skulle vara att börja jobba som personlig tränare igen. Jag får rätt många förfrågningar från er läsare som vill träna med mig. Mejl som dessa: ”Hej! När kommer du att börja jobba igen vet du det? Jag skulle jättegärna vilja ha dig som PT.. om du nu skall börja träna med det igen.. kanske om en månad eller något? Vore tacksam om du svarade! :-)” gör att jag skulle vilja svara ”ja, jag kommer att börja med det nu”. Men, just nu så finns inte riktigt tiden. Jag fokuserar så mycket på mina gruppträningsklasser och på Spark i baken – två ställen där jag känner att jag kan motivera så många fler än en person i taget.
Fast, man ska aldrig säga aldrig. Rätt som det är så kanske jag vaknar upp och känner att det är dags att bli personlig tränare igen – och då lovar jag att hojta till om det i bloggen!
Nu är väckan packad och jag är redo för dagens lunchcykling på Sats Hötorget. Kom precis på att det är sista klassen jag instruerar som fröken Alvén. Nästa vecka är det fru Alvén som kommer att sitta på instruktörscykeln. Tror dock inte att deltagarna kommer märka någon skillnad. Jag kommer ju att instruera precis som vanligt, och jag kommer inte att ha ringarna på mig. Gillar inte att ha andra smycken än mitt halsband på mig när jag tränar.
Förresten. Förlåt för mycket bröllopssnack. Men det är svårt att låta bli när man ska gifta sig om två dagar. Det är inte så mycket annat som snurrar i huvudet just nu. :-)
Oj, oj, oj vilket drag! Kvällens cykelklass hamnar definitivt bland de bästa jag har instruerat de sista veckorna. Underbar skön stämning. Jag har världens bästa jobb! Har du någon gång funderat på att bli instruktör? Sluta fundera – gå en utbildning och sätt igång. Du ger mycket som instruktör, men du får mångfalt tillbaks så det är värt varenda sekund.
Och som om det inte vore nog med härlig träning. Jag fick även chokladpraliner och ett ”lycka till på bröllopet” av fina Åsa som var med på klassen. Tack så mycket vännen! Risken finns dock att jag äter upp alla då Glenn är magsjuk, men han får festa på nyponsoppa istället.
Från början var det meningen att jag skulle vicka på en coreklass nu på kvällen. Men under dagen fick jag ett mess om att cykelinstruktören var sjuk så jag skulle vicka även på den. När jag kom till gymmet var det tydligen en till instruktör som också skulle köra coren. Känner ni igen situationen? Så jag körde bara cykeln.
Ja, ja. Hellre en instruktör för mycket än en för lite.
Tränar du spinning/inomhuscykling regelbundet så tycker jag absolut att du ska investera i ett par cykelskor. Skorna gör det lättare att få rätt cykelteknik och du kommer uppleva att cyklingen blir så mycket skönare. Istället för att hela kroppstyngden är på främre delen av foten (som får plats i den lilla korgen på pedalen) så blir tyngden mer fördelad på hela foten då det är en hård sula och foten sitter fast i pedalen något längre bak.
Det finns cykelskor för flera tusen, men ska du ha dem till spinning går det alldeles utmärkt med ett par för 500-600 kronor. Se till att skorna är sköna och att de sitter bra på fötterna. Prova gärna ut dem i en cykelbutik eftersom de i regel har ett större utbud än vanliga sportaffärer. Säg till expediten vad du ska använda skorna till så får du sådana som passar till aktiviteten.
Bäst tycker jag det är med mountainbikeskor. De är något mjukare än landsvägsskor, och de går att gå med på golvet utan att slita ut det. Landsvägsskor har fästet så att det sticker ut från sulan, på mountainbikeskor så är sulan så pass djup att fästet försvinner in.
Du behöver inte köpa nya spinningskor så ofta. De har ingen särskild stötdämpning som blir sämre och de utsätts inte för några större påfrestningar. Tränar du två-tre gånger i veckan kan du säkert ha skorna ett par år utan att själva skon blir dålig. Sedan är det såklart alltid kul att byta oftare :-), men det är inget som påverkar träningseffekten.
Det blev en rosa topp idag som jag hittade i garderoben när jag rensade den häromdagen. Bra att
Vilken fantastisk start på dagen! Deltagarna under morgonens cykelklass var riktigt på G trots den tidiga timmen och gav mig mycket energi tillbaka.
Nu är det mellanlandning hemma med frukost och check av mejlen. Snart ska jag iväg och piffa till mig. Hår ska försvinna. Hår ska färgas och fötterna ska behandlas. Känns otroligt lyxigt att få starta dagen på detta sätt.
Förresten. Jag fick tipset om att ha en frågestund om skor och träning – så passa på att ställa din fråga i det här inlägget så ska jag sedan svara på det jag vet.
För fjärde dagen i rad var jag uppe och tränade på morgonen. Och imorgon kommer det att bli en femte. Men på lördag är det vila. Övriga morgnar så instruerar jag, men idag så var jag deltagare på Jessicas SatsCyclingPulse på Sats Zenit. Jag ville testa att köra den nya klassen som nu kommer att gälla i tre månader. Jag kommer inte själv att ha en fast puls-klass, men däremot har jag redan några vick inbokade, så det är alltid bra att se andra instruktörer instruera samma upplägg som man själv ska köra då klassen är förkoreograferad.
Jag gillade den nya klassen då det var bra musik och skönt upplägg. Särskilt avslutningslåten med en grym mix av Kalinka var underbar. Som vanligt så tycker jag personligen att det är lite bättre musik på puls-klassen än på den vanliga SatsCyclingen. Men nu har jag inte lyssnat igenom den senare klassen än, så jag ska inte säga för mycket.
Nä, dags för frukost och jobb. Och ladd inför lunchklassen …
Jag fick ett ryck efter att ha suttit framför datorn hela eftermiddagen att vara med på Glenns cykelklass. Efter en sekunds betänketid hade jag bokat min plats och en timme senare övertog jag Åsas uppvärmda cykel på första raden. Det blev femtiofem minuter i min egen träningszon. Underbart. Det var längesedan nu som jag var med på någon annans cykelklass, men det är så skönt. Att inte behöva tänka på vad som kommer när låten tar slut, att inte behöva hålla koll på gruppen och att inte behöva peppa alla. Förstå mig rätt – jag ÄLSKAR att instruera, men för att vara en bra instruktör krävs det också att man vet hur det är att vara deltagare också.
När jag kom hem (lite tidigare än Glenn eftersom han hade en 30-minuters klass till) så gjorde jag klart middagen. Det blev en riktig tisdagsmiddag i form av lax i ugn, ris med ärtor nedblandat och yoghurt med sweet chili. Snabbt och enkelt. Nu ska vi mysa framför tv:n.
