A pea in the pod i New York.

Okej, bloggen. Dags att erkänna en sak. En del som går på mina cykelklasser kanske redan har misstänkt något (vilket jag vet eftersom jag har hört lite skvaller …) men nu är det dags att lägga korten på bordet. Jag och Glenn ska ha barn!

Jag är nu i vecka 17, så det är en bra bit kvar, men jag tycker det är lika bra att säga som det är så att ni vet. Imorse träffade jag barnmorskan (Glenn fick stanna hemma då han är fortfarande rätt sjuk) och fick lyssna på bebisens hjärtljud. Fascinerande. Nästa fredag har vi vårt stora ultraljud, och egentligen hade jag tänkt berätta nyheten först då, men jag kunde inte hålla mig. Dessutom har vi gjort ultraljud innan, så jag hoppas att allt fortsätter att se bra ut. Bebisen är beräknad till den 28 juli och jag längtar så.

Fram till vecka 12 mådde jag piss. Var konstant illamående från morgon till kväll – och det är svårt att må illa utan att få berätta det. Men nu mår jag bra igen. Jag har dragit ner rejält på träningen och kör runt fem pass i veckan, dock lite lugnare än vanligt men fortfarande så att jag får en bra träning. Har slutat att instruera corepass eftersom jag mådde extra illa efter de klasserna. Istället får jag träna coren på egen hand.

Jag hoppas att jag kommer kunna köra på med mina klasser fram till sommaren, det borde gå, men man vet ju aldrig hur kroppen kommer att reagera. Alla graviditeter är olika.

Och jag lovar, det kommer inte att bli så mycket gravidsnack här i bloggen, utan det här fortsätter att vara en träningsblogg. Gravidupplevelsen kommer jag istället att skriva om i en blogg som jag snart kommer att öppna – nämligen sparkimagen.se ;-). Hojtar till när den finns uppe.

Så, det var egentligen bara det jag ville säga just nu.

… och angående bilden i detta inlägg – nej, jag är inte så stor redan. Men när jag provade mammakläder inne på A Pea in the Pod i New York fanns en gravidmage i månad sju att sätta på sig under provningen. Och ja, jag köpte upp halva butiken. Fantastiska mammakläder!