Vad vore livet utan vänner? Jag är inte alltid så bra på att hinna träffa mina vänner, inte för att de inte är viktiga för mig – de är SUPERVIKTIGA … Läs mer

Kompislunch på Non Solo Bar: Terese och Anna.

Vad vore livet utan vänner? Jag är inte alltid så bra på att hinna träffa mina vänner, inte för att de inte är viktiga för mig – de är SUPERVIKTIGA – men för att livet och vardagen kommer emellan och annat prioriteras. Att kombinera kompistid med exempelvis träning tycker jag är toppen, slå två flugor i en smäll. Man hinner prata av sig samtidigt som kroppen tränas och man förhoppningsvis har en rolig stund ihop. Men ibland är det skönt att bara få sitta i lugn och ro. Prata till punkt utan att avbrytas av en ny träningsövning eller för att man måste hinna flåsa innan man fortsätter sin påbörjade mening. Och att boka frukost eller lunch med någon man tycker om är en favorit hos mig, har flera sköna dejter inbokade i veckan.

Anna och jag sprang i våras flera långpass tillsammans, hur skönt och trevligt som helst. Annars brukar vi ses på olika events och mingel. Men idag blev det lyx. Vi hade bokat lunchdejt med varandra och över varsin matig smarrig sallad på Non Solo Bar hann vi sitta en hel timme och bara prata. Hur härligt som helst! Värsta energiinjektionen så här på måndagen. Perfekt paus mitt på dagen efter en dag som bestått av bokskrivande, intervaller på löpbandet (10 x 1 min – superstark kropp idag, härligt, förra måndagen var varje intervall en pina, idag hade jag superkrafter och ökade intensiteten ytterligare), några timmar framför en mick och inläsning av ljudbok och sist (och tråkigast) häng på passexpeditionen för att förnya mitt pass. Men även om det sista var rätt trist vet jag ju att det leder till något roligt – redan om några veckor drar jag till Thailand. Då är det helt okej att hänga i ett väntrum en stund.