Har du inte sett UR-dokumentären ”Idrottens himmel och helvete: Toppa för att krossas” rekommenderar jag den starkt. Skrämmande exempel på vad som kan hända om barn pushas för hårt – och/eller på fel sätt. Det som berörde mig starkast är den 11-åriga killen som följer en app i sin telefon för att hålla vikten eller för att gå ner i vikt. Han visste exakt hur många kalorier han skulle äta, han tränade 20 timmar i veckan och hans dröm om att nå OS-guld var hans enda mål. Jag får ont i magen när jag ser sådant. Han är bara ett barn. Han ska leka och ha roligt, träna för att det är kul och han ska kunna äta för att det är gott. Han ska inte behöva bry sig om vikt och kalorier! Och visst får han ha OS-drömmar, barn drömmer om allt från att bli astronauter till prinsessor. Men att gå in i ett elittänk så seriöst och så hårt. Vad händer om han inte lyckas? Om han skadar sig? Om han inte blir bäst? Lägg inte alla ägg i en korg. Bredda dig så har du större möjligheter i framtiden.
Men i dokumentären finns som tur är även fina exempel på lag med bra tränare där fokus ligger på att alla ska få vara med och ha roligt, inte främst på att det är de ”bästa” i laget som ska få spela alla matcher.